Civilekonomuppsats i företagsekonomi: Redovisning. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö.Titel: Revisionsbyråers organisering kring balansgången mellan profession och vinstintresse.Författare: Therese TimmHandledare: Ulf Larsson OlaisonInledning: Revisionsbyråer utgör organisationer som drivs av å ena sidan en profession, å andra sidan en vinststrävan. Två faktorer som delvis kan stå i kontrast till varandra, men som både är nödvändiga för byråerna att ta hänsyn till. Den här studien kommer att behandla ett antal särdrag som revisionsbyråer använder sig av för att organisera sig kring balansgången mellan profession och vinstintresse.Problem: Hur organiseras revisionsbyråer för att hantera balansgången mellan profession och vinstintresse?Syfte: Syftet med min studie är att förstå hur revisionsbyråer organiseras för att hantera balansgången mellan profession och vinstintresse.Metod: Min studie har genomförts genom flerfallstudier på tre fallbyråer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik.

Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är: ? Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F.

Ett liv utan färdtjänst skulle innebära ett isolerat liv. Det tycker i alla fall de resenärer vi intervjuat. De ser färdtjänsten som mer än bara en resa. Det är en frihet att kunna ta sig dit de vill utan att någon familjemedlem, vän eller assistent behöver följa med. Dock behöver en färdtjänstresenär ofta mer hjälp än en person utan funktionshinder, det är därför de åker med färdtjänst istället för den allmänna kollektivtrafiken.Denna fallstudie fokuserar på resenärer inom Göteborgs Stads färdtjänst och vad de anser är värdeskapande.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

?BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg.

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva.

Denna studie handlar om behandlingspersonal och brukares syn på stöd som erbjuds i ett boendeprogram för personer som tidigare varit hemlösa. Boendeprogrammet är inspirerat av modellen Housing First, vars filosofi är att bostad är en rättighet. Således har före detta bostadslösa personer med missbruksproblematik erbjudits lägenhet utan krav på nykter- och drogfrihet eller deltagande i behandling. Tanken är att det stöd som erbjuds inom programmet ska vara frivillig. Med detta som utgångspunkt genomförde vi kvalitativa intervjuer med fem behandlingspersonal och två personer som bor i programmet.

 SammanfattningDenna uppsats handlar om körer och körorganisation och har som syfte att ge en fördjupad förståelse för körers organisering och körledares yrkesroll. Detta görs genom att studera fyra aspekter av körarbetet nämligen organisering, repertoar, ledarskap och marknadsföring. Frågeställningen som ska besvaras är:Hur ser körledningens arbete ut med att teoretiskt lägga grunden för en konsert?Inledningsvis förklaras den körteoretiska grund (Uggla, 1979, Lundgren, 1999) på vilken uppsatsen vilar. Deras ställningstaganden förstärks och styrks genom att koppla dem till organisations-, beteende-, marknadskommunikations- och ledarskapsforskning.I undersökningen har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju körledare varav tre kommer från kyrklig körverksamhet och fyra kommer från verksamhet inom fristående körer.

Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att både lyckad och misslyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte är därför att utveckla kunskap om och förståelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen är en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats.

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

This essay examines how non-swedish feminist activists look upon the conditions of their work, in relation to the broader context of womens activism in Sweden. It focuses on relationships between feminist activists and their organisations, on issues of cooperation and also on activists definitions of the concept of feminism. Activists from two different non-swedish womens organisations, both located in Stockholm, have been interviewed. Consequenses of intersections of race, class and gender connected to womens activism have been analysed. Through an intersectional analysis the authour tries to answer questions regarding the positions of womens organisations, relationsships between them, definitions of feminism and the possibilities of cooperations - to shed a light on the power relations of womens organisations in Sweden..

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKAB´s utbildningsenhet främja kompetensutveckling. Studien baseras främst på djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess är viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se närmare på guppens ledning, mål, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer har vi förklarat det aktuella läget. Därav framgår att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de ständigt kommer in i en återvändsgränd.