Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg. DÀremot har rollen som motivationsverktyg förstÀrkts i tvÄ av de undersökta företagen.

I vÄr kontakt med barn i förskolan och grundskolan har vi lagt mÀrke till att barnen tidigt börjar undra och frÄga om Gud och existentiella frÄgor. SÄ smÄningom, runt skolstarten, tycker sig barnen finna svar pÄ mÄnga av dessa frÄgor: Gud Àr skapare och orsak till att vi mÀnniskor och hela universum finns. Han ser oss och vakar över oss. Detta sammanfaller med den Älder dÄ barn inser att deras förÀldrar har fel och brister, till skillnad mot Gud som Àr ofelbar.Vi tyckte oss se att barn i sjuÄrsÄldern, Àven de frÄn ickereligiösa miljöer, vill tro pÄ ?Gud?.

DÄ de flesta mÀnniskor i VÀstafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnÀr sig pÄ jordbruk sÄ Àr pÄlitliga vÀderprognoser och sÀsongsförutsÀgelser ett viktigt hjÀlpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den hÀr rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, bÄde lokala och storskaliga, vÀderfenomen som ger upphov till nederbörd i omrÄdet. Klimatet i VÀstafrika, ett omrÄde som mestadels tÀcks av regnskog eller savann, prÀglas av den vÀstafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod pÄ vintern. Denna monsun visar pÄ stor Ärlig variation nÀr det gÀller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsÀga dess början Àr nödvÀndigt nÀr en jordbrukare ska planera sÀsongens verksamhet. Av mÄnga bidragande faktorer framgÄr det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten Àr en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsÀttningen benÀmnd som sprÄnget, över ca 5 breddgrader, vilket av mÄnga ses som starten pÄ regnperioden.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en bild av hur högstadielÀrare anger att de arbetar mot krÀnkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har nÄgon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels pÄ kvantitativ metod med enkÀter och dels pÄ kvalitativ metod med intervjuer. En enkÀt delades ut till 80 lÀrare pÄ tvÄ högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lÀrare uppgav att de fÄtt ingripa i situationer med krÀnkande behandling. I enkÀterna kom det fram att merparten av alla lÀrare kÀnde att deras arbete mot krÀnkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det Àr möjligt att mÀta gymnasieelevers förkunskaper i historieÀmnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia Àr genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utlÀsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehÄllet i historieÀmnet. DÀrtill verkar det finnas en samsyn bland historielÀrarna om det centrala stoffet för historieÀmnet ? en tyst kanon.

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslÀrare. Syftet med undersökningen var att se hur en lÀrare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, dÄ det uttryckligen stÄr i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och lÀsa olika genrer. Uppsatsen Àr utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utstrÀckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna stÀlldes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lÀrarens sÀtt att arbeta kring genrer stÀmde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att lÀraren inte ansÄg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmÀnhet och förstÄelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta Àr inte minst intressant med hÀnsyn till lÀroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvÀrld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt Ättio elever ? fick lÀsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essÀ ?Om fattigdomens historia?. DÀrefter fick de svara pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor om lÀsningen och deras förhÄllande till historiekultur i stort.

VÀder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen Àr det inte alltid vÀdret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan sÀga att det finns tre kategorier av vÀder/klimatpÄverkan pÄ karaktÀrer i spel. En dÀr vÀdret/klimatet inte pÄverkar karaktÀren, en dÀr gameplay pÄverkas av det och en dÀr karaktÀren ocksÄ pÄverkas. Vilken av dessa nivÄer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nÀstan identiska animationer med karaktÀren Super Mario, med dessa nivÄer som skillnaderna, testas detta i denna studie.

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att jÀmföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnÄ studiens syfte har vi utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar.1. Vilka skillnader gÄr att se i elevernas kunskaper inom ett Àmne om de har fÄtt arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lÀrande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssÀtten?3.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassrÄd och elevrÄd Àr fungerande demokratiska fora. Arbetet innehÄller en enkÀtundersökning pÄ tre skolor dÀr vi vÀnt oss till elever i Ärskurs fem. Vi har Àven intervjuat klasslÀrarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lÀrare upplever klassrÄd och elevrÄd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassrÄd Àn i elevrÄd..

I den hĂ€r studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmĂ„let och andrasprĂ„ket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, sprĂ„kbehĂ€rskning och sprĂ„kdomĂ€ner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska sprĂ„ket. Attityderna till modersmĂ„let varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man nĂ€rmar sig det svenska sprĂ„ket samtidigt som modersmĂ„let fĂ„r mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har ocksĂ„ visat att det rĂ„der samband mellan hur man förhĂ„ller sig till de olika sprĂ„ken.

Bakgrund: NÀr ingen kan förklara vad som hÀnder pÄ börsen har kÀnslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjÀlp av sÄ kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svÀngningar som sker pÄ börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om psykologiska faktorer pÄverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i sÄ fall huvudsakligen Àr. AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas pÄ en börs öppen för allmÀnheten.