Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjÀrtstopp utanför sjukhus överlever endast nÄgra fÄ. För att överleva krÀvs snabb start av hjÀrt-lungrÀddning och att snarast komma under behandling pÄ sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervÄrdena att förmedla kunskap och hopp dÄ hjÀrtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att pÄverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjÀrtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssÀtt skapades en litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod.

Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ?Handledning? ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvÀrprofessionellt team. Various aspects of ?coaching? in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. LÀrarutbildningen.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare inblick i hur en kvinna kan pÄverkas som barn men Àven som vuxen av att vÀxa upp i en familj dÀr den ena förÀldern Àr alkoholmissbrukare. IntresseomrÄdet Àr att studera uppvÀxtförhÄllanden samt hur dessa pÄverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. DÄ tidigare forskning i huvudsak fokuserar pÄ hur pojkar och mÀn pÄverkas av att vÀxa upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie pÄ kvinnor. För att fÄ en djupare inblick i problemomrÄdet valdes en kvalitativ metod dÀr fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, sÄ som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

Varje barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska ska fÄ möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmÄga att kommunicera sÄvÀl pÄ svenska som pÄ sitt modersmÄl (Skolverket 2005). Med utgÄngspunkt frÄn lÀroplanens uppdrag (Lpfö 98) undersöks genom en kvalitativ studie hur barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla sitt modersmÄl i förskolan och i vilken utstrÀckning det sker pÄ tvÄ förskolor. För att fÄ insikt i hur och varför verksamheten bedrivs som den gör pÄ förskolorna belyses Àven informanternas syn pÄ betydelsen av att barn fÄr utveckla sitt modersmÄl. Studiens undersökning visar att de angivna mÄl enligt Lpfö 98 inte uppnÄs för de barn som inte fÄr modersmÄlsstöd frÄn modersmÄlslÀrare pÄ de berörda förskolorna. En av förskolorna erbjuder inte överhuvudtaget barnen modersmÄlsstöd frÄn modersmÄlslÀrare medan den andra förskolan erbjuder stöd för de barn som har arabiska, albanska, kurdiska och bosniska som modersmÄl.

VÄrt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, vÀlutbildade mÀn ser pÄ sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka nÄgra fÀlt av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och stÀllde bland annat frÄgor rörande mÀnnens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de tvÄ fungerar. Ett tydligt och framtrÀdande resultat i vÄr studie Àr att konstruktioner av maskulinitet(er) Àr beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur mÀnnens sociala bakgrund, utbildning och yrke pÄverkar. ByrÄns struktur har Àven pÄverkat mÀnnen att utveckla de egenskaper som krÀvs pÄ byrÄn.

Sammanfattning:Bakgrund: Psykos Àr ett samlingsnamn för psykiska störningar dÀr uppfattningar och vÀrderingar av verkligheten Àr förÀndrade. Psykoser upptrÀder i alla Äldrar. Familjens roll Àr viktig och det Àr ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de nÀrstÄende Àr det förenat med stora pÄfrestningar att se en nÀrstÄende bli psykotisk.Syfte: Att belysa nÀrstÄendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: En litteraturstudie anvÀndes för att besvara syftet. Resultatet baserades pÄ sex vetenskapliga artiklar som analyserades.Resultat: Resultat i studien visar att nÀrstÄende till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom Àr en neuropsykiatrisk sjukdom som beror pÄ störda funktioner i hjÀrnans nervceller. Idag berÀknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet pÄvisade att Huntingtons sjukdom pÄverkade hela familjen.

I bloggar hittar vi mÀngder av personlig information som berör bÄde blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den hÀr studien avser att öka förstÄelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framstÀlls i tvÄ kÀnda personers bloggar. Studien baseras pÄ tvÄ bloggar skrivna av offentliga, kÀnda personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han Àr en kÀnd medieentreprenör och skribent, hon Àr en folkkÀr artist och sÄngerska frÄn en teaterfamilj. Dessa bloggare Àr redan kÀnda av allmÀnheten, nÄgot som gör att grÀnsen för vad som Àr privat och offentlig information blir vÀldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i tvÄ steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka Àmnen som tas upp i bloggarna.

