Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa omvÄrdnaden för familjer till barn med hjÀrtfel ur ett familjeperspektiv. VÄrden av hjÀrtsjuka barn och ungdomar krÀver en kunskap om dessa sjukdomar inte enbart hos sjukvÄrdspersonal inom den högspecialiserade barnkardiologin utan inom ett flertal andra specialiteter. Studien omfattar sjuksköterskans omvÄrdnad av familjer, förberedelser för hemgÄng, samarbetet mellan olika yrkeskategorier, familjens reaktioner vid denna krissituation och de bearbetningsmodeller som finns till förfogande för att underlÀtta bearbetningsprocessen. Vidare forskning inom detta omrÄde Àr nödvÀndig. The purpose of this study is to illuminate the care of families to children with heartdisease from a familyperspective.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka fem familjehemssekreterares förestÀllningar angÄende familjehemsuppdraget. Studien innefattar följande frÄgeomrÄden; definitioner av ?bra? familjehem, förvÀntningar pÄ familjehemsuppdraget, den biologiska familjens betydelse, samt diskussioner gÀllande Äterföreningar mellan barn och dess biologiska familjer.Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och innehÄller bland annat intervjuer med fem familjehemssekreterare, samt litteratur och tidigare forskning som berör familjehemsvÄrd. De teoretiska perspektiv som anvÀnts för att analysera resultaten Àr; socialkonstruktivistiskt - och systemteoretiskt perspektiv. Det mest framtrÀdande resultatet av undersökningen visade att familjehemsuppdraget Àr ett mycket svÄrt och krÀvande uppdrag, dÄ det utöver omsorg och omvÄrdnad, innebÀr en hel del kontakt med sÄvÀl myndigheter som med barnens biologiska familjer.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svÄrareatt fÄ ett jobb. LÀsÄret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som Àr obehörig Àr Individuella programmet ett alternativ, dÀr elever under ettÄr kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som gÄr ett Är pÄ det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar pÄ ett nationellt program i högre grad Àn andra, görstudieavbrott.

Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för nÄgon nÀrstÄende samt deras uppfattningar om den offentliga Àldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag bestÄr av intervjuer med sju anhöriga som ger en nÀrstÄende omsorgshjÀlp. Resultatet Àr analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin nÀrstÄende omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar ocksÄ att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi nÀrhet och tid för att pÄ bÀsta sÀtt lösa omsorgsbehovet inom familjen. NÀr det gÀller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det Àr den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jÀmföra tvÄ olika polisenheters per-spektiv pÄ barn som bevittnat vÄld inom familjen. Syftet var Àven att ta del av de-ras kunskap och försöka förstÄ deras syn pÄ dessa barn. För att uppnÄ syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod dÀr gruppdeltagarna diskuterade teman och frÄgor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat vÄld i sin familj. Vi intervjuade poliser frÄn familjevÄldsenheten respektive nÀrpolisen. Resultatet visade att polismÀnnen frÄn bÄda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara vÄld inom familjen men att de i liten utstrÀckning uppmÀrksammar dessa barn.

Background: This paper was performed by a student in the Public Health Sciences program at the University of Gothenburg as a mandate from the district administration (SDF) Askim-Frölunda-Högsbo in Gothenburg. The assignment was formed on the basis of a need for a new service with a family-centered approach in the form of a family center for families with children aged 6-12 years. The family center will be located in the Frölunda area.Aim: The purpose of this paper was to describe and deepen the understanding of the concept of a family center from a public health perspective. A particular focus was put on interventions that are aimed at children aged 6-12 years.Method: Walker and Avants (2011) model for concept analysisResults: The defined attributes that the analysis led to were the following: Collaboration, Health Promotion, Prevention and Support services and the Visitors. The created model case and the borderline cases showed a clearer picture of the concepts meaning.

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen pÄverkar bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlÀgga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar, kvalitetsbedömdes, sammanstÀlldes, analyserades och sammanfattades.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Tidigare forskning visar att lÄngtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att mÀnniskor utan ett arbete lÀtt blir till nÄgon som fÄr stÄ utanför gemenskapen i samhÀllet. Vi önskar i vÄr C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid lÄngtidsarbetslöshet, med fokus pÄ hur arbetslösheten Àndrat individens sÀtt att se pÄ sig sjÀlv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nÀtverket förÀndrats.Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod, dÀr vi med en hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna kÀnslor och upplevelser. Deras uttryckta kÀnslor och erfarenheter anvÀnde vi sedan för att tolka och analysera vÄrt material. Resultatet visade att informanternas syn pÄ sig sjÀlva drastiskt förÀndrades efter ett par mÄnader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skÀmdes över sin situation.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den. Kvinnorna drog sig Àven undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstÄnd frÄn allmÀnheten och frÄn personal inom vÄrd och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhÀllet och likasÄ inom sin familj.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den.

Bakgrund: ALS Àr en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som Àr en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmÀrgen och hjÀrnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer anvÀndes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar idag. Det Àr lika vanligt att avlida av hjÀrtinfarkt för bÄda könen. Vid hjÀrtinfarkt kan lidandet vara stort och se olika ut. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med hjÀrtinfarkt. Metod: Kvalitativa vetenskapligt granskade artiklar frÄn databaserade sökningar anvÀndes i denna litteraturstudie.

Hos en hjÀrtsjuk som inte har nÄgot annat val Àn att fÄ ett nytt hjÀrta vÀntar en tid som innebÀr stora kÀnslomÀssiga förÀndringar och upplevelser. RÀdslan att dö kontra kÀnslor att vÀnta pÄ att nÄgon annan ska dö Àr kÀnslor som stÀndigt Àr i fokus. Syftet Àr att beskriva mÀnniskors upplevelser och kÀnslor i samband med att fÄ ett nytt hjÀrta. Studien baseras pÄ nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanstÀllts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att mÄnga upplever en stor kÀnslomÀssig omstÀllning som krÀver ett stort engagemang frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.

Att vara nÀrstÄende till en person som lever med en lÄngvarig sjukdom innebÀr en stor förÀndring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med lÄngvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades pÄ 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förÀndrad vardag, att kÀnna osÀkerhet men Àven hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förÀndringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att nÀrstÄende försökte upprÀtthÄlla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev vardagen som begrÀnsad och oroade sig för familjens ekonomi.