Sökresultat:
680 Uppsatser om Förtroendevald revisor - Sida 21 av 46
Revisorernas syn pÄ K2-regelverket
Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan fĂ„ till vad gĂ€ller rĂ€ttvisande bild av ett företags stĂ€llning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssĂ€ttet som jag valt att anvĂ€nda mig av i denna studie Ă€r kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer pĂ„ Ăhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i BollnĂ€s. DĂ„ mitt syfte med studien inte Ă€r att mĂ€ta eller generalisera resultatet utan snarare att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring revisorernas Ă„sikter kring K2-regelverket Ă€r min bedömning att den kvalitativa metoden Ă€r den mest Ă€ndamĂ„lsenliga. Den information som jag tagit del av har jag dĂ€refter jĂ€mfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter Ă€r tveksamma till flera delar av regelverket och stĂ€ller sig frĂ„gande till huruvida regelverket egentligen leder till nĂ„gra förenklingar i praktiken.
TjÀna pengar frÄn skrivbordet! : En studie av Äkeriföretag i umeÄ
SammanfattningSom hjÀlp för att upprÀtta redovisningen köper mÄnga smÄföretagare redovisningstjÀnster frÄn redovisare. UtifrÄn kontakt med en revisor har vi givits bilden att smÄföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat mÄste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstÄr vad redovisningen ska anvÀndas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps frÄn redovisningskonsulter kan anvÀndas för att förbÀttra företagets ekonomiska stÀllning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas frÄn konsulten till företagaren pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt?För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie dÀr vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan anvÀndas? samt hur de vÀljer att paketera informationen? För att fÄ en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi Àven intervjuat tre Äkeriföretagare.Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen Àr att företagarna har en vilja att anvÀnda redovisningsinformationen i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd frÄn redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras pÄ ett sÀrskilt sÀtt..
VarumÀrkesvÀrdering vid förvÀrv : Revisorns syn pÄ identifieringen av immateriella tillgÄngar frÄn goodwill
Under de senaste Ären har det skett en ökning i antalet företagsförvÀrv och i samband meddetta riktas fokus ofta pÄ goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgÄngar.Det Àr ett intressant och aktuellt Àmne och dÀrför Àmnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags instÀllning till redovisning av goodwill och varumÀrken. Utredningen skallundersöka om företag Àr villiga att redovisa varumÀrke eller om de hellre vill ha kvar det igoodwill, om revisorer mÄste tvinga företagen att separera de tvÄ posterna ifrÄn varandra ellerom företagen sjÀlva Àr villiga att utföra denna process. DÀrtill Àmnar uppsatsen ta reda pÄvilken varumÀrkesvÀrderingsmetod som anvÀnds. Det teoretiska ramverket presenterarprincipal-agentteorin utifrÄn ett redovisningsperspektiv, redovisning av goodwill och andraimmateriella tillgÄngar, de olika metoderna för varumÀrkesvÀrdering samt lÀmpligaredovisningsstandarder. För att ta reda pÄ studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdÀr tre revisorer med flera Ärs erfarenhet inom omrÄdet intervjuats.
Skogens verkliga vÀrde - och dess pÄverkan pÄ koncernens resultat
Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Ăstersunds Kommun.
Oberoende : Har 2002 Ärs revisorslag haft en effekt pÄ revisorernas oberoende?
2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad frÄn den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahÄlla externa tjÀnster detta med syfte att stÀrka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft nÄgon effekt pÄ oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyrÄernas externa tjÀnster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat pÄ aktiebolag indelade efter storlekskategorierna smÄ, medelstora och stora bolag.
à rsredovisning vid tillÀmpning av K2 : - Förenklingar eller begrÀnsningar?
Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka förenklingar och begrĂ€nsningar som uppkommer för företagen som vĂ€ljer att tillĂ€mpa K2. Det kommer att göras genom att Ă€ven studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begrĂ€nsningarna.Metod: Studien har genomförts med hjĂ€lp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primĂ€rdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Ăven BFNAR 2008:1 Ă
rsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primÀrkÀlla för uppsatsen.Slutsats: En hel del av förÀndringarna mellan K2 och de tidigare reglerna Àr anpassningar till praxis som företag tidigare har tillÀmpat. SÄledes Àr förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar dÀremot Àr begrÀnsningarna till större del nya.
Frivillig revision ? ett rationellt beslut eller signalering om tillhörighet
Bakgrund: Sedan 2010 Àr revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer Àn idag, Àr det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt vÀljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjÀnster har blivit mer efterfrÄgestyrda. DÀrför flyttar fokusen kring revisionens nytta frÄn intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrÄn ekonomiskt perspektiv, dÀr utgÄngspunkten Àr att de olika aktörerna pÄ marknaden Àr rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrÄn avvÀganden mellan nytta och kostnad.
