Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Kandidatuppsats inom MarknadsföringTitel: Kommunen och Facebook ? En studie om kommunens närvaro samt uppfattning på och om Facebook.Datum: 20140610Författare: Erik Lindgren och Filip ElfbergHandledare: Jonas KågströmUtbildning: EkonomprogrammetSöktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nätverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring,SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens närvaro på Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare väljer att integrera med dem. Syftet har även varit att belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron på Facebook. Uppsatsens syfte lyder:Syftet med studierna är att undersöka anledningen till kommunernas närvaro på Facebook och utvärdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare väljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron.Metod:Studien genomfördes genom att samla in svar via enkätundersökningar riktade mot både kommunen samt invånarna.

Sociala nätverk har fått en alltmer betydande roll i våra liv och samhällen. Nya sätt för människor och organisationer att interagera skapas och förnyas hela tiden med hjälp av sociala nätverk och Web 2.0-teknologier.Företag förväntas numera ha en närvaro inom sociala medier där de erbjuder information eller deras företagstjänster, de största av dessa sociala plattformar är i dagsläget Facebook och Twitter. Utvecklingen och framgången av de sociala nätverken har lett till att flera studier[1][2][3] genomförts för att bättre förstå hur människor fungerar i kontexten av sociala nätverk. I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tävling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur människor beter sig inom sociala nätverk, arbetets hypotes baserar sig i att utreda om arketyperna connectors, salesmen och mavens går att identifiera inom Facebook..

Den snabbt växande utvecklingen av Internet har genererat nya slags plattformer för företag och organisationer att kommunicera på. En sådan plattform är Facebook som med sina över 670 miljoner användare är världens största sociala nätverkssajt. Facebook öppnar upp nya möjligheter för företag och organisationer att ha en direkt tvåvägskommunikation med sin omvärld. Att kommunicera på Facebook för företag och organisationer är ett relativt nytt och outforskat område vilket leder till att det kan vara svårt för dessa företag och organisationer att veta hur de ska nå ut till sina målgrupper på bästa sätt. Vidare är en fråga att ställa sig hur dessa målgrupper vill att företagen och organisationerna ska bete sig på Facebook.Syftet med denna uppsats har varit att utveckla en fördjupad förståelse för Facebook som plattform för PR-arbete genom att i en fallstudie beskriva och analysera Skoghalls Bruks kommunikationsarbete med sin omvärld på Facebook.Studiens resultat visar att den valda organisationen har utvecklat en strategi i enlighet med de teorier som presenteras i uppsatsen, men datainsamlingar med den valda organisationens målgrupp visar att alla inte är intresserade av att ha en tvåvägskommunikation.

AbstractIT can facilitate communication among individuals and connect people across geographical distances. On the contrary, citizens of the society who do not use communication technologies to some extent might feel excluded from the information society. As elderly citizens are already in a vulnerable position for the digital divide, communication technology becomes an important tool for interacting with friends and family. The social situation of elderly, 60 years of age and older, is a topic of current interest since they are the fastest growing age group in the world today. Further, social interaction becomes more important among elderly since it has a positive effect on well- being.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar använder sig av musikrelaterade funktioner på Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta användande. Vi har vidare specifikt valt att avgränsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lägger grunden för vår frågeställning, som lyder; ?Hur och varför använder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner på Facebook?? och ?Vad har användningssättet för relation till det konstanta flödet av information på Facebook??Undersökningen cirkulerar främst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frågor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till användandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstå i Facebookflödet.

Sociala nätverkstjänster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i användning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i många studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom området. Ett av fenomenen som kan observeras på sociala nätverkstjänster är självutlämnande beteende. Sett ur individ och makronivå är detta en säkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, ålder och relationsstatus påverkar beteendet och i så fall hur.

