Sökresultat:
18274 Uppsatser om Faktorer som pćverkar - Sida 22 av 1219
Upplevelser av coping och salutogena faktorer bland hjÀrt-lungsjuka mÀn : En intervjustudie
Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjÀrt- lungsjuka mÀn. Syftet var att fÄ ökad förstÄelse om vilka olika copingstrategier mÀn anvÀnde för att hantera sin sjukdom och leva ett hÀlsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmÄgan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansÄgs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vÄrdpersonal inom rehabilitering av hjÀrt-lungsjuka mÀn kunde stÀrka Ànnu mer.
"Att hitta lyckan i det sorgsna" - Mötet mellan högstadieelever och Förr eller senare exploderar jag
Syftet med undersökningen Àr att försöka förstÄ vad som hÀnder i mötet mellan högstadieelever och den populÀra skönlitterÀra boken Förr eller senare exploderar jag. Genom boksamtal med elever i Ärskurs 7-9 framkommer det att bokens genomslagskraft skapade förvÀntningar inför lÀsningen av den, att boken vÀcker frÄgor om livet och döden och att den ovÀntade vÀndningen i boken verkar fÀngslande för mÄnga av elevernas lÀsning av den. Detta kan i sin tur kopplas till berÀttelsens dramaturgi och hur berÀttelsen i sig kan hjÀlpa oss att skapa struktur och mening i livet. I undersökningen framkommer det Àven att det verkar bli en matchning mellan mÄnga av elevernas och bokens allmÀnna och litterÀra repertoarer vilket, enligt tidigare forskning, Àr en viktig del för att litteraturlÀsning ska bli meningsfull för elever..
Vi sÀger att det hÀr Àr en degel-lock! : ett arbete om och med en metod för analys av meningsskapande kommunikation inom labb-par
I detta arbete har elevers dialoger under, och Äsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans Är 8 analyserats med hjÀlp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan anvÀndas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att faststÀlla kriterier för en lÀmplig gruppindelning. Resultaten tyder pÄ att lÀraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar pÄ att eleverna skapar större del av sin förstÄelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med lÀraren. Eleverna sjÀlva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhÄllandevis lÄgt och sÄ Àven betydelsen av lÀroboken och laborationen för sin förstÄelse. De prioriterar dÀremot sina tidigare erfarenheter högt nÀr det gÀller att förstÄ en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svÄrt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket dÄ kan medföra att det Àr lÀraren som mÄste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans Àven inom naturvetenskapen.
Hur skapar företag en Äterkommande kundstock online?
Ă
terkommande kunder, det Àr nÄgot de flesta företag pÄ dagens marknader strÀvar efter. Idagens rÄdande situation prÀglas mÄnga marknader av hÄrd konkurrens och relativt nyförsÀljningskanal vÀxer med stormsteg nÀmligen E-handel. Utan dyra butikshyror, derelativt smÄ uppstartningskostnaderna och möjligheten att nÄ potentiella kunder vÀrldenöver Àr nÄgra av de faktorer som gör att fler företag finns och verkar inom E-handel. Det isin tur leder till ökad konkurrens om kunder och Äterkommande kunder blir vitalt för ettlönsamt företagande. Vi har studerat och försökt förstÄ varför en kund som handlat engÄng vÀljer att Äterkomma med ytterligare ett köp.
Det rÀttsliga regelverket för skydd av skog: FjÀllnÀra skog i snÄlblÄst
Syftet med uppsatsen var frĂ€mst att beskriva gĂ€llande rĂ€tt i frĂ„ga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens omrĂ„desbestĂ€mmelser och skogsvĂ„rdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rĂ€ttslĂ€get för skog ovan fjĂ€llnĂ€ra grĂ€nsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvĂ„rdslagen (SVL) som avser tillstĂ„ndskrav pĂ„ avverkning samt hĂ€nsyn till natur- och kulturmiljövĂ„rdens intressen. Detta var sĂ€rskilt intressant dĂ„ den rĂ„dande uppfattningen varit att fjĂ€llnĂ€ra skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde Ă€ven att analysera ett beslut om avverkningstillstĂ„nd för tvĂ„ omrĂ„den med fjĂ€llnĂ€ra skog med höga naturvĂ€rden som ligger i Ănokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rĂ€ttslĂ€get. Uppsatsen Ă€r en juridisk analys och ett antal grundlĂ€ggande problem upptĂ€cktes under arbetets gĂ„ng, bl.a.
