Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

Sedan mitten av 1990-talet har förekomsten av psykisk ohĂ€lsa ökat i Sverige, med allt ifrĂ„n psykoser till lĂ€ttare psykiska problem som Ă€ngslan, oro, Ă„ngest, sömnproblem och bipolĂ€r sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva mĂ€nniskors upplevelse av att leva med bipolĂ€r sjukdom. Åtta artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i Ă„tta kategorier: att min förĂ€ndrade sjĂ€lvbild leder till förlust: att förstĂ„ och inte förstĂ„ sjukdomen: att möta en mĂ€ngd barriĂ€rer och svĂ„righeter: att strĂ€va efter kontroll och stabilitet: att vara som andra, att inte bli en diagnos: att hitta strategier för att mĂ„ bra: att det Ă€r viktigt med stöd och relationer och att acceptera och hoppas pĂ„ framtiden. Studien visade att leva med bipolĂ€r sjukdom innebar att livet förĂ€ndrades.

NÀr ett barn fÄr diagnosen leukemi Àr det de flesta förÀldrars mardröm. Som förÀlder vill man in i det sista hÄlla hoppet levande, men i var fjÀrde familj intrÀffar det otÀnkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebÀr för förÀldrarna en förÀndrad livsvÀrld och ett outhÀrdligt lidande. Trots den vÀrsta smÀrtan lyfts positiva hÀndelser fram som belyser att förÀldrarna kan kÀnna hopp och glÀdje Àven nÀr det Àr som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjÀlpa förÀldrarna att uthÀrda sorgen Àr det viktigt att skapa kunskap om de kÀnslor och reaktioner som förÀldrarna kan uppleva.

NÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd utsÀtts för olika pÄfrestningar. Sjuksköterskans uppgift Àr att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de nÀrstÄende har, samt de stödÄtgÀrder som hon kan tillgodose.Syftet var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd inom den palliativa vÄrden och de stödÄtgÀrder som sjuksköterskan kan tillgodose.Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.Behovet av stöd varierade över tid och berodde pÄ den nÀrstÄendes tidigare relation till den sjuke. För mÄnga nÀrstÄende var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de nÀrstÄende om specifika omvÄrdnadsproblem som kan uppstÄ, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur.

NÀr en svÄr hÀndelse gör det besvÀrligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk hÀndelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller dÄ en person kÀnt sig allvarligt hotad. Vi har i vÄr studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas dÄ en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mÀngd litteratur och artiklar samt gjort en enkÀtstudie pÄ nÄgra poliser dÀr resultatet visade att poliser kommer i kontakt med pÄfrestande hÀndelser som ibland lÀmnar efterverkningar. I arbetet har vi dÀrefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD Àven hos poliser sÄ som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en sjukdom som kan drabba bÄde barn och vuxna. NÀr barn drabbas av sjukdomen kan det uppstÄ en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag pÄverkas. UtifrÄn ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, dÀr varje del, familjemedlemmarna pÄverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, nÀr ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod dÀr artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och anvÀndes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strÀvan efter acceptans, utmaningar och osÀkerhet i den nya rollen och Àndrad ansvarsfördelning.Slutsats: UtifrÄn resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förÀndrade ansvarsfördelningen har en pÄverkan pÄ familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen Àn bara det drabbade barnet Àr i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förÀndrade vardagen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att vara nÀrstÄende till en vuxen person som har en cancersjukdom. Eftersom cancer Àr en vanligt förekommande sjukdom innebÀr detta att mÄnga mÀnniskor kommer i kontakt med den pÄ nÄgot sÀtt. Litteraturstudien genomfördes för att öka förstÄelsen för familjers upplevelser av denna situation och dÀrigenom bidra till att förebygga vÄrdlidande. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Bakgrund: Fyra procent av mÀnnen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning Àr beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okÀnt mörkertal. Ett missbruk pÄverkar bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan men har Àven en inverkan pÄ individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk pÄverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvÄrden. Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med intervjuer baserat pÄ en öppen frÄga och olika frÄgeomrÄden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har pÄverkat deras vardag.

I denna studie undersöker vi hur personalen pÄ en anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fÀngelse. Mötet kan pÄ mÄnga sÀtt vara kÀnsligt och barn med frihetsberövade förÀldrar behöver tas emot av personal som förstÄr dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstÄ hur barnperspektivet pÄ anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns nÄgot samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet. I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades Äsikter i förhÄllande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anstÀllda pÄ anstalten ska jobba för att den intagne inte ska Äterfalla i brott samt att upprÀtthÄlla sÀkerhet.

Forskning visar att anhörigvÄrdaren upplever glÀdje och nÀrhet tillsammans med nÀrstÄende trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare. Intervjuer med fem anhörigvÄrdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehÄllsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hÀlsa.

HjÀrtinfarkt Àr en oÄterkallelig hjÀrtmuskelskada som uppkommer pÄ grund av syrebrist. De vanligaste riskfaktorerna för en hjÀrtinfarkt Àr Älder, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolesterol. De flesta riskfaktorerna kan förÀndras genom att Àndra en persons levnadsvanor, men det Àr svÄrt att börja med, och behÄlla dessa förÀndringar. För att lyckas med motivationsarbetet till livsstilsförÀndringar krÀvs en fungerande relation mellan patient och vÄrdpersonal. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vilja förÀndra sin livsstil efter att ha haft en genomgÄngen hjÀrtinfarkt.

Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta mÀnniskor. I vÄr kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga dÀr tonÄringar kan vara en utav familjemedlemmarna. Det Àr viktigt att skapa en förstÄelse för hur tonÄringar upplever sin förÀlders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonÄringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förÀlder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med Ätta artiklar som grund.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr en av de frÀmsta dödsorsakerna i Sverige. Tiden frÄn symtom tillbehandling av kvinnor kan bli fördröjd pÄ grund av tvetydiga symtom, kvinnan vÀntar lÀngremed att söka vÄrd jÀmfört med mannen. Detta kan bero pÄ att kvinnan förnekar sina symtomdÄ hon inte tror att det Àr nÄgot allvarligt, sÄsom en hjÀrtinfarkt. Studiens syfte Àr att belysakvinnors upplevelser under det första Äret efter en hjÀrtinfarkt. Metoden som valdes Àr enlitteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat vilka analyserades ochresulterade i fyra teman.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Att gÄ ner i vikt kan göras pÄ flera olika sÀtt. Det kan t.ex. vara att Àta efter en strikt diet, byta ut mat till olika mÄltidsersÀttningar som ofta Àr i form av pulver eller gÄ ner i vikt med hjÀlp av en operation. Ytterligare ett alternativ till att gÄ ner i vikten Àr kurser som arbetar med individanpassade livsstilsförÀndringar med hjÀlp av kognitiv beteende terapi (KBT). För att en livsstilsförÀndring ska vara lÄngsiktig bör förÀndringarna vara individanpassade och att varje person fÄr ha sina egna mÄl med denna förÀndring (L de Groot et al.