Miljö- och hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att använda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hållbarhetsredovisning finns ett ramverk som är upprättat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk är idag det mest fullständiga och används av företag som vill förmedla sin miljö- och hållbarhetsinformation på ett seriöst sätt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att använda något ramverk för miljö- och hållbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan välja om de vill följa något ramverk eller inte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur små aktiebolag med 10-50 anställda och enomsättning understigande 100 mkr uppfattar att de mer omfattande kraven för planering ochgranskning har påverkat revisorns arbete sedan en ny revisionsstandard (RS) infördes i januari2004. Har revisionsbyråerna anpassat sig till den nya standarden och arbetar de efter RS mall förplanering och granskning? Har företagen upplevt att några förändringar har skett sedan införandetav RS och vilka är i sådana fall dessa?För att besvara frågeställningarna har representanter från fyra mindre aktiebolag intervjuats ochgett sin bild av hur de upplever att revisorn ändrat sin granskning sedan RS infördes. RS mall förvad som skall ingå i planeringen och granskningen har använts som referensram tillsammans medett antal hypoteser grundade på en personlig intervju med auktoriserad revisor MarianneFredriksson Stohr. Denna mall samt hypoteser har sedan tjänat som jämförelsegrund då vianalyserat de empiriska resultaten.

Syftet med uppsatsen är att genom dokumentstudier och intervjuer beskriva och analysera hur börsnoterade företag fullgör upplysningskraven för nedskrivningstestet av goodwill i 2005 års årsredovisningar enligt IAS 36. Vi använder oss av en deduktiv/deskriptiv ansats. Vidare tillämpas en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer respektive dokumentstudier. Vårt empiriska underlag består främst av dokumentstudier av 44 börsnoterade företags årsredovisningar från 2005. För att komplettera denna undersökning har även intervjuer gjorts med fyra av dessa företag, samt intervjuer med en auktoriserad revisor och en expert inom området goodwill.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och öka vår förståelse kring varför inte små och medelstora företag aktiverar immateriella tillgångar i större omfattning mot bakgrund av att dessa tillgångar har fått en växande betydelse för värdeskapande i företagen.Metod: Vi har i undersökningen använt oss av den kvalitativa metoden med ett abduktivt angreppsätt. Utgångspunkten har varit ett hermeneutiskt förhållningssätt. Data i undersökningen har samlats in genom intervjuer med kvalificerade revisor och genom olika dokument.Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att utgifter av immateriell karaktär, i små och medelstora företag, oftast kostnadsförs i den period de uppstår. Framförallt för att minimera företagets skatt. Intresset för att istället aktivera dessa utgifter i företagens balansräkningar, för att härigenom förmedla en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning, uppfattar vi som lågt.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar värdering och upplysningskrav för värdering till verkligt värde som är en marknadsbaserad värdering. Banksektorn är en verksamhet som får tydliga konsekvenser med svårigheterna att värdera sina finansiella tillgångar till verkligt värde. En finansiell tillgång som bankerna har är utlåning till allmänheten. Mindre banker får fler förfrågningar om lån med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlåningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna få en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet är att granska skillnaderna mellan några mindre bankers värdering till verkligt värde av posten utlåning till allmänheten.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. Därför beslutade Bokföringsnämnden år 2004, att ändra inriktningen på normgivningen och började arbetet med K-projektet. Här delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende på storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trätt i kraft, välja att tillämpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsätta med nuvarande regler. Denna uppsats inriktar sig på enskilda näringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.

Under senare år har allt fler företagsskandaler uppmärksammats i media. De som larmar om oegentligheterna kallas ofta för whistleblowers och de har fått en alltmer framträdande position, efter att ha fört en relativt anonym tillvaro. Vårt syfte med uppsatsen är att få en bild av dessa whistleblowers. Vi vill även ta reda på om de i viss mån ersatt revisorernas arbete när det gäller att avslöja bedrägerier. Vi har med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod genomfört intervjuer med personer som besitter kunskaper i ämnet och intervjuat whistleblowers som på olika sätt visat civilkurage.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Cash Management, En studie av hur ett förbisett vinstgenererande område hanteras av medelstora företagSeminariedatum: 2006-06-08 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Lars Hansen, Rikard Johansson och Patrik JonssonHandledare: Tore ErikssonFem nyckelord: Cash Management, Medelstora företag, Likviditetsplanering, Likviditetshan-tering, Cash Management-systemSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning medelstora företag arbetar med likviditetshantering och planering. Vidare kommer företagens och bankernas rela-tion inom området Cash Management studeras för att undersöka hur banker kan bli mer effek-tiva när det gäller att tillmötesgå företagens behov.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes hos medelstora företag, en bank samt en revisor. Ansatsen i uppsatsen var deduktiv. Vidare har resultaten från intervjuerna analyserats och jämförts med hypoteser i teorin. Slutsatsen ses som en utveckling av analysen där även tankar om förbättringar förs fram.

Background: Small- and medium- sized businesses have during a long time had difficulties in raising long-term funding from external financiers, a reason for this is that these companies may have more information about their own business than the bank has. One way to reduce this problem is to hire a certified public auditor or a certified accounting consultant. Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small- and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultant´s.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt attinföra någon sorts normbildning kring ämnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor.Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor.

Revision är ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras på vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, präster och läkare är exempel på sådana professioner. Till exempel behöver en läkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och därmed säger man att läkaryrkets kunskapsbas är tydlig, det vill säga, man vet vad en läkare bör kunna. Vi började fundera på: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas är otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda på vad man bör kunna som revisor.Vi valde att koncentrera oss på revisorsassistenter som endast har arbetat ett par år eftersom vi ansåg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren då de har arbetat ett tag samtidigt som det inte är så länge sedan de utbildade sig och därmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta när de kom ut i arbetslivet.