Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Uppsatsen bestÄr av nio flickors berÀttelser om hur det Àr att vara flicka idag. Flickorna ingÄr i ett pÄgÄende transnationellt EU-projekt om flickors sÀrskilda utsatthet pÄ grund av sÀrskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna Àr mellan 18-20 Är gamla och det som flickorna har gemensamt Àr att de Àr intellektuellt funktionshindrade.FrÄgor som besvaras i studien Àr dels vad flickorna anser att det innebÀr att vara en normal flicka nÀr det gÀller kropp, sjÀl, sexualitet och sÀtt att vara pÄ. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter pÄ UllerÄkers sjukhus Är 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lÀrdomshistoria, masteruppsats, vÄrtermin, 2011. Uppsatsens syfte Àr att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler frÄn UllerÄkers sjukhus i Uppsala. FrÄgestÀllningen Àr vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som lÀkarnas bedömningspraktik baseras pÄ.

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie Àr att beskriva och förstÄ om och hur genus konstrueras socialt i elever och lÀrares förhÄllningssÀtt till dans i skolan. Tre övergripande frÄgestÀllningar som jag anvÀnt som utgÄngspunkt i denna studie Àr, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus nÄgra betydelser i elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till dans och har dans nÄgon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag anvÀnde mig för att undersöka dessa frÄgestÀllningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lÀrare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgÄr frÄn att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans Àr en aktivitet som sÀllan förekommer i Àmnet idrott och hÀlsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat bÄde pojkar och flickor upplever att dans Àr nÄgot som intresserar flickor mer Àn pojkar, detta trots att bara nÄgra fÄ av flickorna och ingen av pojkarna frÄn intervjuerna nÀmnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hÀlsa.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje Är i Sverige. Trippeldiagnostik som bestÄr av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning Àr en metod som hjÀlper att tidigt upptÀcka cancern. Vanligaste behandlingsformen Àr kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försÀmrat vÀlbefinnande respektive försÀmrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förÀndras efter genomgÄngen mastektomi vilket lÀmnar en pÄminnelse om sjukdomen i form av ett permanent Àrr.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgÄngspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund Àn svensk och deras berÀttelser, söker jag svar pÄ följande frÄgor: PÄ vilket sÀtt pÄverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon fÄr ett dÄligt rykte? Arbetets fokus ligger pÄ unga kvinnor frÄn Mellanöstern och deras syn pÄ begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i förestÀllningen att kvinnor inte sjÀlva besitter egenskapen att vÀrna om sin kyskhet i manssamhÀllet. För att bli accepterad i samhÀllet krÀvs att mannen Àr hederlig och att kvinnan har skamkÀnsla.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgÄngspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund Àn svensk och deras berÀttelser, söker jag svar pÄ följande frÄgor: PÄ vilket sÀtt pÄverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon fÄr ett dÄligt rykte? Arbetets fokus ligger pÄ unga kvinnor frÄn Mellanöstern och deras syn pÄ begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i förestÀllningen att kvinnor inte sjÀlva besitter egenskapen att vÀrna om sin kyskhet i manssamhÀllet. För att bli accepterad i samhÀllet krÀvs att mannen Àr hederlig och att kvinnan har skamkÀnsla.

BakgrundBröstcancer Àr den vanligaste orsaken till dödlighet i cancer hos kvinnor. Framsteg inom diagnostik- och behandlingsmetoder har resulterat i bÀttre överlevnad varför allt fler lever med följderna av sin cancerbehandling. Standardbehandling vid bröstcancer Àr i första hand kirurgi och genomförs vanligtvis i kombination med adjuvant behandling. Bröstcancerbehandling kan resultera i stora förÀndringar av en persons kroppsbild. Kroppsbild innebÀr en uppfattning och upplevelse av den egna kroppen samt sÀtt att uppfatta och hantera den fysiska och sociala verkligheten.

SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utlÀndska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike Àr bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna sÄ Àr First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer prÀglas av den organisationskultur som de uppstod i.

AbstraktDenna studie handlar om förhÄllanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tÀnkande dÀr kvinnor som feminina respektive mÀn som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger pÄ berÀttelseanalys av personliga berÀttelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och SÄna som oss, vilka tolkas utifrÄn en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. PÄ detta sÀtt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska sjÀlvrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begrÀnsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. UtifrÄn detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begÀrskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhÄllande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förstÄelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för lĂ€saren och Ă€r en viktig informationskĂ€lla. Vid genomförande av lĂ€sarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lĂ€sta inom olika innehĂ„llskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhĂ€llsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi fĂ„r om vad som hĂ€nder inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport Ă€r en sysselsĂ€ttning som pĂ„verkar mĂ€nniskors tankevĂ€rld, bĂ„de ur ett generellt och globalt perspektiv.

Jag har i mitt examensarbete gjort en kollektion klÀder till den fiktiva Madame Brilliant, baserad pÄ fÀrgstarka personligheter som bl. a Anna Piaggi och Elsa Schiaparelli. SlÄr man upp ?glamourös? i en svensk-fransk ordbok finner man glamourös heta brilliant och det Àr just glamour mitt examensarbete handlar om, vardagsglamour.Jag har till Madame Brilliant skapat drömgarderoben. De plagg den excentriska kvinnan alltid drömmer om men aldrig hittar ute i butikerna; FÀrgstarka feminina kappor, klÀnningar och hattar att bÀra till vardags.Jag har i mitt arbete lagt stor vikt pÄ fÀrgkombinationerna, dÀrför Àr stylingen och de smÄ detaljerna mycket viktiga.

Intentionen med denna undersökning Àr att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften föresprÄkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av kÀllmaterialet och dess historiska genuskontext vilar pÄ tvÄ huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och frÀmst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gÀllande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt kÀllmaterial och dÀrför operationaliseras Connells teori med hjÀlp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. DÀrmed grundas studien pÄ ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.