Sök:

Sökresultat:

855 Uppsatser om Fair value accounting - Sida 41 av 57

Pre-spawning habitat selection of subarctic brown trout (Salmo trutta L.) in the river Vindelälven, Sweden

Habitat selection of migratory brown trout at the upper reaches of River Vindelälven, wasstudied in September during the pre-spawning period. The fish migrate from down- orupriver lakes for spawning in the river and data was collected by habitat mapping andradio-telemetry. Habitat selection of fish was analysed with preference curves andstatistical modelling, using the physical variables; depth, stream velocity and streambedsubstrate. Preference curves were derived by comparing fish habitat use with their nearbyavailable environment while the statistical modelling aimed to answer three main questions.1) Do the trout have a specific preference of depth, water velocity and streambed substrate?2) Is there any difference in habitat selection between sexes? 3) Is there a shift in habitatselection over time? The preference curves indicated that trout favored water depths of 1-2m, velocity compositions characterized as glides (c.

Ekonomistyrning, på liv eller död? : En kvalitativ studie om controllers användning av styrmedel inom sjukvården.

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål.Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité.Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog.Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité..

Basel II - Det nya kapitaltäckningsregelverkets påverkan på de svenska nischbankernas kredit- och riskhantering

ABSTRACTTitle: Basel II ? The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.Seminar: May 24th, 2007Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish creditsAuthors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana ZubacAdvisor: Joakim WinborgKeywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.Conclusions:? The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.? Banks that?ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.? Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.? Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it?s a more risk sensitive approach.? Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.? Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden..

Skandia och dess återuppbyggnad - En fallstudie

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete.

Regelverk för mindre bolag - Vilket föredrar banker?

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

Skandia och dess återuppbyggnad - En fallstudie

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete.

Skadestånd vid otillbörlig inkassoåtgärd : en rättsdogmatisk respektive rättsekonomisk analys

Towards the end of the 1960s, the credit financed purchase was well established in Sweden. The Swedish households were able to purchase goods, which had been considered unnecessary, or even luxurious, in the past. On the other hand, effective means to handle the increasing amount of debt and potential debtors were introduced; credit rating was registered, trade with insecure claims increased and if debtors could not fulfil their obligations, the creditors often used harsh or undue methods. By introducing Inkassolagen (1974:182), the legislator hoped to regulate the debt recovery process and ensure the fair treatment of debtors. The legislator also introduced liability for damages caused by a creditor in the collection process.

Analysmodellen ? verktyget för revisorers oberoende

Aim: The analysis model was introduced after several audit-scandals in order to enhance the confidence in the auditors? independence. Our purpose with this essay is to find out if the auditors experience that the stakeholders? confidence in their review of the financial information has increased as a result of the analysis model. We also strive to describe the function of the analysis model in order to give the reader a deeper understanding in this subject.Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative survey method, in order to find out the auditors opinion and attitude regarding the analysis model and whether the stakeholders? confidence in the financial information has increased as a result of its introduction.

I slutet av korridoren : En studie av nya IAS 19 och dess påverkan på förmånsbestämda pensionsplaner

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19.

Redovisning av finansiella instrument -en praxisundersökning av svenska företag mot bakgrund av övergången till IAS 39

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Redovisning som guide till värdetillväxt : Sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers avkastning

Bakgrund: Redovisningsinformation är en informationskälla för främst aktieägare och långivare. Investerare använder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och därigenom prissätta aktier i syfte att uppnå lönsamma, långsiktiga placeringar på aktiemarknaden. Kan en investerare få hjälp av företagens redovisning för att öka värdet på sin placering?Syfte: Att undersöka sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers effektiva avkastningAvgränsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras på företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen Affärsvärldens branschindelning.Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvärderas med hjälp av regressionsanalys. För varje år utförs regressioner för att fastställa förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans.

Att tillämpa eller inte? : Svensk kod för bolagsstyrnings effekter på börsnoterade företags årsredovisningar

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered.

Hälsobokslut : En studie av tre landsting

Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder.Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen.För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden.

En rättvisande representation? : En underso?kning av morgonprogrammens ga?ster och i vilken kontext de medverkar

AbstractTitle: A fair representation? A comparative study of the morning program guests and the context in which they are involved. Author: Hanna Brandt Parkvall & Adam So?derblom Tutor: Anne-Marie Morhed Purpose: This study aimed to investigate and compare the guests and the context in which they are involved, in the morning programs Gomorron Sverige on SVT1 and Nyhetsmorgon on TV4. The thesis is based on three questions that examine how representative the invited guests are in proportion to the country?s population, the subjects that occupy the most space and the types of guests that discuss these topics in the programs.

Miljö som konkurrensmedel: intervjuer med fem småföretag och två revisorer

Det växande intresset för miljöfrågor har ökat kraven på företagen. Intressenterna kräver att företagen kan hantera miljöfrågorna på ett tillfredsställande sätt. Att införa ett miljöledningssystem är ett sätt att arbeta med miljöfrågorna. För att kommunicera ut miljöarbetet används företagets miljöredovisning. Under 1990-talet har intresset för miljöredovisning ökat kraftigt men är i mångt och mycket fortfarande ett storföretagsfenomen.

<- Föregående sida 41 Nästa sida ->