Bakgrund: Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat där typiska drag är svårigheter att kommunicera och interagera socialt, en Fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det går att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata åtgärder. Som teoretisk referensram användes Dahlbergs m.fl. teori om livsvärlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödåtgärder.

Genom historien har frågorna om hur man får människor till att inte begå brott, hur man bäst straffar en brottsling och hur man får brottslingen att inte begå brott igen diskuterats intensivt. Om man tittar tillbaka i historien har kroppsbestraffning och dödsstraff varit de centrala straffmetoderna. Det var först på 1800- talet som tanken om att brottslingars själ skulle straffas istället för kroppen. Det var med denna tanken som fängelsestraffet blev en central del. Bakom murarna skulle fångarna inte bara straffas för sina gärningar de skulle också formas till en människa samhället ville ha.

Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrån ett kulturperspektiv. Studien grundar sig på teori inom två olika ämnesområden. Ett område är organisationskultur där tidigare forskning visar på hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra området är forskning runt inköp och produktutvecklingsgrässnittet. Då studiens syfte kräver tillgång till ett fysiskt företag så har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om på lärarkompetens i ämnet idrott och hälsa. Vår frågeställning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottsläraren anser gymnasieeleverna vara primära för att denne skall vara en bra lärare? Delkompetenserna som vi då avser är pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 76 gymnasieelever. Elever som alla går på samhällsvetenskapsprogrammet år 3 på skolor i Stockholmsområdet.

Studien som gjorts på Stenungsbaden Yacht Club, SYC, syftar till att undersöka den problematik som upplevs i samband med implementeringen av miljöledningssystemet ISO 14001. Ledningen tror att det rör sig om ett kommunikationsproblem, dock håller vi sinnet öppet för att undersöka om situationen inrymmer en komplexare frågeställning. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar som behandlar hur handlingsrecept i miljöarbetet med dess generella lösningar kan översättas till SYC:s särskilda situation. Studien syftar även till att undersöka vilka problem som kan urskiljas i arbetet samt vilka kommunikativa verktyg som kan fungera i den specifika situationen.Studien är av relevans då vi anser att de generella lösningar som olika handlingsrecept erbjuder många gånger lovar mer än de kan hålla. I SYC:s fall har lösningarna som främst avser mätbarhet av miljöpåverkan medfört att miljöfrågan kommit att kretsa kring sådant som vi tror upplevs som tråkigt.

Syfte: Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn på och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstå specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgår ifrån Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och män utifrån två grundläggande principer: isärhållande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgår den också ifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet är synsättet på eleven.