Sökresultat:
38 Uppsatser om Fairtrade - Sida 3 av 3
mitt namn är Johan Jutterström
The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people?s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred.
Livsbejakande : Brassegung fyller Mosebacke
The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people?s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred.
Glimpt of South Africa : designers arbete med hantverkare i andra länder
The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people?s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred.
Certifierat kaffe : - ett hållbart alternativ?
Kaffe är den näst största handelsvaran som finns och dricks i hela världen. I Sverige dricks det väldigt mycket kaffe per person och det är även ett land där medvetenheten när det gäller hållbarhet växer väldigt mycket. Då människors medvetenhet har ökat har även krav ställts på tillverkarna. Användande av certifieringar är en enkel metod som används för att konsumenten ska kunna lita på att kaffet har producerats på ett hållbart sätt. För att man ska kunna använda sig av en certifiering måste en rad krav uppfyllas.
Energianvändande i bostadshus : En studie i byggnaders energibalans
Kaffe är den näst största handelsvaran som finns och dricks i hela världen. I Sverige dricks det väldigt mycket kaffe per person och det är även ett land där medvetenheten när det gäller hållbarhet växer väldigt mycket. Då människors medvetenhet har ökat har även krav ställts på tillverkarna. Användande av certifieringar är en enkel metod som används för att konsumenten ska kunna lita på att kaffet har producerats på ett hållbart sätt. För att man ska kunna använda sig av en certifiering måste en rad krav uppfyllas.
#Godaremat : En studie om hur en reklamkampanj för ett ekologiskt varumärke kan utformas
Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.
En het kopp kaffe med CSR : En studie om kaffeföretaget Löfbergs Lila och deras CSR-arbete
SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.
Etiskt konsumentbeteende - en studie om den svenska etiska modekonsumenten
Textil- och modeindustrin har på senare tid uppmärksammats i allt större utsträckning för att vara en ohållbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumärken lanserats. De tar hänsyn till påverkan på miljö och människorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumärken och de butiker som säljer etiskt mode har kunder som tar hänsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, så kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning på etiskt mode genomförts, men då framförallt på den vanliga konsumenten. Då forskning på svenska etiska konsumenter är begränsad har författarna till den här uppsatsen funnit det intressant att se närmare på dem. Tidigare forskning på etiska konsumenter har uppmärksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap.