MÀnniskan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende pÄ olika sÀtt, allt frÄn vÄrd i hemmet till vÄrd pÄ hospice. Anhöriga hamnar i en svÄr situation och de upplever mycket kÀnslor. Studiens syfte Àr att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en nÀrstÄendes vÄrd i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vÄrden. Artiklarna analyserades utifrÄn Burnards metod och flera kategorier vÀxte fram.

Ämnet för mitt examensarbete Ă€r tvĂ„sprĂ„kighet. Mitt fokus ligger pĂ„ tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som Ă€r födda i Sverige med tysktalande förĂ€ldrar. Mitt syfte Ă€r att fĂ„ en inblick hur tvĂ„sprĂ„kiga elever ser pĂ„ deras tvĂ„sprĂ„kighet och hur de upplever att vara tvĂ„sprĂ„kiga. Min motivering till detta val av Ă€mne beror pĂ„ att jag sjĂ€lv Ă€r tvĂ„sprĂ„kig uppvuxen mellan tvĂ„ olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och Ă€mnes-/klass-/special- modersmĂ„lslĂ€rarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nĂ„ bĂ€ttre resultat i Ă€mnena och Ă€ndĂ„ bibehĂ„lla och lĂ€ra sig nĂ„got om sin kultur.

Syftet med denna studie var att beskriva partnerns upplevelser att leva med en kvinna som fÄtt bröstcancer. I litteraturstudien analyserades elva vetenskapliga studier med ett inifrÄnperspektiv, vilket resulterade i fyra kategorier: Att uppleva förÀndringar pÄ sexualitet, intimitet och kommunikation; Att uppleva förÀndrad rollfördelning i hemmet; Att uppleva stöd frÄn religion, omgivningen och att vara ett stöd för sin hustru; Att kÀnna frustration, förtvivlan och oro inför framtiden. Resultatet visade att partnern upplevde förÀndringar i sin relation, framförallt i kommunikationen med sin hustru och i sexualiteten. Resultatet visade ocksÄ pÄ att partnern behöver stöd frÄn vÀnner och familj. En slutats visar pÄ att det inte bara kvinnan som behöver stöd och hjÀlp under sjukdomstiden utan ocksÄ deras partner.

I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.

Syfte & problemomrĂ„de:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppvĂ€xt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville Ă€ven studera hur dessa personers nuvarande livssituation sĂ„g ut, och hur den pĂ„verkats av den specifika uppvĂ€xten, med en missbrukande förĂ€lder.Metod & material:Studien Ă€r en kvalitativ intervjustudie, dĂ€r empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrĂ„n ett systemteoretiskt perspektiv med fokus pĂ„ familjen, och stĂ€mplingsteori med fokus pĂ„ individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att nĂ„gonting inte stod rĂ€tt till vid 8-9 Ă„rs Ă„lder. Gemensamt för nĂ€stan alla som barn var kĂ€nslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen sĂ„ fanns det en önskan om att fly eller hĂ„lla sig borta, men samtidigt en ambivalens gĂ€llande deras frĂ„nvaro, tre av dem kunde kĂ€nna oro för förĂ€ldern eller syskon, medan den fjĂ€rde kĂ€nde förvĂ€ntningar pĂ„ sig om ansvar i hemmet. Även kĂ€nslor av ensamhet, utanförskap och dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende var typiska, kĂ€nslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till förĂ€ldrar med alkoholmissbruk.

During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used.

VÀrdighet Àr inom vÄrdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om vÀrdighet Àr gjorda men endast ett fÄtal om barn och vÀrdighet. Syftet var att beskriva hur barns och förÀldrars vÀrdighet bevaras under sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfÀllen genomförda av barn i Äldern 5 mÄn till 17 Är. FÀltanteckningar gjordes utifrÄn en observationsguide.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj Àr ett relativt outforskat omrÄde. I den hÀr uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende pÄ ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom Ätta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i tvÄ kommuner i JÀmtlands lÀn. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnÀt i kommunen, tack vare kontakter med socialtjÀnst, boendepersonal m.fl. vilket pÄverkar deras KÀnsla av Sammanhang.

Sociala medier. Vi delar med oss av vad vi tycker och kÀnner. Vi delar bilder pÄ vÄr familj och det senaste bullbaket till vÄra 600 ?nÀrmaste vÀnner?. Vi kommenterar och gillar andras inlÀgg.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns lÀrande. Studien belyser Àven förskolans uppdrag vad gÀller det livslÄnga lÀrandet. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om huruvida förskolans och förÀldrarnas syn pÄ lÀrande, sammanfaller eller skiljer sig Ät. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om förÀldrars syn pÄ barns lÀrande kan mötet mellan familj och förskola stÀrkas.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en sjukdom som drabbar de nÀrstÄende nÀstan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till nÀrstÄende borde utgöra en vÀsentlig del av den vÄrd som patienten fÄr. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistÄ nÀrstÄende med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien Àr en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till nÀrstÄendes Älder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Den medicinska och psykologiska forskningen har bekrÀftat betydelsen av den allmÀnna omvÄrdnaden i livets början. Detta har lett till utvecklandet av neonatal samvÄrd, dÀr ett ökat fokus finns pÄ familjen. Som en följd av detta har barnsköterskans roll förÀndrats. Syftet med studien var att undersöka hur barnsköterskor inom samvÄrden upplever det fokusskifte som Àgt rum ? frÄn barnet till familjen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka, - Vad elevers förvÀntningar till matematik Àr utifrÄn ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. En elevs förgrund Àr dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar pÄ att elever har olika faktorer som pÄverkar deras framtidstro, nÄgra elever pÄverkas av deras familj medan andra har en yttre pÄverkan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ skolor vars etniska sammansÀttning skiljer sig.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjÀrta. Det Àr för mÄnga samlingsplatsen för familj och vÀnner. Det Àr hÀr vi umgÄs, tittar pÄ tv, Àter och spelar spel tillsammans. PÄ grund av bostadsbrist bor mÄnga av oss pÄ mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med TrÀstad 2012:s projekt "Bra bostÀder för smÄhushÄll till rimligt pris" som tittar pÄ bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjÀrta. Det Àr för mÄnga samlingsplatsen för familj och vÀnner. Det Àr hÀr vi umgÄs, tittar pÄ tv, Àter och spelar spel tillsammans. PÄ grund av bostadsbrist bor mÄnga av oss pÄ mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med TrÀstad 2012:s projekt "Bra bostÀder för smÄhushÄll till rimligt pris" som tittar pÄ bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.