Titel Got Event i Nationella MedierFörfattare Alexander Jönsson, Philip Strömbäck & Johan ÖhrlingKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborg universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonSidantal 40 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att kartlägga och undersöka Got Eventsbild som speglats i nationell media.Metod Kvantitativa innehållsanalyser av 272 artiklarMaterial 272 artiklar från Dagens Nyheter, Expressen och AftonbladetResultat Resultatet visar att nationell media överlag ger en bild av Got Event som överensstämmer med den bild bolaget själva villförmedla. Dock kan vi se att mediebilden inte ger bolaget hjälp med målen att sprida kunskap och ge en bild att man har moderna arenor. Sett över tid är det just moderniteten avarenorna som har fått den kraftigaste förändringen. Ju senare i vår undersökningsperiod, desto mer omskrivs arenorna som omoderna..

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpå manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av två fall med manliga mördareoch två fall med kvinnliga mördare har studerats utifrån 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjälp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast när tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrån sina fysiska attribut än vad männen gjorde.

I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett.Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna.

The purpose of this study was to examine in which extent the comments about news inthe comment fields, on Swedish news sites Facebook pages were deliberative.To fulfill this purpose we used a quantitative content analysis as a method to interpretthe data that we collected about 2203 reader comments from three news sites Facebookpages. Ju?rgen Habermas theory about deliberative democracy together with theoriesabout public space and Web 2.0 were the theories we based our study on. To determinethat a comment was deliberative it had to contain an argument and be written withtolerance and respect. Our result showed that most comments lacked either one or bothof these criteria?s and therefore weren?t deliberative.

Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gått i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lämnat osanna siffror i sina årsrapporter. Inte minst var så fallet med energijätten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information på aktiemarknaden som skakade om näringslivet. Skandalerna har påverkat förtroendet för den finansiella årsrapporteringen och skadat näringslivet. På grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska länder för att stärka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för näringslivet.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur revisorns arbete och roll har påverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning.Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes åtta intervjuer hos fyra olika revisionsbyråer i Norrköping och Stockholm.

The aim of the thesis was to investigate energy consumption and carbon dioxide emissions from an advertisement broadcasted on the radio or the television or distributed through press. The object was to calculate the amount of carbon dioxide emissions per individual receiver of an advertisement in Sweden. There was no room for a deeper investigation into editorial work within the framework of the thesis. Consequently, main focus of the radio and television study was on broadcasting itself and the components involved. Focus for the press study was on paper production, printing and distribution. Production and discarding of media equipment was not taken into account.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ?Vässa kritiken!? och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ?boklistor?, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna..

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra. .

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..

Sociala medier är något de flesta använder sig utav idag, både företag och privatpersoner. Internet är ett bra forum för att uttrycka sina åsikter på när möjligheten att vara anonym finns och att det sprids snabbt. Spridningsmöjligheterna är bra när de används på rätt sätt så som att sprida nyheter och annan viktig information. Sämre blir det när uppgifter som uppfattas kränkande sprids snabbt vilket leder till en större skada än nytta. Denna spridning bidrar idag till att kränkningsbrotten blir grövre när fler personer får ta del av de kränkande uppgifterna.

Titel ? The times they are a-changin? ?En komparativ studie av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-taletFörfattare Christer AnderssonHandledare Annika BergströmKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hpTermin VT 10Syfte Utföra en komparativ undersökning av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-talet.Metod Kvalitativ textanalys av 88 artiklar ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska DagbladetHuvudresultat Videovåldsdebatten under de undersökta åren 1980-1989 innehåller väldigt tydliga drag av moralpanik medan spelvåldsdebatten 2000 ? 2009 endast visar på enskilda aktörers tendenser till moralpanik..