Studien utreder om det Ă€r möjligt att utforma en vĂ€rdeinvesteringsstrategi utifrĂ„n ett fĂ„tal kriterier som frekvent ger bĂ€ttre avkastning Ă€n indexet SIXPRX pĂ„ de nordiska aktiemarknaderna. Genom en lĂ„ngsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till vĂ€rdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier anvĂ€nds fo?r att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera det sÄ kallade equity premium puzzle. Jaganalyserar teoretiskt den intertemporala konsumtionsbaserade CAPM (C-CAPM),sammanstÀller en del av litteraturdiskussionen som finns pÄ omrÄdet samt empiriskttestar C-CAPM pÄ svensk data. Fenomenet equity premium puzzle innebÀr attöveravkastningen pÄ aktier Àr sÄ stor att det inte stÀmmer med den ekonomiska teorin.Enligt teorin beror C-CAPMs riskpremie pÄ kovariansen mellan konsumtionen ochaktieavkastningen. Litteraturen visar att forskare inte har lyckats förklara equitypremium puzzle genom att Àndra antagandena i grundmodellen. Den empiriskaundersökningen visar att equity premium puzzle Àven uppkommer pÄ svensk data..

Problembakgrund: Studier för sambandet mellan volatilitet och avkastning har för det aggregerade marknadsperspektivet varit odelat enliga i att detta Àr negativt. Detsamma gÀller inte sambandet vid studier pÄ aktier för enskilda företag dÀr ett antal har kunnat observera ett positivt samband. Detta skulle betyda att det Àr fördelaktigt nÀr en akties volatilitet ökar, vilket gÄr emot tidigare teorier som sÀger att sjunkande aktiekurser leder till en ökande volatilitet. I en teori har reala optioner presenterats som en förklaring genom dess konvexitet som leder till ett samtidigt ökande vÀrde nÀr volatilitet ökar.Problemformulering: Existerar ett positivt samband mellan volatilitet och avkastning för enskilda aktier noterade pÄ den svenska aktiemarknaden?Syfte: Studiens huvudsyfte ligger i att avgöra om det gÄr att observera ett positivt samband mellan volatilitet och avkastning pÄ företagsnivÄ.

Vi har studerat möjligheten om det gÄr att tjÀna pengar pÄ kort sikt genom att imitera insidertransaktioner efter det att information om transaktionen har publicerats offentligt. Studien begrÀnsades till att endast undersöka köp- och sÀljtransaktioner för oljebolag som kan handlas pÄ Stockholmsbörsens huvudlistor samt First North. Studien genomfördes i form av en eventstudie dÀr vi med hjÀlp av statistiska tester undersökte om det existerar en signifikant skillnad i den dagliga avkastningen före och efter en viss insidertransaktion Àgt rum. Detta visade sig inte vara fallet utan de fluktuationer som pÄvisades var ej enhetliga och kunde inte bevisas bero pÄ insynstransaktionerna..

Problemdiskussion: Finansanalytiker och deras köp- och sÀljrekommendationer har den senaste tiden varit flitigt omdiskuterade och kritiserade i olika media. Den turbulenta uppgÄngen och den efterföljande kraftiga nedgÄngen har lett till man kan stÀlla sig frÄgan hur lÀmpliga de befintliga modellerna för aktievÀrdering Àr. Det har Àven diskuterats att börspsykologi blivit ett allt viktigare inslag pÄ aktiemarknaden. Kanske Àr det sÄ att de aktievÀrderingsmodeller som anvÀnds idag inte lÀngre Àr lika tillförlitliga som de har varit tidigare. Problematiken i uppsatsen Àr fokuserad pÄ vilka modeller de svenska analytikerna anvÀnder idag och Àven om det finns teoretisk tÀckning bakom besluten.

Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nÄ överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlÀgga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering pÄ Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frÄgor anvÀnde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien Àr som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begrÀnsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för Ären 2001-2007.

Uppsatsen presenterar vÀrdeöverföringsbegreppet och kapitalskyddsreglerna i aktiebolag. Skyddet som bolagets borgenÀrer Ätnjuter via de aktiebolagsrÀttsliga regleringarna behandlas, och dÀribland vilka fördelar och nackdelar detta medför samt rÀttsverkningarna av en övertrÀdelse. Detta för att klargöra huruvida kapitalskyddet i privata aktiebolag ger avsedd effekt.Aktiebolag Àr den associationsform som ur Àgarsynpunkt ger bÀst skydd vid bedrivande av affÀrsverksamhet. HÀrmed uppstÀller aktiebolagslagen krav pÄ aktiekapital i aktiebolag, för att tÀcka upp eventuella förluster. Detta eftersom borgenÀrerna endast kan fÄ kapital frÄn bolagets förmögenhet och inte ur Àgarnas vilket kan leda till att stÀllningen för dem vid en konkurs i företaget kan bli mycket dÄlig.

