Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar.

Bakgrund och problem: Sverige har som ett steg i harmoniseringen inom EU antagit internationella redovisningsstandarder vilka publiceras av IASB som är en oberoende stiftelse med säte i Storbritannien. De nya reglerna kring rörelseförvärv och dess redovisning får konsekvenser för alla börsnoterade koncerner inom Sverige. Undersökningar som gjorts skapar funderingar om vilka faktorer som påverkar hur ett företag identifierar immateriella tillgångar och hur de värderas i förhållande till köpeskillingen.Syfte:Syftet med undersökningen är att studera om det finns möjlighet för de utvalda företagen att tolka reglerna mer fritt och om detta i sin tur påverkar företagens redovisningsval. Vidare önskar uppsatsförfattarna undersöka hur företagen har skaffat sig kunskaper och anpassat sig till regelverket IFRS 3 samt urskilja vilka faktorer som eventuellt påverkar storleken på andelen redovisad goodwill.Avgränsningar:Avgränsningar har gjorts till fyra svenska företag inom läkemedelsbranschen som under 2005 gjort rörelseförvärv. Uppsatsförfattarna har inte haft för avsikt att beröra minoritetsintressen och omvända förvärv.

Bakgrund: De två globala normsättarna IFRS och FASB arbetar hårt för att ta fram en förstaglobal standard om intäktsredovisning. Eftersom IFRS är principbaserad och enprincipbaserad redovisning lättare kan öka jämförbarheten är det IFRS som har fått ett störregenomslag på den internationella redovisningen.Problem: Hur en harmoniserad intäktsredovisningen skett i dagligvaruhandelsbranschen de10 senaste åren fram till den globala standardens introduktion.Syfte: Studiens syfte är att granska de utvalda koncernerna samt via teori samt empiri utredaproblematik, skillnader samt likheter i olika handelshus intäktsredovisning under åren 2003 -2012.Avgränsningar: Undersökningen relateras till intäkter som redovisas för de fem undersöktaföretagen enligt IAS 18, RR 11 och BFNAR 2003:3, men inte till IAS 11- Entreprenadavtal.Samtidigt följs redovisningen enligt IFRIC 13 och IFRIC 15.Metod: Fyra utvalda större handelshus inom dagligvaruhandelsbranschen granskas i dettaexamensarbete. De granskas under åren 2003 - 2012 för att få en god översikt av vadimplementeringen av IFRS har inneburit för harmoniseringen av den externa redovisningenavseende intäktsredovisningen utifrån en mest hermeneutiskt synpunkt men med vissaelement av de positivistiska metodernas tillvägagångssätt. Studien söker fram kvantitativ ochkvalitativ information om företagets identitet och relationen mellan företag och omvärlden,försöker använda de kvantitativa siffrorna i en positivist kvantitativ modell för branschen mendiskuterar även de viktigaste aspekterna utifrån en kvalitativ undersökning och etthermeneutisk perspektiv.Resultat: Företagets redovisning anses i större omfattning harmoniserad trots olikaföretagsidentitet. Samtidigt som den är harmoniserad kan siffrorna ha olika betydelse för olikasorters företag.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka samma fem företag i 10 år efter att den globalastandarden för intäktsredovisning introducerats..

Avskrivning av goodwill är en kontroversiell redovisningsfråga som har utmanat normgivarna under en längre tid. I och med redovisningens utveckling har synen på goodwill förändrats. Spridningen av det anglosaxiska synsättet och den internationella harmoniseringen har medfört att redovisning av goodwill numera redovisas på ett enhetligt sätt i alla europeiska börsbolag. Ett stort steg i redovisningsharmoniseringen togs när de två normgivande organen FASB och IASB kom överens om ett samarbete 2002, vilket har lett till att IASB har publicerat nya standarder som skall tillämpas av europeiska börsnoterade bolag. En av dessa standarder är IFRS 3 som behandlar redovisning av goodwill.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Världen befinner sig i en djupgående krissom inte har upprepats sedan depressionen under 30-talet. Varje kris har en utlösande faktoroch även denna gång började det i USA. Under år 2008 började oron växa sig kraftig sedanstora aktörer på den amerikanska finansmarknaden drabbats av förluster och stagnerandebörskurser. När Lehman Brothers kollapsade under hösten år 2008 kulminerade oron till renpanik på finansmarknaden som spreds världen över nästan omgående. Problemet är attkreditmarknaden har upphört att fungera då riskexponeringen är okänd bankerna emellan ochövriga intressenter, vilket har resulterat i att ingen vågar låna till någon.

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.

Bakgrund och problem: Intäktsredovisning är ett av det viktigaste och svåraste områdenainom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag där avtal sträcker sig över långa perioder.Det kan vara svårt att utläsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB ämnar till att skapa engemensam standard om intäktsredovisning men de har fått kritik och stött på motstånd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intäktsredovisning av entreprenaduppdrag gårtill i praktiken samt belysa hur några svenska byggföretag ser på detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förändring av intäktsredovisningen kommer att tas emot aventreprenadbranschen och hur redovisningen påverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef på två mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers på tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.

Det normgivande organet IASBs konsultation med allmänheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pågående projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersätta IAS 17, har erhållit stor uppmärksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. Ett första utkast av standarden utfärdades år 2010 vilket följdes av ett reviderat förslag år 2013. Samtliga publikationer var öppna för allmänheten att kommentera i form av remissvar.Insikten om den makt som intressentgrupper har i denna process är emellertid liten varpå syftet med studien är att få klarhet i om IASBs normgivningsprocess påverkas av enskilda intressentgruppers makt vid utformningen av den nya redovisningsstandarden för leasing.

Bakgrund och problemdiskussion: När IAS 40 Förvaltningsfastigheter blev tillämplig 2005 tilläts förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. En del problem har framkommit genom införandet av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Detta har lett till att IASB i samarbete med FASB arbetat fram en ny standard, IFRS 13 Fair value measurement, som behandlar hur värdering till verkligt värde ska gå till. Syftet med samarbetet av den nya standarden var att få en mer harmoniserad, globaliserad och jämförbar redovisning. Då det idag inte är självklart hur värdering till verkligt värde ska gå till vill vi utreda om införandet av IFRS 13 kan komplettera IAS 40 och ge mer vägledning för värdering av förvaltningsfastigheter.

Bakgrund och problemdiskussion: När IAS 40 Förvaltningsfastigheter blev tillämplig 2005 tilläts förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. En del problem har framkommit genom införandet av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Detta har lett till att IASB i samarbete med FASB arbetat fram en ny standard, IFRS 13 Fair value measurement, som behandlar hur värdering till verkligt värde ska gå till. Syftet med samarbetet av den nya standarden var att få en mer harmoniserad, globaliserad och jämförbar redovisning. Då det idag inte är självklart hur värdering till verkligt värde ska gå till vill vi utreda om införandet av IFRS 13 kan komplettera IAS 40 och ge mer vägledning för värdering av förvaltningsfastigheter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna. Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är.

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.

Under lång tid har två olika inriktningar för redovisning utvecklats, den anglosaxiska och den kontinentaleuropeiska. Dessa traditioner har olika syn på syftet med redovisningen. För att möta globaliseringen inom kapitalmarknaden finns i dagsläget ett behov av att få en internationellt harmoniserad redovisning. Arbetet med att ta fram rapporteringsstandarder som ökar jämförbarheten och transparensen av företags ekonomiska resultat leds gemensamt av den internationella normgivaren IASB och den amerikanska normgivaren FASB. I dag finns ett förslag från IASB om att införa ett nytt sätt att rapportera resultat, total recogniced income and expense.