Sök:

Sökresultat:

1802 Uppsatser om Familj närvaro - Sida 36 av 121

Det stÄr ?jÀvlig mamma? skrivet i pannan pÄ mig" : En kvalitativ studie om förÀldrar till barn med diagnos inom autismspektrumet och deras vardag

The purpose of the study isto,based on network theory, systems theory and development ecological systems theory,understand parent?sexperiences of having children with autismspectrum, as well as understand the importance of social networksfor the parents. All of the intervieweeswere mothers. The results showed that it is important to parentsto have contact with other parents who are in the same situation as them. Many of the interviewees had a small social network.

Familjens betydelse i behandlingen av Àtstörningar - NÀr unga kvinnor insjuknat

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r allvarliga hĂ€lsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje Ă„r. En Ă€tstörning karakteriseras som en ihĂ„llande dysfunktion i ett Ă€tbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försĂ€mrar den fysiska hĂ€lsan eller pĂ„verkar förmĂ„gan att fungera psykosocialt. DĂ„ unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbelĂ€ggas som orsaken till Ă€tstörningen, dĂ€rför har de ibland uteslutits frĂ„n behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av Ă€tstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass

Abstract Holmström, Clara och NÀckrup, Malin (2012). Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: LÀrande och samhÀlle. VÄrt examensarbete handlar om barns sjÀlvbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i en tredjeklass ser pÄ sig sjÀlva, och hur de tror att vÀnner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vÄr empiri som bestÄr av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad gÄr att utlÀsa av teckningar frÄn elever i en tredjeklass om hur de tÀnker kring sig sjÀlva i framtiden? Vad kan vi utlÀsa om ett antal elevers sjÀlvbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kÀnnetecknar barn i nio-elvaÄrsÄldern, om olika sjÀlvbegrepp och om genusbegreppet.

FörÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer

SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.

Familjens upplevelse av att leva nÀra en person med en Àtstörning : En litteraturstudie

Att leva nÀra en person med en Àtstörning Àr förknippat med kÀnslor av frustration, börda och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjens upplevelse av att leva nÀra en person med en Àtstörning. Litteraturstudien var av kvalitativ ansats dÀr författarna anvÀnde sig av en manifest innehÄllsanalys. Efter analysen framkom fem slutkategorier: att tvivla pÄ och skuldbelÀgga sig sjÀlv som familjemedlem, att anpassa sig och omprioritera inom familjen till följd av sjukdomen, att kÀnna behov av mer information och stöd kring sjukdomen, att uppleva förÀndringar i relationer mellan familjemedlemmar och att uppleva en emotionell berg- och dalbana till följd av sjukdomen. Det var vanligt att som förÀlder beskylla sig sjÀlv för sjukdomen.

Religiösa normer i ett sekulariserat samhÀlle : Islam i Sverige

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur individer med muslimsk tro ser pÄ sin egen livssituation i det svenska samhÀllet, utifrÄn religionsutövning, familj, synen pÄ heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förstÄelse för informanternas situation i det svenska samhÀllet. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som Àr aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. DÄ studien Àmnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet.

Vilka hinder stöter karriÀrstrÀvande kvinnor pÄ?

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan mÄnga Är tillbaka, Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade pÄ högre nivÄer inom organisationer och nÀringsliv. Kvinnor Àr lika högutbildade som mÀn och nÄr ÀndÄ inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta pÄ i deras strÀvan att göra karriÀr inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Ett designförslag pÄ en trÀdgÄrd vid ett sÀrskilt boende för personer med demenssjukdom : en pocessbeskrivning

SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag pÄ en trÀdgÄrd för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkÀtundersökning har jag fÄtt kunskap om huren trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehÄlla. NÀr manutformar en trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom Àr inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trÀdgÄrd med vÀxter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkÀtundersökningen har jag fÄtt möjlighet att ta del avsÄdant som vÄrdpersonal tycker Àr viktigt i en trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trÀdgÄrd.

Kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i Ätta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att fÄ diagnosbesked: Att lÀra sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

?Ja man har ju hÄllit pÄ med matematik i 11 eller 12 Är nu?? En elevs matematiska livsberÀttelse utifrÄn begreppen habitus och förgrund ?

Genom en kvalitativ analys har jag försökt pÄvisa möjligheten i att kombinera de bÄda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i Ärskurs 1 pÄ en yrkesföreberedande skola och utifrÄn en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberÀttelse. Jag har valt att intervjua en elev frÄn en yrkesföreberedande skola dÄ min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever pÄ studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund Àr en lÀmplig pÄbyggnad av habitus under en livsberÀttelse dÄ begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad frÄn habitus, tillÄter individen att lÀttare Àndra pÄ sitt förhÄllningssÀtt. Vidare verkar elevens habitus ifrÄga om matematiska förestÀllningar framförallt ha pÄverkats av familj och slÀkt samt förgrunden av generaliserade andre..

" Att lÀsa Àr som att andas"

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfÀllen diskuterats i svensk politik som en möjlig ÄtgÀrd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne Àr en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och pÄ grund av detta erhÄller ett mildare straff för sina brott. Flera andra lÀnder anvÀnder sig av kronvittnessystem pÄ grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det Àven finns problem med systemet. Syftet med denna studie Àr att besvara frÄgan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

VÀgen frÄn Dom genom VerkstÀllighet till Frihet

Rapporten syftar till att belysa en kriminalvÄrdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt dÀr studien utförts grundar sig pÄ att författaren arbetar extra som kriminalvÄrdare dÀr. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvÄrd Àr uppbyggd, vilket mottagande man fÄr samt hur vÄrdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar Àven hur en vanlig dag inne pÄ anstalten kan se ut och om hot/vÄld förekommer och i sÄ fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vÄrdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mÄr man egentligen som intagen nÀr man dras ifrÄn familj, vÀnner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man dÄ mer kriminell? En av respondenterna sÀger: ?Det bÀsta pÄ dagen Àr nÀr man bli inlÄst, dÄ vet man att dagen Àr över?.

Rekonstruktörens skadestÄndsansvar

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Erfarenheter frÄn förÀldrar med lÄngvarig smÀrta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen pÄverkas

Syftet var att beskriva erfarenheter frÄn förÀldrar med lÄngvarig smÀrta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen pÄverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt Ätta kvinnor mellan 37-52 Är intervjuades. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen fÄr ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrÄn egna förutsÀttningar?, ?Behov av stöd frÄn andra personer? och ?Behov av att planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen fÄr ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushÄllsaktiviteter.

OmvÄrdnadsbehov hos kvinnor i samband med missfall

Det Àr ungefÀr 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. MÄnga av kvinnorna som genomgÄtt ett missfall lider av depression och/eller Ängest. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva vilka omvÄrdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna fÄ den vÄrd de behöver nÀr de kommer för att trÀffa en sjuksköterska. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var bÄde och. Resultat visas i tvÄ huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->