MÄnga mammor upplever inledningsvis svÄrigheter med amning. En förutsÀttning för en lyckad amning Àr att mamman fÄr ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men ocksÄ för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd Àr en betydelsefull faktor Àr det viktigt att ytterligare fördjupa förstÄelsen av vad som Àr stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet Àr att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat pÄ utbudet och plockat ut nÄgra böcker som vi tyckte var mest intressanta för vÄr studie. Vi har riktat in oss pÄ andra familjekonstellationer Àn kÀrnfamiljen, kÀrnfamiljen Äterkommer dock hela tiden i vÄr studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer anvÀnds i förskolans pedagogiska arbete.VÄr studie Àr kvalitativ och bygger pÄ litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har ocksÄ intervjuat sex förskollÀrare pÄ olika förskolor, för att se hur de arbetar med de hÀr frÄgorna.

Idag lever cirka 4 miljoner mÀnniskor med hepatit C i Europa och i Sverige Àr det cirka 50 000. KÀnslan av stigma Àr ett problem som sjukdomen bÀr med sig och Àr en ytterligare börda för dem som Àr drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sÀmre hÀlsa och livskvalité, men Àven till att de undviker kontakt med sjukvÄrden. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att fÄ djupare förstÄelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vÄrd. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C.

Bakgrund: Tidigare studier har fokuserat pÄ de fysiologiska aspekterna i bearbetningen av astma, bÄde för patienterna och för deras nÀrstÄende. Astma har under de senaste Ärtiondena ökat i prevalens och sjukdomen skapar emotionell och psykologisk stress som drabbar hela familjen runt den astmasjuke.Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att uppmÀrksamma familjens upplevelser nÀr ett barn har sjukdomen astma, samt belysa sjuksköterskans betydelseMetod: Till denna litteraturstudie samlades data in frÄn databaserna Academic Search Elite och CINAHL. Under analysen skapades fyra teman. Dessa var: Första tiden efter diagnosen, anpassning, nÀr astman blir en del av livet. Sista temat var sjuksköterskans betydelse.Resultat: Resultatet visar att förÀldrar till barn med nydiagnostiserad astma kÀnner osÀkerhet, rÀdsla och betvivlar sin förmÄga att vÄrda sitt barn.

Bakgrund Hur ett bemötande i vÄrden upplevs, grundar sig i vÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt och mÀnniskosyn, förmÄga till inlevelse och förstÄelse för patient och nÀrstÄende. Syfte Denna litteraturstudies syfte var att belysa barns och deras familjers upplevelser av vÄrdpersonalens bemötande i vÄrden pÄ sjukhus. Metod Databassökningen gjordes i PubMed och Chinal dÀr 16 vetenskapliga artiklar togs ut. InnehÄlls analysen ledde fram till tvÄ teman otrygghet och trygghet med tvÄ subteman vardera barns upplevelser och förÀldrarnas upplevelser. Resultat BÄde barn och förÀldrar upplevde att det fanns en brist i kommunikationen och delaktigheten.

Studiens syfte Àr att undersöka pojkars attityder och intressen till lÀsning. Den baseras pÄ intervjuer med nio pojkar i Ärskurs fem utifrÄn följande frÄgestÀllningar: vilka faktorer upplever pojkar pÄverkar deras intresse för lÀsning, hur anser pojkar att lÀraren pÄverkar deras lÀsintresse samt vilken typ av texter vÀljer pojkar att lÀsa? Arbetet Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med pojkar frÄn tvÄ olika klasser. Studien utgÄr frÄn teorin literacy, vilket betyder lÀs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjÀlp av fenomenografi som Àr en sjustegsmodell för dataanalys.

Bakgrund: I en rapport frÄn socialstyrelsen framgÄr det att akutmottagningarna runt omi landet har ca 2,5 miljoner patientfall, dÀrtill kommer Ànnu fler anhöriga ochnÀrstÄende. PatientnÀmnden, som Àr det organ som hanterar klagomÄl frÄn patienter ochanhöriga, uppger att det varje Är kommer ungefÀr 4000 anmÀlningar dÀr patienter ochanhöriga har kÀnt sig krÀnkta och dÄligt bemötta i sjukvÄrden. Syfte: Syftet var attbeskriva hur vuxna anhöriga upplever bemötandet av sjuksköterskan vid akutasjukdomstillstÄnd inom somatisk vÄrd. Metod: Arbetet skrevs som en allmÀnlitteraturstudie, enligt metod för kvalitativ manifestinnehÄllsanalys. Resultat:Anhörigas upplevelser i bemötandet frÄn sjuksköterskorna kunde delas in i tre olikakategorier: trygghet-otrygghet, att bli sedd och bekrÀftad och sjuksköterskansmaktutövande.