Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvÄrdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel pÄ nÀr ett familjearbete blivit bra och nÀr det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbÀttras. Det Àr en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet Àr sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgÄr ifrÄn fem frÄgeomrÄden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbÀttringar.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebĂ€r att stor del av veckans dagar tillĂ€gnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivĂ„n, som pĂ„verkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska vĂ€lbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling pĂ„verkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes pĂ„ Ă„tta vetenskapliga artiklar.

The purpose of this essay is to analyse how the leadership and the structure of the organization affect the process of changes within a specific department in Lunds kommun socialdepartment, from the director of social work to the co-workers at Utredningsenheten för ungdom och familj. We aim to answer the following questions;How does the structure of organisation affect the process of change?What do the co-workers and the leaders believe is the best way to engage the co-workers in the change?How does the leaders view their own leadership in the process of change?How does the co-workers view the leadership in the process of change?How does the leadership affect the process of change?To develop an organisation and to make it a functional, change is a necessity. The leaders are they who create the change but the co-workers are they who make it happen. In the process of change, leadership and the leaders capacity to create motivation for the co-workers, is therefore a matter that is decisive to its success.This is a study based on a qualitative method, where the interview is the main source of empirical material.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser pÄ familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom frÄn familjer med olikkönade och sammanboende förÀldrar som fÄtt barn pÄ egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom frÄn familjer med en frivilligt ensamstÄende mamma som skaffat barn med hjÀlp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens Älder varierade frÄn tre Är och tio mÄnader till nio Är och nio mÄnader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, dÀr barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjÀnar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide lÄg till grund för intervjuerna dÀr barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr den smÀrta som har pÄgÄtt i mer Àn tre till sex mÄnader, kroppsligt fyller den ingen funktion. SmÀrta Àr kopplat till lidande, dÄ utgör familjen ett viktigt stöd. Upplevelsen av hopp kan pÄverka ett sjukdomsförlopp positivt. Syfte: Studiens syfte var att belysa drabbade personers erfarenheter av lÄngvarig smÀrta. ? Hur hanteras den livsförÀndring som lÄngvarig smÀrta bÀr med sig? ? Hur pÄverkas hoppet av det lidande som lÄngvarig smÀrta Àr starkt förknippat med? ? Vilken betydelse har den lÄngvariga smÀrtan i familj, relationer och det sociala livet? Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie och baseras pÄ nio vetenskapliga, kvalitativa artiklar hÀmtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) Àr en modell för omvÄrdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell Àr att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvÄrd. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en lÀngd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgÄngen graviditet varar frÄn 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP pÄverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund Àn deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier frÄn olika lÀnder ingick i denna litteraturstudie, dÀr forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. VÄr studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sÄgs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstÄr. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvÄrdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor sÄg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansÄg att tillgÄng till tolk skulle underlÀtta vÄrden..

Familjehemsplacering Ă€r i Sverige idag den vanligaste förekommande form nĂ€r beslutet fattas att ett barn skall flyttas frĂ„n sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj stĂ€lls inför en stor utmaning, dĂ„ förĂ€ndringen pĂ„verkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. ÄndĂ„ finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill sĂ€ga familjens biologiska barn. Syftet med studien har dĂ€rför varit att försöka undersöka hur Ă„tta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att vĂ€xa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppvĂ€xt haft pĂ„ deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Ă€r baserad pĂ„ berĂ€ttelser frĂ„n Ă„tta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt frĂ„n ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat pĂ„ att se hur deras uppvĂ€xt pĂ„verkades av att leva med fostersyskon, med inriktning pĂ„ relationer samt identitet.

Prostatacancer Àr den vanligaste tumörsjukdomen bland mÀn som innebÀr en process dÀr tankar och kÀnslor har sin pÄverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda pÄ hur mÀn som fÄr sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att fÄ hur deras identitet pÄverkats och veta vilka strategier de anvÀnder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie dÀr halvstrukturerade intervjuer anvÀndes.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor Är 2005 av bröstcancer. Forskningen har gÄtt framÄt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information frÄn sjukvÄrd, vÀnner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

Demens Àr en sjukdom som huvudsakligen drabbar de Àldre och som i hög grad ocksÄ pÄverkar livet för de nÀrstÄende. Det Àr ofta de nÀrstÄende som tar huvudansvaret för omvÄrdnaden och det Àr viktigt att de fÄr stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma bÄde frÄn professionella vÄrdare och frÄn familj och vÀnner. Syftet med denna studie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av stöd vid vÄrd av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex nÀrstÄende och innehÄllsanalys anvÀndes.

Arbetet mot vÄld i nÀra relation, mÀns vÄld mot kvinnor, har sin utgÄngspunkt i svensk jÀmstÀlldhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för vÄld mot kvinnor beskrivs vÄldet mot kvinnor som ett omfattande samhÀllsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per Är. Det Àr mÄnga myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som Àr inblandade i arbetet med vÄld i nÀra relationer och det krÀvs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras Ärligen cirka 250 barn med nÄgon form av cancer och Àr den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 Är. DÄ hela familjen berörs nÀr ett barn fÄr cancer, Àr det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebÀr att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrÄn ett salutogent förhÄllningssÀtt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehÄllsanalys. Studien baseras pÄ vetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer Ätta teman: FörÀndrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillrÀcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: NÀr barnet i familjen insjuknade i cancer förÀndrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omstÀllning, bÄde kÀnslomÀssigt och socialt.

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvÄrd av diabetes typ II pÄverkas av sprÄksvÄrigheter kultur och kön. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som drabbar vuxna mÀnniskor. Idag sjunker debuten i allt lÀgre Äldrar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur smÄbarnspappor födda pÄ 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med smÄbarnspappor genomförts. De forskningsfrÄgor som studien avser att besvara Àr följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhÀllets och omgivningens normativa förvÀntningar och vilken betydelse lÀggs pÄ sociala relationer med avseende pÄ rÄd och stöd? Vilken typ av pappa Àr 70- talisten och vilka vÀrderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt Àven i viss mÄn tidigare forskning har anvÀnts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen Àr klart mer framtrÀdande Àn den traditionella.