Revisorernas anmälningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gälla den första januari 1999. Enligt ett uttalande från Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmälningsplikten till att även omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nära företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad från revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes därför till att undersöka i vilka fall anmälningsskyldighet går att införa för redovisningskonsulter, där redovisningskonsulternas inställning till ämnet används som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats på fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag somär noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sättkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer påABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vårt arbete.Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förändring vid värdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick då möjlighet att värdera tillgången till värkligt värde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstått felvärderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrågasatts. Vi kommer att se närmare på revisorernas syn på värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på revisorers tankar om värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rättvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring ämnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom ämnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansåg att värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rättvisande bild. Metoden ansågs dock vara relativt komplicerad och komplex.

Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför.

Alla säger att företagarna är okunniga om vad revisorernas arbete går ut på, men ingen säger varför! Forskare har konstaterat att förväntningsgapet mellan företagare och revisorer beror på företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gå bakom förväntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. Utifrån tidigare forskning har vi skapat oss förståelse för ämnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det är faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumärke, värderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra:För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen.Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet.Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit.Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter..

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden. .

Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras.

Valet av problemområdet bygger på det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste åren allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rådgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken är stor att revisorn förlorar sin oberoende ställning genom konsultverksamheten. Risken uppstår då det blir svårt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnära konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svårare att urskilja. Problemet har uppmärksammats efter redovisningsskandalerna i USA.

Bakgrund: Enligt Gauffin & Nilsson råder det ingen enhetlighet för hur immateriella tillgångar redovisas i samband med företagsförvärv. IFRS 3 infördes år 2005 och innebar stora förändringar för företagen avseende redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv.Syfte: Då mycket tyder på att det inte råder någon enhetlighet i företags sätt att redovisa förvärvade immateriella tillgångar, avser denna studie att granska tänkbara bakomliggande faktorer till de skillnader som existerar. Studien vill finna eventuella skillnader mellan företagen och vidare utreda vad skillnaderna kan bero på. Med företag avses utvalda företag som nyligen gjort företagsförvärv.Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med företag som nyligen gjort företagsförvärv samt intervjuer med revisorer.Resultat: Studien har identifierat fyra tänkbara bakomliggande faktorer till att det inte råder en enhetlighet i redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv: Definiering, Identifiering, Värdering och Vägledning..

Skillnaden mellan svensk och amerikansk rätt är att, den amerikanska rätten är uppbyggd kring förbudsregler vad det gäller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rätten tar fasta på revisorns egen förmåga att avgöra vad som är hot mot hans oberoende vid fristående rådgivning och vilka åtgärder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rätten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristående rådgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristående rådgivning med hjälp av den analysmodell som han har till sin hjälp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stämmer väl med de principer som det nya åttonde EU-direktivet har fastlagt skall gälla för medlemsländerna.Jag anser inte att den fristående rådgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.

The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att påverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken påverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha på den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nära samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen.Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i Stockholmsområdet. En kvalitativ metod har tillämpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte användes semistrukturerade intervjufrågor.  Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsställande kommunikation och ett bra informationsutbyte. Vår studie pekar på att oberoendeproblematiken ständigt är aktuell och att den aldrig helt kan elimineras.

Under den senare hälften av 1900-talet började revisionsbyråer skapa andra affärskontakter med sina kunder som inte alltid begränsade sig till revision, såsom konsultation. Flera studier har visat på att uppfattningen av revisorn som oberoende part påverkas negativt när revisorn utför konsulttjänster utöver revisionsuppdragen och att det även ger upphov till konflikter. Trots att revisorn som oberoende part påverkas negativt finns det påtryckningar från revisionsbyråerna att tillhandahålla dessa tjänster för att öka försäljningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka samt beskriva revisorers arbete med att förebygga alternativt reducera intressekonflikter. Författarna valde att fokusera på revision av interna kontroller som är utförda av konsulter inom samma revisionsbyrå.