This paper aims to examine the heteronormativity that is present in John Galsworthy?s The Forsyte Saga. This is achieved by performing a queer reading of the text with the help of Swedish Queer theorists Fanny Ambjörnsson and Tiina Rosenberg. I study the norm and how it is enforced by law, society and family. To get a complete image of the heteronormativity I also need to analyze the gender presented in the saga.

Föräldrabalkens innehåll baseras på kunskap om hur föräldrar bör vara i föräldraskap utifrån vad som föreställs vara bäst för barn. I föräldrabalken 1949 tilldelades rätten för föräldrar att använda viss nivå av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillåten aga kom i Sverige. Barnavårdsnämnden var tilldelad ansvaret att omhänderta barn som for illa och placera dem inom samhällsvård för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sändes dokumentären ?Stulen Barndom? och i den berättar sex medelålders män om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem där kroppslig bestraffning användes vid fostran.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i och förståelse för hur homosexuella män upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stå emot den makt som heteronormativiteten innebär. Studien är kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella män för att ta reda på hur synen på deras egna platser i tillvaron påverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat består av samt det offentliga samhällets struktur begränsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur väl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhället beror på hur den sociala kontexten ser ut, men även på vilken relation den homosexuella mannen själv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende på situation, och att männens band till vänner och familj i stor utsträckning inte påverkas negativt av stigmat..

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Bakgrund: Familjecentrerad vård är ett sätt att tillmötesgå barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus läggs på att anpassa vården för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lätt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte känner sig lika värdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vårdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanställa forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vårdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar.

Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Att förlora sitt barn är den svåraste förlust en förälder kan uppleva i livet. Sorgen blir påtaglig och livet raseras på ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte.

Bakgrund: När en familjemedlem blir svårt sjuk har det en stor påverkan på hela familjen. Närstående har och känner ofta ångest, depression och maktlöshet. Familjemedlemmens sjukdom kan också leda till att rollerna i familjen ändras, och en förändring i den ekonomiska situvationen och en ökad påfrestning för familjen. Syfte: Syftet med studien var att belysa behov som närstående till patienter inom palliativ vård kan ha. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i Pubmed och Cinahl.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

ATT LEVA MED BRÖSTCANCER - KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DIAGNOSTICERAS MED BRÖSTCANCER OCH FÖRÄNDRINGEN AV DET DAGLIGA LIVET - EN BLOGGSTUDIE BERGENUDD KARIN BERNDTSSON ANNA Bergenudd, K & Berndtsson, A. Att leva med bröstcancer ? kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer och förändringen av det dagliga livet ? En bloggstudie. Ett examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Att drabbas av bröstcancer är en omvälvande händelse med en stor omställning både psykiskt och fysiskt.