Sökresultat:
3650 Uppsatser om Förvärvade organisationer - Sida 14 av 244
Beslutsstödssystem : Nyckeln till effektivare beslutsprocesser och ett anvÀndbart verktyg för att fatta bÀttre beslut
Ambitionen med vÄr undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd pÄverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. VÄr studie berör bland annat vilka förutsÀttningar som krÀvs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredstÀllande. Vi har Àven undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig frÄn rationella modeller för beslutsfattande.Uppsatsen belyser omrÄden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger pÄ centrala reflektioner kring beslutsstödsomrÄdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ÀmnesomrÄden tas upp för att öka förstÄelsen kring beslutsstöd och hur de pÄverkar organisationer.
Sociala medier i organisationer - Utmaningar och möjligheter för organisationer genom kundrelationer i sociala medier
Allt fler mÀnniskor anvÀnder sig av sociala medier för att upprÀtthÄlla och skapa nya relationer. Det har medfört att Àven organisationer och företag börjat se möjligheter med att vara nÀrvarande i de sociala medierna. Studien syftar till att identifiera de frÀmsta utmaningar och möjligheter för organisationer aktiva i de sociala medierna nÀr det gÀller kundrelationer. VÄrt empiriska material har inhÀmtats via kvalitativa djupintervjuer med stöd frÄn en enkÀtundersökning med huvudsakligt syfte att generera idéer och frÄgestÀllningar. Intervjuerna genomfördes med flera olika respondenter ansvariga för sitt företags medverkan i de sociala medierna.
Squatting i Alexandra : Om illegal bosÀttning i Sydafrika och hur landets bostadspolitik pÄverkats av Habitat II
Squatting innebÀr att mÀnniskor illegalt bosÀtter sig pÄ mark eller ockuperar tomma hus för att ha nÄgonstans att bo. I samband med att vÀrldens storstÀder vÀxer, vÀxer Àven squattingomrÄden. För att förbÀttra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen Àr att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft nÄgon inverkan pÄ det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen Àr realism och managerialism, dÀr man menar att bostadssegregation beror pÄ sociala och rumsliga hinder, samt att det Àr de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument frÄn Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.
Generell arbetsrelaterad identitet: En orsak till det frivilliga arbetsrelaterade beteendet?
Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive lÄg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter pÄ Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över tvÄ organisationer, deltog i en enkÀtundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende.Resultatet visade pÄ signifikanta effekter för hög och lÄg AI pÄ OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jÀmfört med lÄg AI skattade OCB högre (p < .01, ?2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anstÀlldas OCB genom att frÀmja AI. .
Den agila utvecklingen - En jÀmförelse mellan teori och praktik
Den agila utvecklingen har pÄ senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet dÄ mÄnga företagbörjat införa det agila arbetssÀttet och de agila metoderna i deras organisationer. Det agilaarbetssÀttet utgÄr frÄn att fokus ligger pÄ mÀnniskorna i verksamheten och projekten,samtidigt som de inblandade jobbar iterativt och flexibelt genom stÀndig kommunikationoch ett nÀra samarbete.VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka hur de agila metoderna anvÀnds iorganisationer och om detta arbetssÀtt Àr lika utbrett som det pÄvisas i litteraturen. Viville ocksÄ ta reda pÄ om de agila metoderna anvÀnds i praktiken sÄsom de Àr beskrivna iteorin eller om dagens organisationer modifierat dessa för att passa den egnaverksamheten bÀttre.Detta var Àven vÄr utgÄngspunkt nÀr vi pÄbörjade vÄr studie dÀr vi utfört elva intervjuer,varav nio utfördes muntligt och tvÄ via e-post. Dessa intervjuer har gjorts med personersom arbetar inom systemutveckling.I vÄr studie om agil utveckling har vi lyckats pÄvisa att majoriteten av vÄra respondenteranvÀnder sig av nÄgon form av agilt arbetssÀtt inom deras organisationer. Dennamajoritet hade Àven modifierat metoderna sÄ att dessa bÀttre skulle passade deras egnaverksamhet..
AnvÀndandet av ickesanktionerade molnapplikationer inom svenska organisationer
Molnapplikationer som DropBox har under de senaste Ären blivit allt mer populÀra ocherbjuder anstÀllda möjligheten att kunna kommunicera och dela filer mellan varandra.För att fÄ en förstÄelse för hur icke-sanktionerade molnapplikationer anvÀndspÄbörjades en undersökning för att identifiera risker och möjligheter för svenskaorganisationer.Denna uppsats genomfördes med en kvalitativ ansats och inleddes med enlitteraturstudie som följdes av nio stycken intervjuer med personer som har erfarenhetav IT-infrastruktur och Cloud Computing. Resultatet indikerade att IT Àr intressant förorganisationer dÀr man önskar ha en bÀttre kontroll över kostnader och resurser samtkunna förÀndra vid behov. Om organisationer inte implementerar en policy för huricke-sanktionerade molnapplikationer ska hanteras kan anstÀllda vÀlja att skapa sinaegna regler och att man dÀrför tappar kontrollen över data.Genom att analysera och se över sina nuvarande behov kan organisationer behÄllakontrollen över data, samtidigt som man undviker att det blir dyrare och kan minskakostnader samt skala sina resurser beroende pÄ behov.Exempelvis kan framtida forskning vara att man undersöker hur anvÀndningsscenariotser ut pÄ arbetsplatsen kontra hemma och vad det Àr för typ av resurser som behövsinom organisationen..