Specialundervisning, identitet och stigma : En kvalitativ studie inriktad pÄ gymnasieelever med specialundervisning gÀllande deras skolsituation
Mitt syfte var att ta reda pÄ hur gymnasieelever med specialundervisning upplever sinskolsituation, vilka för och nackdelar den för med sig, om de blir behandlade annorlundaav omgivningen pÄ grund av deras skolform och om sÄ Àr fallet hur de hanterar det. JaganvÀnde mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ min empiri. Intervjuerna visade attfördelarna med specialundervisning Àr extrahjÀlpen, nÄgon som lyssnar och bryr sig,individualiteten och en lugn miljö att studera i. Nackdelarna med specialundervisningsom gick att utlÀsa frÄn intervjuerna Àr en kÀnsla av att inte vara som de andra eleverna,att bli behandlad i den ?vanliga? klassen utifrÄn att man inte kan och bör dÀrför inteförsöka, avundsjuka kring att de med specialundervisning fÄr bra hjÀlp.
Relationer, studioklimat och konstna?rlig integritet : hur pa?verkar de slutresultatet?
I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..
Egenföretagarens syn pÄ sitt arbete : Fattig drÀng och fri kreatör
I denna studie har femfaktor-modellen anvÀnts för att fÄnga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har anvÀnts som utgÄngspunkt för att utröna om nÄgot specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger Àven i att förstÄ hur egenföretagare ser pÄ sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem Àr förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder pÄ att egenföretagare kÀnner en hög grad av vÀlmÄende och att de upplever en kÀnsla av att de har frihet att göra som de sjÀlva vill.
NÀr döva och hörande kollegor möts genom tolk : En etnografisk studie om tvÄsprÄkighet pÄ en arbetsplats
Döva personer i Sverige och vÀrlden lever nÀstan uteslutande i ett hörande majoritetssamhÀlle och har sÄledes pÄ ett eller annat sÀtt en fortlöpande kontakt med hörande mÀnniskor i sÄvÀl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av fÄ döva pÄ en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats Àr en etnografisk studie av tolksituationen pÄ en arbetsplats dÀr en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjÀlp av fÀltanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken pÄ att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist pÄ olika plan.
Vem bestÀmmer pÄ förskolan? - En undersökning om barns inflytande pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola
Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. FrÄgestÀllningarna som behandlas Àr: Hur talar pedagogerna pÄ BÄtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? VÄrt syfte med arbetet var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagogerna anser att barnen pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgÄngspunkter Àr olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som anvÀnds för att förstÄ empirin Àr: Barns syn pÄ vuxna ? att komma nÀra barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som vÀrdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).
LöptrÀning och vÀlbefinnande
Syfte och frÄgestÀllningarSyfte med denna studie var att undersöka löptrÀningens effekter pÄ vÀlbefinnandet med hjÀlp av Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ).- Hur pÄverkar löptrÀning vÀlbefinnandet?- Hur pÄverkar styrketrÀning vÀlbefinnandet i jÀmförelse med löptrÀning?- Hur pÄverkar tv-tittande vÀlbefinnandet i jÀmförelse med löptrÀning?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvantitativ metod av experimentell karaktÀr. Deltagare till studien rekryterades pÄ tvÄ trÀningsanlÀggningar och 36 vuxna deltagare utförde tre aktiviteter: löptrÀning, styrketrÀning och tv-tittande under tre skilda tillfÀllen under olika dagar. Deltagarna fyllde i en enkÀt inom 30 minuter före och efter varje aktivitet. EnkÀten innehöll skattningsskalan EmRecQ.
Kalmar lÀn Är 2020 : En prognostisering av köpkraften och detaljhandelns utveckling?
Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.
Intelligenta mjukvaruagenter
Detta arbete behandlar huvudsakligen de bÄda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmÄga att i en positiv riktning pÄverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel pÄ faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna pÄverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer frÄn olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med nÄgon form av IT.
VÀlmÄende individer har kontroll
Forskning har indikerat att individer med högt vÀlbefinnande Àr bÀttre pÄ att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt vÀlbefinnande frÄn dem med lÄgt vÀlbefinnande, samt om deltagarna med högt vÀlbefinnande har en bÀttre förmÄga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fÄtt fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mÀta vÀlbefinnande, upplevd stressnivÄ och balansen mellan krav och kontroll. TvÄ grupper skapades, en med lÄgt (n=20) och en med högt vÀlbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lÄgt vÀlbefinnande ansÄg sig ha signifikant lÀgre kontroll Àn gruppen med högt vÀlbefinnande (p=.015).
Den mentala kartans roll i geografiundervisning kring elevers nÀrmiljö
Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i Ärskurs tre ser pÄ sin nÀrmiljö. Vidare vill vi ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med nÀrmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i studien utgÄr ifrÄn sin bostad och pedagogerna utgÄr ifrÄn skolan nÀr de reflekterar kring nÀrmiljön. Undersökningen uppmÀrksammar ocksÄ att pedagogerna verkar tÀnka pÄ nÀrmiljö pÄ tvÄ sÀtt, dels professionellt och dels privat.