Denna rapport beskriver arbetet med ett projekt som haft målet att skapa rutiner för Philips Sonicares Facebooksida, för att öka engagemanget hos deras följare. Två fokusgrupper har utförts och med hjälp av dessa och tidigare forskning skapades uppdateringsrutiner för Facebooksidan, dessa följdes sedan i tre veckor. Efter tre veckor sammanställdes resultatet för att se vilka rutiner som fungerat och vilka som kunde uppdateras ytterligare. Resultatet visade att inlägg med underhållande innehåll fick mer engagemang från följarna, inlägg med information hade större räckvidd. Bilder ökade engagemanget, de tidpunkter som var bäst att publicera var mitt på dagen eller tidigt på kvällen..

Sociala nätverk, eller så kallade communityn är ett fenomen som fått större betydelse idag och snabbt spridit sig runt om i världen. Communityn Facebook har blivit känd för att den samlar många användare och har en god målgruppskännedom, vilket gör Facebook till en attraktiv marknadsföringsplats som har uppmärksammats av en rad olika företag och organisationer.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar Facebook har som marknadsföringskanal, samt undersöka svenska företag och organisationers användning av Facebook i sin marknadsföring. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vår uppsats bygger på en empirisk studie, med material från ett antal informant-, samt respondentintervjuer. Frågorna har kretsat kring vad våra informanter och respondenter anser kännetecknar Facebook, deras erfarenheter av Facebook som marknadsföringskanal, samt deras åsikter om Facebook som marknadsföringskanal i framtiden. För att få bästa möjliga svar på våra frågor ansåg vi att vi behövde intervjua personer med kunskaper om Facebook från både ett utifrån och ett inifrånperspektiv.Resultatet från vår undersökning visar att marknadsföring på Facebook inbjuder till stor kreativitet hos företagen och organisationerna.

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 åren blivit ett populärt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras även flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper på Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor på Facebook måste de förstå facebookanvändarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett användarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvändare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nätverk.

Undersökningen är gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgå från Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrån respektive ovanifrån (from within/from above). Syftet är att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, språkligt sett lyfter fram vilka de är och vad de gör, och på så sätt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. Särskilt  intressant är hur de definierar sitt yrke i relation till lärare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar på skola och fritidshem.Jag har använt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket består av texter från Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena där fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

Purpose ? The purpose of this study is to identify and describe how consumer perceptions regarding information quality, sender credibility and effect of eWOM-communication differ between Facebook and Prisjakt.Approach ? Based on previous research an analytical model was designed. The parts in the model were the aspects of the problem which the present study aimed to examine. An experimental design was applied in which ten students at Örebro University were exposed to a scenario where they took part of eWOM-communication concerning a specific product on Facebook and Prisjakt and then had to answer questions in an interview. The analytical model formed the base of the interview guide used in the interview and the specific product was chosen with help from a focus group.Implication ? The study illustrates that consumers may perceive the quality higher on Prisjakt while the sender credibility can be perceived higher on Facebook.

Syftet i vår kandidatuppsats var att belysa gymnasieungdomars egna berättelser av sin presentation på Facebook och Instagram, och hur användandet påverkar deras identitetsskapande samt deras tankar kring användandet av dessa sociala medier. Vår studie är gjord utifrån en kvalitativ ansats där vi intervjuat nio ungdomar i tre fokusgrupper. De använda teorierna i studien består av det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman och modernitet och självidentitet av Anthony Giddens. Tillsammans med dessa används också aktuell forskning inom området.Resultatet visar att Facebook och Instagram är en stor del av gymnasieungdomarnas vardagliga liv och att de deltar för att de inte vill vara utanför. Forumen står för kommunikation med kontaktnätet, underhållning och vardaglig uppdatering om event och publicering av bilder på speciella händelser.

Friend lists allow Facebook users to group their friends and may be used to share certain information only with those in a specific list. This function has been around for several years, but has never gained any particular popularity among users, most of whom probably did not know it even existed a couple of years ago. In the fall of 2011, however, the function was updated and made more visible on the site.There are several possible uses of friend lists, such as privacy control, filtering of the news feed, self-presentation and targeted information sharing. This paper aims to investigate the extent to which friend lists are used by students today, as well as why students actually use their lists, i.e. for what purposes.Judging from the results of this study in comparison with earlier research, there seems to have been a somewhat recent increase in the awareness of the fact that friend lists actually do exist, but still most users tend not to utilize them.