VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur personalrekryterare ser pÄ begreppet Social Kompetens i samband med rekrytering, framförallt vid rekrytering av mÀnniskor som i sitt yrke arbetar för mÀnniskor, tillika serviceyrken. Innan vi pÄbörjade uppsatsen antog vi att den Sociala Kompetensen var viktig för att kunna fÄ anstÀllning. Vi har i studie 2, som Àr vÄr huvudsakliga studie, genomfört sju intervjuer med mÀnniskor som i sitt yrke rekryterar och genomför anstÀllningsintervjuer. DÄ det existerar liten forskning kring förekomsten av Social Kompetens i platsannonser valde vi Àven att göra en sÄdan undersökning, studie 1, som till viss del Àven lÄg till grund för urvalet av intervjupersoner till studie 2. I platsannonser efterfrÄgas Social Kompetens frÀmst för tjÀnster dÀr man arbetar för mÀnniskor, vÄrd/omsorg/lÀraryrken, men Àven inom serviceyrken.

Kompetens och kompetensutveckling Àr viktiga omrÄden för företag i alla branscher. Isvenska företag Àr utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka hur anstÀlldas kompetens ochkompetensutveckling pÄ ett konstruktivt sÀtt kan behandlas i ett företagsutvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de tvÄ huvudomrÄdena kompetens ochutvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie pÄ ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sÀgas bestÄ av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmÄgan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmÄgan attfungera ihop med andra mÀnniskor. En korrekt bedömning Àr viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

2011 fick det svenska utbildningsvÀsendet en ny skollag, i vilken det stÄr att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har pÄvisat att förskollÀrare kÀnner en osÀkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebÀr. Den hÀr studien syftar till att undersöka förskollÀrares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar pÄ vetenskaplig grund. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv vilket innebÀr en syn pÄ mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data hÀrrör frÄn fokusgrupper med förskollÀrare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Det hÀr rapporten Àr ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn pÄ kompetens och kompetensutveckling inom explosiva Àmnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva Àmnen samt en kompetensresurs inom explosiva Àmnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. MÄlet med undersökningen var att utifrÄn resultatet kunna jÀmföra företagen och kompetensresursens syn pÄ kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare pÄ kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser pÄ kompetens och kompetensutveckling.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av sÀrskilt stöd. För att bryta ner syftet sÄ formulerade jag forskningsfrÄgor. FrÄgorna Àr hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. UtifrÄn detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som Àr verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för nÄgon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Denna studie har som syfte att se hur medarbetare pÄ ?golvet? i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara pÄ. Avsikten Àr dessutom att jÀmföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i tvÄ likadana verksamheter pÄ olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkÀter delats ut, dÀr medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara pÄ deras kompetens och talang. De ombads Àven skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrÄgor som senare lÄg till grund för analysen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva olika elevers syn pÄ muntlig kompetens utifrÄn deras sjÀlvbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgÄngspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strÀvar efter att förstÄ hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig Ät mellan olika elever. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och Ätta semistrukturerade intervjuer med elever frÄn handelsprogrammet i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide. I intervjusvaren gÄr det att relatera elevers syn pÄ muntlig kompetens frÀmst till tryggheten i klassrummet och hos dem sjÀlva, möjligheterna att öva in en muntlig sÀkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att fÄ kunskap om hur de kan utvecklas till en bÀttre talare..

Sjuksköterskornas omvÄrdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vÄrdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vÄrden har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssÀtt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och anvÀndningen av informationssystem (IS) i vÄrden Àr det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det Àr viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebÀr kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vÄrden idag kan inte nog understrykas.

Min utgÄngspunkt vid uppsatsens början var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som Àr ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lÀrare som var mellan 22 och 63 Är. De har en geografisk spridning i SkÄne med blandade erfarenheter - givetvis beroende pÄ deras Älder. Samtliga undervisar i nulÀget barn mellan 11 ? 13 Är. Jag har med min undersökning fÄtt fram att det har stor betydelse i lÀrarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lÀgger vikt vid att alla individer skall mÄ bra och lyckas nÄ de mÄl som sÀtts upp..