UtvÀrdering av introduktionsprogrammet pÄ V&S Absolut Spirits
Begreppet ?livslÄngt lÀrande? Àr centralt inom omrÄdet för arbetslivsfrÄgor. Man förvÀntar sig idag att mÀnniskor ska lÀra om, lÀra nytt och utvecklas pÄ mÄnga olika plan i livet. Detta avspeglas i organisationer dÀr man som nyanstÀlld har mycket att lÀra. Man ska lÀra sig sina nya arbetsuppgifter utifrÄn hur organisationen fungerar; dess struktur och kultur.
VĂ€rdepappersbolagets compliancefunktion
Immateriella resurser Ă€r i dagens postindustriella samhĂ€lle organisationens frĂ€msta tillgĂ„ng. I och med att jĂ€mstĂ€lldhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mĂ€tas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JĂMIX. Syftet med studien var att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt JĂMIX anvĂ€nds i organisationer och dĂ€rmed bidra till en ökad förstĂ„else för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jĂ€mstĂ€lldhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat pĂ„ JĂMIX i minst tvĂ„ Ă„r.
Varför team? En fallstudie pÄ tre företag.
SAMMANFATTNING
Problem:
Det finns mÄnga tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade
det om att styra företagets olika resurser för att uppnÄ lönsamhet. I dag krÀvs
det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sÀtts pÄ prov.
För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer förÀnderliga
omgivningen krÀvs det att organisationerna Àr öppna för nya tankesÀtt. Det
pÄgÄr en övergÄng frÄn traditionella organisationer till processorienterade
organisationer.
Att mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av ideell verksamhet : ?En studie av teorier kring ideella organisationer och praktiken i den svenska scoutrörelsen
Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och Ärsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning Àr att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrÀvande. Till skillnad frÄn en vinstdrivande organisation Àr en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istÀllet anvÀndas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer mÄste dÀrför anvÀnda sig av andra indikatorer för att mÀta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet, för att sedan jÀmföra hur vÀl dessa teorier stÀmmer in pÄ den svenska scoutrörelsen.
Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner
I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.
Debatten kring kommersiella mikrofinansorganisationer
Uppsatsen syfte Àr att analysera förÀndringarna hos tre mikrofinansiella organisationer dÄ de gjorde ett intrÀde pÄ aktiemarknaden. Fem kritiska punkter behandlas; antalet lÄntagare, hur fattiga lÄntagarna Àr, Äterbetalningsfrekvensen, rÀnteförÀndringar och vinstförÀndringar. Studien Àr begrÀnsad till tre Är - Äret före intrÀdet, intrÀdesÄret samt Äret efter intrÀdet. Resultatet av studien visar att samtliga har ökat antal lÄntagare i och med IPO men endast Compartamos har fortsatt att öka Äret efter IPO, bÄde SKS och Banco Sol har minskat antalet. Kritiken gÀllande nivÄ av fattigdom stÀmmer endast överens med Banco Solidario, enligt min studie hjÀlper de endast mindre fattiga mÀnniskor.
Att dela eller inte? Medarbetarnas perspektiv pÄ delat ledarskap inom Human service organisationer
Studiens syfte var att undersöka och sÀtta ord pÄ medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrÄn tvÄ teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen Àr Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, HÀllstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen anvÀndes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt tvÄ individuella intervjuer med tvÄ delande chefer pÄ tre verksamheter inom Human service organisationer, dÀr konceptet med delat ledarskap tillÀmpas eller har tillÀmpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat frÄn nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och fÄ nackdelar om rÀtt förutsÀttningar finns. Slutsatsen Àr att delat ledarskap Àr nÄgot alla tjÀnar pÄ ?om uppdelningen av det delade ledarskapet Àr vÀl genomtÀkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.
Crossfit Göta Ett Brand Community, en Consumer Tribe eller en Consumption Subculture?
Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara Ă
hmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översÀttningen pÄverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjÀlp av översÀttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhÀlle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översÀttning sker olika beroende pÄ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Àr. Andra faktorer som pÄverkat översÀttningsprocessen Àr translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.
Acceptans för anvÀndandet av biologiska identifieringstekniker
I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.