Den hÀr uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrÄn finansiell teori och tidigare forskning. HalvÄrsdata och information om fondernas allokering har samlats in frÄn AP-fondernas respektive webbplatser mellan Ären 2001 och 2009. Studien har anvÀnt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har anvÀnts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har anvÀnts för att undersöka huruvida fonderna har förmÄgan att förutse större marknadsrörelser.

Genom en kvantitativ studie av 60 aktier pÄ Stockholmsbörsen har följande frÄga besvarats. Hur kan en investerare utnyttja historisk information för att nÄ riskjusterad överavkastning? En teknisk analys för att testa den svaga formen av informationseffektivitet genomfördes. Aktiernas faktiska avkastning jÀmfördes med den förvÀntade enligt CAPM, och de alfavÀrden som observerades testades genom variansanalys. Resultaten frÄn studien visade att de undersöka aktierna har alfavÀrden som Àr signifikant skilda frÄn noll, nÀr endast skillnaden studerades.

Kooperativa företag har stÀndiga svÄrigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sÀllan erhÄller rÀnta pÄ sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar sÄsom företagsförvÀrv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) stÄr nu inför sÄdana problem, nÀr företaget mÄste stÀrka sin position pÄ marknaden för förÀdlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett mÄnga fusioner.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr idag ett  globalt allmÀnt kÀnt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frÄgor ger Svenska företag en förÀndring i företagsvÀrde och om det pÄverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q anvÀnds som mÄtt pÄ företagsvÀrde och Return On Assets (ROA) anvÀnds som mÄtt pÄ lönsamhet. Metod: En kvantitativ deduktiv metod dÀr undersökning av sekundÀrdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det gÄr att pÄvisa ett samband mellan CSR och företagsvÀrde och/eller lönsamhet. SekundÀrdata inhÀmtas ifrÄn Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens Ärsredovisningar frÄn 2011. Historiska aktiepriser har hÀmtats ifrÄn Nasdaq OMX Nordics hemsida.

Denna studie har undersökt huruvida det Àr möjligt att pÄ Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rÀtt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfÀllen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmÀngd pÄ 699 stycken tillfÀllen. Genom att ha tagit hÀnsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten Àven justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten frÄn Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jÀmförts. Resultaten visar att överavkastningar Àr möjliga under dagen dÄ aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten Àr större för de mindre bolagen..

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporÀntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet tÀcker perioden 2004 till 2012 och hÀmtas direkt frÄn NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjÀlp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för hÀndelseperioderna. För att ta hÀnsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians anvÀnds en EGARCH-modell. Resultatet tyder pÄ en signifikant negativ korrelation mellan reporÀntan och marknadspriserna pÄ Stockholmsbörsen.

Uppköp tillhör de största investeringar ett företag kan göra. Av denna anledning blir finansieringen av dessa uppköp av största vikt. Företaget har ett antal olika alternativ att vÀlja mellan och denna uppsats studerar uppköp finansierade via aktier, kontanter, belÄning samt balanserade vinstmedel. För att undersöka om dessa finansieringsmetoder tolkades olika av marknaden insamlades data rörande tidpunkter för uppköp samt aktiekurser för de företag som lÀgger budet. DÀrefter skattades marknadsmodellen utifrÄn dessa data.

Syftet med examensarbetet Àr att pÄ aktiens första handelsdag undersöka graden av underprissÀttning pÄ nyintroducerade aktier pÄ OMX Stockholm Large Cap, Mid Cap, Small Cap och First North och vilket samband denna underprissÀttning har med ledande befattningshavares och styrelses innehav av teckningsoptioner. Undersökningen baseras pÄ 74 företag pÄ OMX Stockholm och First North under perioden januari 2000 till november 2007. Studien visar pÄ tvÄ resultat. Det finns inte nÄgot visat samband mellan insiders innehav av teckningsoptioner baserade pÄ aktiens introduktionskurs och underprissÀttning. Det finns ett visat samband mellan VD:s innehav av teckningsoptioner och underprissÀttning..