NÀr skollagen reviderades 1995 fick jÀmstÀlldhet en mer framtrÀdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsÀttningar att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete Àr mycket olika. Staten har uppmÀrksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jÀmstÀlldhet och genuskunskap. MÄlet var att det Är 2004 skulle finnas minst en utbildad lÀrare/pedagog i varje kommun.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Denna rapport behandlar polisens fÀngselanvÀndning. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla befintlig lagtext och praxis samt att belysa problematiken kring lagarnas uppbyggnad. Vi har tagit del av lagtext, praxis, förarbeten, domar och poliser i yttre tjÀnsts Äsikter för att belysa dessa omrÄden. Vi har Àven granskat personalansvarsnÀmndens Ärsrapporter och konstaterat att mellan Ären 1998-2007 sÄ granskades endast fyra fall av felaktigt fÀngselbelÀggande. Ett felaktigt fÀngselanvÀndande resulterar, enligt brottsbalkens regler, antingen i ett olaga tvÄng eller tjÀnstefel.

?Det var bÀttre förr? Àr ett uttryck man ofta fÄr höra nÀr diskussioner om produkters hÄllbarhet kommer pÄ tal. Om produkter hÄller sÀmre idag Àn ?förr? och detta leder till att jordens Àndliga resurser töms, Àr detta miljörÀttsligt korrekt? Vilka krav har egentligen producenter vad gÀller hushÄllning med resurser?Det jag kommit fram till med denna uppsats Àr att Àven om dagens lagstiftning medför krav pÄ producenter att hushÄlla med resurser och att detta krav medför att produkter bör ha en sÄ bra hÄllbarhet som det Àr möjligt anser jag att miljöbalken saknar specifika regler som skulle kunna reglera denna hÄllbarhet bÀttre..

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

Studien syftar till att tolka och skapa en förstÄelse om hur elever upplever lÀrarens medvetet positiva förhÄllningssÀtt. Vidare syftar studien till att undersöka hur motivationen och lÀrandet pÄverkas samt hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkas. Jag har genomfört studien pÄ en högstadieskola i Norrbottens inland och studien grundar sig pÄ de loggböcker som eleverna skrev. Min undersökning visar att eleverna upplever lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt som nÄgot som gör dem motiverad oavsett om det gÀller att följa regler eller att arbeta koncentrerat. Min slutsats Àr att lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt kan skapa lust att lÀra och lust Àr en av de viktigaste drivkrafterna i elevers lÀrande..

Det hÀr projektet har som syfte att undersöka hur ett anvÀndande av tankar och idéer frÄn retoriken kan bidra till att förbÀttra förmÄgan att förelÀsa i helklass pÄ folkhögskolenivÄ. En första förelÀsning hölls, videofilmades och analyserades utifrÄn retorikens idéer. FörelÀsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som Äterfinns inom retoriken. DÀrefter hölls ytterligare tvÄ förelÀsningar som Àven de filmades och analyserades. Slutsatsen Àr att ett anvÀndande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig vÀl inför en förelÀsning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute pÄ förskolorna. Men vi kÀnde att vi ville fördjupa oss pÄ hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jÀmföra olika resultat pÄ olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat sÄ har vi fÄtt resultat pÄ att det skiljer sig pÄ vad de sÀger och hur de gör pÄ avdelningen vi varit ute pÄ. Det som ocksÄ var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat pÄ intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskollÀraren sÄg det pÄ ett annat vis.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet efterlyses..

Den hÀr uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur förÀldrar och barn uppfattar datorspelande men Àven om pojkar och flickor ser datorspelande pÄ olika sÀtt. Datorspelande finns i mÄnga former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt nÀr det gÀller dagens generation som Àr uppvuxna i ett konsumtionssamhÀlle dÀr media ofta vÀnder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras förÀldrar upplever datorspelande har en enkÀtundersökning genomförts pÄ en skolklass i Ärskurs 7 samt deras förÀldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrÄgade förÀldrarna svarade pÄ enkÀten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den hÀr studien. DÄ studien stötte pÄ en del problem som ledde till ett byte frÄn kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingÄende i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och förÀldrar ser olika eller lika i frÄga om datorspelade.

Denna uppsats behandlar skillnader mellan skönlitterÀr kÀll- och mÄltext utifrÄn enegen översÀttning av Ljudmila Ulickajas ?Pikovaja dama? frÄn ryska till svenska.MÄlet med översÀttningen var att skapa en publicerbar översÀttning som lÄg sÄ nÀraoriginalet som möjligt utan att bryta mot för mÄlsprÄket gÀllande grammatiska ochsyntaktiska regler. MÄlet med uppsatsen var att utifrÄn översÀttningsvetenskapenförklara vilka skillnader som uppstÄr vid översÀttning av rysk skönlitteratur tillsvenska. I uppsatsen försöker jag Àven undersöka varför dessa skillnader uppstÄr ochvilken betydelse de har för mÄltexten. FrÄgan vad en översÀttning egentligen Àr aktualiseras..

År 1988 tillsatte regeringen en kommittĂ© för utredning av reglerna om ersĂ€ttning för ideell skada. Enligt kommittĂ©n bör brottsoffrens stĂ€llning stĂ€rkas sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller barn som utsĂ€tts för sexualbrott. Enligt kommittĂ©n Ă€r ett sĂ€tt att stĂ€rka brottsoffrens stĂ€llning att de ges generösa ersĂ€ttningar. Ett annat sĂ€tt Ă€r att det i lagtext tydligt anges vem som Ă€r berĂ€ttigad till ersĂ€ttning för krĂ€nkning. KrĂ€nkning Ă€r en skadetyp som skiljer sig frĂ„n övriga skadetyper som finns i SkL, dĂ„ den Ă€r av renodlat ideell natur och Ă€r frikopplad frĂ„n medicinska symtom.

VÄr utgÄngspunkt med detta arbete har varit att undersöka tryggheten i gruppen. VÄrt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser dÀr vi gjorde vÄr praktik i var. VÄr undersökning genomfördes i en lÄg- och mellanstadieskola, i en Ärskurs 4 och i en Ärskurs 6, i LuleÄ kommun. Genom observation, enkÀter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att lÀrarens frÀmsta verktyg för att skapa trygghet i gruppen Àr gruppsamtal men Àven regler, rutiner och gruppstÀrkande övningar.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda vad lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfÀstelse m.m. (tryggandelagen) stiftar om de olika skyddsreglerna. Krav pÄ nöjaktig placering, begrÀnsningar för ÄterlÄn och skydd vid överlÄtelse av verksamheten och hur dessa regler skyddar pensionsborgenÀrerna. Metod:Vi arbetar utifrÄn den rÀttsdogmatiska metoden.Slutsats:Fler företag vill bilda pensionsstiftelser och dÄ behövs det ocksÄ en bra reglering och lagstiftning pÄ omrÄdet. Vi har skrivit om bakgrunden till pensionsstiftelser, dÀr vi har behandlat pensionsystemet och vilken lagstiftning som Àr aktuell pÄ omrÄdet.