Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.

Asien har en enorm tillvÀxttakt som under senare Är har lockat mÄnga utlÀndska investerare och företag. Kina Àr ett av de lÀnder i Asien som har haft starkast tillvÀxt och har Àven den överlÀgset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingslÀnder i tillvÀxtstadiet, har Àr den brist pÄ infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utlÀndska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskrÀcker fortfarande vissa utlÀndska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att studera vilka faktorer som pÄverkat lönsamheten för de svenska företagen pÄ den kinesiska marknaden.UtifrÄn en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform pÄverkat lönsamheten.Resultaten frÄn undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helÀgt dotterbolag trots att joint ventures haft en nÄgot bÀttre lönsamhet.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrÄn Herzberg`s tvÄfaktorteori. Studien undersökte Àven om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade pÄ samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Uppsatsen syftar till att undersöka efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe och vilka faktorer som pĂ„verkar denna. I uppsatsen diskuteras Ă€ven hur rĂ€ttvist RĂ€ttvisemĂ€rkt Ă€r egentligen och ifall producenter i u-lĂ€nder pĂ„verkas positivt eller negativt av att konsumenter i vĂ€st handlar RĂ€ttvisemĂ€rkt.  För att utreda efterfrĂ„gan har en betalningsviljestudie genomförts pĂ„ studenter pĂ„ Karlstads Universitet. Resultaten frĂ„n studien pekar pĂ„ att efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe Ă€r relativt hög bland studenterna, vilket överensstĂ€mmer med tidigare rapporter som visat att efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe ökar. Vad det gĂ€ller faktorer som pĂ„verkar betalningsviljan har kön samt inkomst visat sig vara av betydelse. Ålder verkar dock inte vara en avgörande faktor.För att utreda hur rĂ€ttvist RĂ€ttvisemĂ€rkt egentligen Ă€r har en litteraturbaserad studie om RĂ€ttvisemĂ€rkts för- och nackdelar gjorts.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Strategiska beslut Àr komplexa och innebÀr ofta en stor risk för företaget. Det finns mÄnga faktorer som ligger till grund för beslutsunderlaget och mÄnga faktorer som pÄverkar en strategisk beslutsprocess. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ en av dessa aspekter; den information som hÀmtas frÄn ekonomistyrningen. Vi fann det mest intressant att fördjupa oss i ekonomistyrningens anvÀndning och betydelse. Hur ekonomistyrsystemet Àr utformat bör rimligtvis pÄverka hur det anvÀnds och vi frÄgar oss dÀrför om det finns nÄgra krav pÄ ekonomistyrsystemets utformning? Vilka andra faktorer pÄverkar anvÀndningen av informationen? Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur ekonomistyrningen anvÀnds dÄ strategiska beslut fattas samt vilken betydelse ekonomistyrningen fÄr för det strategiska beslutet.

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.

FrÄgan om hur ungdomar i UmeÄ vill bli bemötta av polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta Àmne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagslÀget. Dels av egenintresse, men ocksÄ för polisen, ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- ErsÀng- samt Minervaskolan .DÀr gjorde vi en enkÀtstudie samt djupintervjuer med tvÄ ungdomar frÄn varje klass. En ordningspolis frÄn UmeÄ samt rektor pÄ ErsÀngskolan intervjuades.

Senare forskning har bo?rjat ja?mfo?ra etablerade principer inom filmklippning med ro?n fra?n kognitionsforskning. Ny teknik go?r det mo?jligt att pa? ett adekvatare sa?tt ta del av a?ska?darens upplevelse och interaktion med ro?rlig bildmedia. Tidigare studier som tas upp i texten har varit inriktade pa? visuella aspekter, hur brott mot videoredigerings- principer pa?verkar a?ska?darens o?gonro?relser.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten Àr ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig Ät mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan mÀn och kvinnor i dessa lÀnder. Den övergripande tanken Àr att resultaten borde skilja sig Ät dÄ Sverige och Storbritannien Àr tvÄ ganska olika lÀnder pÄ policynivÄ. DÀrmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan pÄ de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. UtifrÄn detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar pÄ sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling vÀsentligen skilt sig Ät. Trots att de bÄda lÀnderna delar mÄnga egenskaper och förutsÀttningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsÀttningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhÀllet, det politiska samhÀllet, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet Àr sÄledes att genom en komparativ fÄfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistÄnd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. SÀrskild fokus har legat pÄ EU:s omfattande bistÄndsprogram i de bÄda lÀnderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrÄn denna metodologi analysera de bÄda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrÄn hur externa aktörer har anvÀnt sig av bistÄnd och politisk konditionalitet i sin bistÄndspolitik. Dock existerar Àven andra viktiga förklaringsfaktorer, frÀmst i Uganda, dÀr den komplicerade etniska sammansÀttningen och ekonomisk snedfördelning försvÄrat en vidare demokratisering av landet..

Det verkar vara naturligt för oss mÀnniskor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om vÀrlden. VÄra vardagliga intuitioner sÀger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tÀnker, tror och tycker om det. Vi verkar ocksÄ ha en intuitiv förstÄelse av sanning som nÄgon form av korrespondens mellan ord och vÀrld. Ett pÄstÄende som ?bordet Àr brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt Àr brunt.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.