Beslutsprocessen : en studie om beslut angÄende den frivilliga revisionen
En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.
Avskaffandet av revisionsplikten : hur kommer det att pÄverka revisionsbyrÄerna?
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om nÄgra av revisionsbyrÄerna i GÀvle anser att det nya lagförslaget, om att avskaffa revisionsplikten frÄn och med Är 2010 för smÄ aktiebolag, pÄ nÄgot sÀtt kommer att pÄverka dem och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ om revisionsbyrÄerna pÄ nÄgot sÀtt kommer att förÀndra sin verksamhet om revisionsplikten avskaffas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.  Vi har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i denna uppsats och har utfört muntliga intervjuer med respondenter frÄn ett antal olika revisionsbyrÄer. Materialet vi fÄtt fram har sedan sammanstÀllts i löpande text, analyserats genom att vi jÀmfört empirin med den teoretiska referensramen och har till sist resulterat i vÄra egna slutsatser.  De resultat vi observerat i denna studie Àr bland annat att revisorer i GÀvle inte verkar oroliga inför en oviss framtid. De ser fram emot ett avskaffande av revisionsplikten och har redan börjat förbereda sig inom verksamheten pÄ vad denna förÀndring kan komma att leda till vad gÀller nya typer av uppdrag..
Reglering kontra förtroende - Revisorns anmÀlningsplikt i förÀndring
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelseanmÀlningsplikten har för förhÄllandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förÀndringarna avanmÀlningsplikten skulle kunna fÄ pÄ den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnÄ syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktÀr med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gÄng inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom omrÄdet.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har Àven presenterat revisornsuppgifter samt anmÀlningspliktens utformande.FörvÀntningsgapet och förtroende Àr ocksÄ centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och Äsikter som vÄrarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgÄngen.VÄra slutsatser Àr att anmÀlningsplikten, som den ser ut idag, inte har nÄgon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare Àr det revisionen i sig som har detta. DÀrmed borde förÀndringar av anmÀlningsplikten inte fÄ nÄgon större effekt..
Revisorers attityder och resonemang kring marknadsföring av revisionstjÀnster
Syftet med studien Àr att förstÄ revisorers attityder och resonemang kring marknadsföringen av revisionstjÀnster.Studien utgÄr ifrÄn en abduktiv ansats och kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer har genomförts.Studiens teoretiska referensram innefattar teorier och centrala begrepp utifrÄn vetenskapliga artiklar. Begrepp som behandlas Àr profession, attityder och revisorers anvÀndning av marknadsföring.Det empiriska materialet Àr insamlat genom Ätta intervjuer med revisorer runt om i SkÄne. Huvudsakligen har attityder och resonemang kring marknadsföring, förÀndring av marknadsföring, marknadsföringsmetoder och kundrelationer jÀmförts och analyserats.Studiens empiriska analys visade att respondenterna refererar olika till begreppet marknadsföring, vilket kan anses vara en anledning till de positiva respektive neutrala attityderna. Dessutom iakttogs skilda attityder gentemot marknadsföring beroende pÄ revisionsbyrÄns storlek. Respondenter frÄn större byrÄer hade mer positiva attityder i förhÄllande till respondenter frÄn smÄ byrÄer..
Revisorns oberoende ur företagarnas perspektiv
Revisorns oberoende Àr en förutsÀttning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn mÄste bÄde vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsÀmra sin klients trovÀrdighet. DÄ det finns tecken pÄ att synen pÄ revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer vill jag undersöka om det Àven finnsskillnader i synen pÄ oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrmed att beskriva och analysera om företagarnas syn pÄ revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek.För att undersöka skillnaderna i synen pÄ revisorns oberoende har jag utgÄtt frÄn dendeduktiva ansatsen dÄ den befintliga teorin har anvÀnts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkÀt som anvÀnts vid enkvantitativ undersökning med ett urval pÄ 1000 företag.PÄ materialet frÄn undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och pÄ sÄ vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna.
Ăr det möjligt att sĂ€kra revisorns oberoende med regler?
Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.
Revision eller pengar : Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag
SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.
Stel eller formbar profession : En studie av praxisÀndring till IFRS 3 för goodwill
Professionen revisor Àr ett yrke som krÀver anpassning till förÀndring pÄ en nÀstan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla Àndras med mÄlet att uppnÄ en ökad transparens inom revisionen. Detta till stÄnd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. FrÄgan om professionen har ett motstÄnd till förÀndring eller inte kÀnns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstÄnd som strukturell tröghet.