Bakgrund: NÀr Internet pÄ 1990-talet gjorde sitt intÄg i gemene mans vardag, öppnades en ny distributionskanal för musik. IstÀllet för att lagra inspelningar pÄ fysiska CD-skivor kunde nu datafiler sÀndas över Internet i filformat sÄ som mp3. Produkten ?musik? bytte skepnad frÄn att vara en materiell produkt till att bli en immateriell datafil. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera vad ett byte av förpackning frÄn CD- skiva till mp3-fil fÄr för vÀlfÀrdsekonomiska effekter pÄ marknaden för musik.

LÀns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mÄl att Är 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet frÄn 2006 Ärs siffror. En sÄdan förÀndring kommer inte att ske av sig sjÀlvt utan ett mÄlmedvetet arbete kommer att krÀvas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken Àr att flera svenska stÀder har mer eller mindre lÄngtgÄngna planer pÄ att införa spÄrvagnstrafik.   Detta examensarbetes syfte Àr att utreda förutsÀttningarna för en spÄrvÀgsetablering i VÀsterÄs Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkÀtstudie samt intervjustudie.

Samtidigt som marknaden för modeindustrin vÀxer ökar ocksÄ konkurrensen och kraven pÄ företag. Trender inom mode Àndras snabbt och pressen pÄ ett brett sortiment, flera sÀsonger, lÄga priser och moderiktiga varor, med allt kortare livscykler, stÀller stora krav pÄ en effektiv hantering av försörjningskedjan. För att uppnÄ kraven och stÄ emot konkurrensen anser allt fler att det idag handlar mer om konkurrens mellan försörjningskedjor Àn mellan företag. Till skillnad frÄn mÄnga andra industrier kan en leverantör inom modeindustrin inte enbart vÀljas efter faktorer som leveransprecision och flexibilitet, utan stor hÀnsyn mÄste Àven tas till produkten i sig. Om produkten inte följer modets trender eller vad kunden efterfrÄgar har det ingen betydelse hur vÀl leverantören uppnÄr de mer kvantifierbara faktorerna.

Den bullerreducerande belÀggnigen har en porös struktur som förbÀttrar drÀneringen och reducerar buller vid kÀllan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portÀppning. Detta medför att belÀggningen mÄste omlÀggas och rengöras oftare Àn en konventionell belÀggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande belÀggningen riktar sig pÄ de höga drift- och underhÄllskostnaderna, detta gör att mÄnga vÀghÄllaren satsar pÄ bullerskÀrm som bullerÄtgÀrd.  Syftet med arbetet Àr att jÀmföra bullerreducerande belÀggning med bullerskÀrm, för att reda pÄ vilken bullerÄtgÀrd Àr mer kostnadseffektivt under 20 Är. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva pÄ ett tekniskt sÀtt: vÀg, ljud och buller, bullerskÀrm och bullerreducerande belÀggningar.KostnadsjÀmförelsen mellan bullerÄtgÀrderna omfattar investering, drift och underhÄll.

SÄ som miljön ser ut idag och med de stÀndiga pÄminnelserna om farliga koldioxidutslÀpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjÀlp att berÀkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vÄr uppsats med tanke pÄ att fÄ en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att ocksÄ ta fram en kalkyl över de kostnader och intÀkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nÄ fram till vÄrt syfte var vi givetvis tvungna att sÀtta oss in i Àmnet, och detta skedde genom en mÀngd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.VÄrt insamlade material kunde vi sedan applicera pÄ vÄr teori. För att vi skulle fÄ nÄgot att jÀmföra med har vi ocksÄ gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass Àr tre relativt likvÀrdiga energigrödor, dÀrför valde vi just dessa för jÀmförelse.

Varje Är genomför cirka 1100 personer i Sverige ett suicid. Varje suicid föregÄs av i genomsnitt 10 suicidförsök. Detta orsakar förutom kostnader i form av oerhörda summor pengar för samhÀllet ocksÄ otroligt mycket lidande för anhöriga. Ambulanssjuksköterskan Àr mÄnga gÄnger den första resursen i vÄrdkedjan som den suicidnÀra kommer i kontakt med. Detta stÀller stora krav pÄ bemötandet av patienten men ocksÄ krav pÄ kunskap om medicinska ÄtgÀrder för att rÀdda personen till livet.

SamhÀllet gÄr mot en mer tjÀnsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fÄtt en större betydelse för företagens ekonomier. NÄgra av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgÄng och finns med i företagens balansrÀkningar. NÀr företag Àr i behov av kapital ser bankerna till företagens balansrÀkningar för att göra en kreditbedömning. De mÄste dÄ bedöma immateriella tillgÄngar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgÄngar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien Àr att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgÄngar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts dÀr datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter frÄn tre olika banker. TvÄ av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt vÀrde pÄ immateriella tillgÄngar men dessa Àr med och pÄverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta Àr att företag med för stor andel immateriella tillgÄngar fÄr svÄrare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

De stora lÀkemedelsbolagen har sedan mitten pÄ 1990-talet fÄtt en ökad press pÄ att optimera sina försörjningskedjor pÄ grund av att patent pÄ olika mediciner gÄtt ut. NÀr patentet gÄtt ut kan generiska konkurrenter börja sÀlja liknande mediciner, de kan sÀlja dem till lÀgre pris eftersom de inte har forsknings och utvecklingskostnader att tÀcka. AstraZeneca tog i slutet av 1990-talet beslutet att implementera en ny strategi för deras försörjningskedja i deras produktion. Detta gjordes för att sÀnka deras produktionskostnader för att kunna konkurrera mot generiska konkurrenter. En konsultfirma togs in och Demand Driven Supply (DDS) implementerades.

Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka hur eventuella utvÀrderingsprocesser ter sig i samband med konsultprojekt. Vi avser dels att fokusera pÄ den övergripande funktion som en möjlig utvÀrdering utgör för ett konsultprojekt, dels att belysa konsultens perspektiv pÄ dennaaktivitet. Metod: Vi har vid insamlandet av material anvÀnt oss av narrativ metod. Den har möjliggjort att en jÀmförelse mellan det teoretiska empiriska materialet, utifrÄn denna jÀmförelse har vi sedan genomfört analys vilken slutligen utmynnat i slutsatser. Genom fyra öppna respondentintervjuer har vi samlat in material till det empiriska underlaget i denna uppsats.

Denna rapport redovisar möjligheterna till en förbĂ€ttrad installationssamordning genom att utveckla en beskedstidplan. Rapporten behandlar problem inom installationssamordning i projekteringsskedet av ett byggnadsprojekt. Arbetet Ă€r utfört pĂ„ uppdrag av teknikkonsultföretaget ÅF.Det har sedan lĂ€nge funnits stora problem inom installationssamordningen. Utmaningar som finns i branschen Ă€r bland annat bristande kommunikation, vilket kan leda till kollisioner, förseningar och i slutĂ€ndan extra kostnader. Den bristande kommunikationen handlar delvis om avsaknad av besked frĂ„n bestĂ€llare eller andra projektörer om beslut som mĂ„ste tas.

I detta projekt har jag arbetat uteifrÄn en frÄgestÀllning om smÄ ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstÄende mÀnniska för att kunna leva bekvÀmt? Hur behÄller man bekvÀmligheter trots en ytminimering? Vad hÀnder med flexibiliteten i ett sÄdant hem?Kvarteret TjÀllet har historieskt sett haft en tradition av trÄngboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet dÄ platsbristen var mycket kÀnnbar. Mitt mÄl har varit att göra denna trÄngboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslÀgenheter anpassade för ensamstÄende, troligtvis unga och barnlösa.

De senaste Ären har vi i media kunnat följa utvecklingen av företag i den nya ekonomin. Dessa företags genomslagskraft till trots, kan man konstatera att de mogna industriföretagen fortfarande utgör ryggraden i dagens ekonomi. Trots att företagen i de mogna branscherna inte utgör en homogen grupp, utan skiljer sig Ät i karaktÀr, gÄr det att finna vissa gemensamma drag. Gemensamt för dem alla Àr, till exempel, att konkurrensen Àr hÄrd och marknaden mÀttad. Typiskt för de mogna branscherna Àr ocksÄ att standardiseringen av produkterna ökar.

AnvÀndbarhetsarbete har historiskt sett inte placerats högt pÄ agendan i systemutvecklingsprocessen. Trots det har forskningsvÀrlden framtagit metodologier, metoder och tekniker för detta arbetssÀtt. Orsaker till den bristande anvÀndningen har visat sig vara bland annat bristande kunskap om arbetssÀttet och förestÀllningen att det kostar mer Àn det ger tillbaka. Trots att forskningsvÀrlden hÀvdar att anvÀndbarhet kan sÀnka kostnader i systemutvecklingsprocessen och spara in stora summor i förvaltningsfasen visar studier pÄ att mÄnga systemutvecklingsprojekt fortfarande misslyckas eller försenas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka hur större fokus kan lÀggas kan lÀggas pÄ anvÀndarcentrerad systemutveckling och anvÀndbarhetsarbete i försÀljningssituationer genom att intervjua företrÀdare för tvÄ av de stora aktörerna inom anvÀndbarhet i Sverige.

Standarder anvÀnds i alla organisationer som en frivillig överenskommelse om att lösa ett Äterkommande problem eller en rekommendation pÄ ett arbetssÀtt.Standarder inom industriell automation SIS/TK 279 har anvÀnts inom tillverkningsindustrin under lÀgre tid men pga. mÄnga faktorer begrÀnsades dess anvÀndning.Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka faktorer som orsakades de nuvarande begrÀnsningarna och hur skulle kunna reducera bÄde tid och kostnader genom att nyttja dessa standarder, och pÄ sÄ sÀtt demonstrera behovet av standarder för industriell automation. Genom att anvÀnda sig av kvalitativa metoder skall kartlÀggningen ge en överblick av de befintliga internationella standarderna inom industriell automation . Behovsinventering skall ske genom att intervjua aktiva personer inom automation och litteratur studie. Sedan skall föreslÄs hur olika standarder för industriell automation kan fylla behovsgap och öppna upp för nya möjligheter inom den svenska tillverkningsindustrin.Analysen resulterades i de nuvarande begrÀnsningsproblem som orsakades av följande; Bristande kunskaper om standarder som förekommer i alla delar av nÀringslivet. Bristandande resurser i form av brist pÄ kunniga personer och ekonomiska hinder.SvÄrigheter för tolkning och tillÀmpning av standarder.OvanstÄende och mÄnga andra faktorer minskar intresset för deltagning och framtagning av nya standarder inom industriell automation.

VÀrlden befinner sig i en ekonomisk kris och mÄnga företag jobbar dagligen med effektivisering. Det finns mÄnga företag som oroar sig över framtiden och alla mÄste se över sina kostnader sÄ man klarar sig Àven om en rÄdande lÄgkonjunktur rÄder. Ett sÀtt att förbÀttra effektivisering Àr att förnya inköpsavdelningen, att göra bÀttre inköp helt enkelt. Examensarbetet har utförts pÄ LKAB som jobbar med ett effektivitetsprojekt som heter LKAB 370. Det innebÀr att man ska effektivisera företaget pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt MÄlet med LKAB 370 Àr att uppnÄ ett nytt kostnadsmÄl pÄ 370 kr/ton jÀrnmalm.