Denna uppsats är en diskursanalys över så kallade ?pappa-böcker?, böcker skrivna av män om att bli och vara pappa. Syftet är att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur männen framställer sitt Faderskap. Syftet är även att studera hur budskapet förhåller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten är skapad utifrån en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på mer om mäns tankar kring att det i Sverige idag är fler och fler kvinnor som väljer att skaffa barn på egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag använt mig av fyra frågeställningar:Hur ser män på familjebildande och föräldraskap? Upplever män idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade från familjebildande och Faderskap? Upplever män att de inte har samma rätt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror män att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda på detta har jag använt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem män utan barn i åldrarna 25-35 år. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, där jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frågeställning.

Faderskap är generellt ett outforskat område, inte minst i familjer där en eller båda föräldrarna är tonåring då första barnet föds. Denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer med fäder som för 30 år sedan fick barn tillsammans med en kvinna i tonåren. Studien utgår från en undersökning som gjordes för ca 30 år sedan och som då hade fokus på hur det kunde vara att bli förälder. Sex av de fäder som deltog i den ursprungliga undersökningen har i dagens uppföljande intervjuer fått berätta hur de utövat och upplevt sitt Faderskap under dessa 30 år. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur mäns föräldraskap gestaltat sig och upplevts i familjer där mamman är tonåring då första barnet föds och vilken betydelse ålder, kön och förändrade familjemönster haft för upplevelsen och utövandet av föräldraskapet.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge..

Syftet med studien är att undersöka huruvida skandinaviska mäns attityd och handling gentemot jämställdhet påverkas vid ett Faderskap av döttrar. Studier som tidigare genomförts visar att män med döttrar tenderar att ha större insikt i hur kvinnors position i samhället ser ut. Dock är dessa utförda på utomeuropeiska länder och resultaten visar även på att detta samband är kulturellt betingat. På grund av detta finns en vikt i att undersöka om detta fenomen även finns hos skandinaviska män, då de skandinaviska länderna ses som några av de mest jämställda samhällena i världen. Något som även saknas bortsätt från en av dessa är att studierna inte undersöks hur sambandet mellan individers attityder och faktiska handlingar ser ut.

Uppsatsens syfte är att undersöka och förstå argumentationen påinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frågorna vilka argument för och emot ordet pappa som återfinnsoch vilka diskurser om föräldraskap och Faderskap som framträder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fältet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrån begreppen heteronormativitet och språketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrådar publicerade 2007-2011 på fem subforum för regnbågsfamiljeroch frivilligt ensamstående mammor på sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primärt som en socialt närvarande förälder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebär att man ser ordet som ettgenetiskt Faderskap. Argumentationerna återfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstående,heteronormativ omvärld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsföräldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur föräldrar bör berätta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I båda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.

The thesis explores representations of fatherhood in the Swedish blog 'Hemliga pappan' ('Secret/Anonymous Daddy'). The purpose is to identify three themes in the blog material; The Father, The Son and The Partner. I have performed this study using discourse analysis as methodological tool and Critical Studies on Masculinities and Fatherhood as theoretic approach. The theories are Social Constructionist and consist of sociologists and socio-psychologists as Connell, Hearn and Johansson. Important theoretic concepts are the presence and absence of the father as well as hegemonic masculinity.

Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och Faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal.

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat Faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.

I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt Faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ?den dubbla emancipationen? ? det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn ? i tidskriften och sker det några förändringar över tid?Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys.Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Papparollen har förändrats de senaste årtiondena och det förväntas idag att män är engagerade under graviditet, förlossning och i omvårdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fått stöd och förberedelse in i föräldrarollen varit bättre rustade inför de omställningar föräldraskapet inneburit både för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten på barnmorskemottagningar har visat sig främst fokusera på de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagångspappors upplevelser av förberedelse inför övergången mot föräldraskap utifrån möten med barnmorskor på barnmorskemottagningar. Studien utgick från kvalitativ innehållsanalys som metod.

Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.