Syftet med studien var att undersöka projektbeställares syn på relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förståelse för projektbeställarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i två dimensioner, kontrakt samt process, som utgångspunkt. Dessa tvådimensioner var utgångspunkter för studien där kontraktet sågs som det formella dokumentetsom upprättas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och ärliga dialog sombör finnas mellan projektbeställaren och projektledaren. Den öppna och ärliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade därmed på trehuvudaspekter av relationen mellan projektbeställare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benämnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta då begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av ämnet.

Bakgrunden till denna uppsatts är att ett större projekt har inletts i samarbete mellan McDonalds Sverige, Sveriges nötköttsproducenter (SNP) och Lantbruksuniversitetet (SLU) i Alnarp. I projektet skall man undersöka hur det är möjligt att skapa en bättre och säkrare tillgång & lönsamhet genom hela kedjan för svenskt nötkött. I denna uppsats, som är en del av det större projektet, så kommer jag att inrikta mig på att undersöka och sammanställa information om hur förtroende skapas i en leverantörskedja för nötkött i Irland och undersöka vilka faktorer som styr belåtenheten i leverantörskedjan. I litteraturstudien kommer det att inledningsvis beskrivas hur Irlands nötköttsföretagande är uppbyggt, följt av ett kort stycke om McDonalds Irland och Bord Bias kvalitetssäkringssystem som används inom kedjan. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur en leverantörskedja kan vara uppbyggd och fungera, hur relationer fungerar i leverantörskedjan, förhållandet mellan belåtenhet och förtroende i leverantörskedjan och en beskrivning av leverantörskedjan av nötkött. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fyra irländska nötköttsproducenter, två irländska slakterier och en nötköttsansvarig på IFA (Irish Farmers? Association).

Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete.

Bakgrund och problem: Intäkter utgör ofta den största posten i ett företags resultaträkning ochär därmed ett av de viktigaste elementen i de finansiella rapporterna. Trots intäkters betydelse ärregelverket inom området förhållandevis knapphändigt. Svårigheten rörande intäktsredovisninghandlar om att det ofta krävs bedömningar för att avgöra i vilken tidsperiod en intäkt skaredovisas. Vi har valt att titta närmare på intäktsredovisning i elhandelsbolag. I dessa företaguppkommer periodiseringsproblematiken för fastpriskontrakt som sträcker sig över mer än etträkenskapsår, då företagen har kopplade transaktioner.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

 Titel: Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag ? jämförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag Författare: Karolina Eklöw & Sofia LöfströmHandledare: Bengt Larsson Termin: VT 2010 Ett fastighetsföretag kan sköta sin skötsel och verksamhet via outsourcing och insourcing, det går både att kombinera dessa två eller att välja en av dem. Outsourcing innebär att ett företag lägger ut uppgifter på entreprenad och därmed låter andra sköta dem medan insourcing är när ett företag har haft outsourcade aktiviteter och sedan tar tillbaka dessa för att sköta i egen regi.  Det finns både fördelar och nackdelar med dessa alternativ, fördelar med outsourcing kan vara kostnadsbesparing och att företaget kan fokusera på det som är väsentligt. Nackdelar är att kontroll över de outsourcade aktiviteterna förloras och att information kan läcka ut. Med insourcing är bl.a.

AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?? samt ?Hände det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.

Lantbrukare står inför ett problem då en vanlig generationsväxling, där den yngre familjegenerationen tar över och driver gården, inte går att genomföra i brist på intresse från arvingarnas sida eller då arvingar saknas. Ett lantbruk har ofta drivits under lång tid och eftersom ägaren oftast bor på sin gård är det ett känslomässigt stort beslut att ta när pensionsåldern närmar sig. Det är inte bara ett arbete som försvinner utan en hel livsstil och ibland långa familjetraditioner. Å andra sidan finns det lantbruksintresserade personer som står utan familjegård att ärva och då står inför stora utmaningar. Lantbruk kräver stora kapitalinsatser för att kunna köpas och det är ett riskfyllt projekt eftersom personen inte känner gården vid övertagandet.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ta reda på ifall det är förenligt med lagen att använda sig av artistskatt (A-SINK) på signing bonus trots att spelaren i fråga tänker stanna i landet i mer än sex månader. Vi vill också utreda om det i så fall är möjligt att betala ut en stor signing bonus till spelaren istället för högre lön. Våra frågeställningar blir således:Kan man tillämpa artistskatt på signing bonus när en spelare går från en utländsk till en svensk klubb?Är det möjligt för klubbarna att betala ut en stor signing bonus och inte betala ut lön?MetodVi har baserat uppsatsen på kvalitativa intervjuer samt studier av lagtext, förarbeten, rättsfall och relevant litteratur. Intervjuerna är genomförda med låg grad av strukturering och standardisering.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandénHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebär att fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter.

Syftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell är tillämplig vid avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett avtal kommer till stånd genom att ett anbud besvaras med en överensstämmande accept. Detta är ett uttryck för den gemensamma partsviljan som är utgångspunkten för avtalsbundenhet i den svenska avtalsrätten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssätt i modellens termer av anbud och accept blir därför inte helt lätt vilket medför svårigheter med att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens inträde.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället.Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej.

Biobränsle har under de senaste åren övergått till att bli huvudbränslet för Sveriges kraftvärmeverk, vilket har medfört ett antal utmaningar. Detta då kraftvärmeverken dels har stora volymbehov av jämn och kontinuerlig tillförsel av bränsle till pannan, dels små ytor för mottagning och hantering av biobränsle. Detta har ökat behovet av ett jämnt tillflöde över tiden samt en hög tillförlitlighet gällande leveranserna. Ryaverket är Borås Energi och Miljö AB:s största produktionsenhet när det gäller produktion av fjärrvärme, el och fjärrkyla. Kraftvärmeverket drivs främst med bioenergi och avfall.

Användningen av bränslen med skogligt ursprung har i Sverige ökat stadigt sedan 1980-talet. Tänkbara anledningar till ökningen är en ökad medvetenhet kring enregisystemens miljö- och klimatpåverkan samt att energipriserna stigit och gjort det lönsammare att ta ut bränslesortiment från skogen. De främsta förbrukarna av dessa bränslen är idag den svenska industrisektorn och kraft- och värmeverk. Samtidigt som denna ökning har skett så har stora förändringar gjorts inom det svenska skogsbruket vilket gått från att inom drivningen haft många människor anställda till att idag vara så gått som helt entreprenörsbaserat. Även dagens uttagssystem för skogsbränslen är entreprenörsbaserade och förädlingskedjan för skogsbränslen sköts idag av ett fristående entreprenadföretag som utför de olika processerna i kedjan. Syftet med denna studie är att kartlägga hur uttaget av skogliga bränslesortiment går till idag och hur avtalsförhållandena för de till uttaget och vidareförädlingen kopplade tjänsterna ser ut.