Syftet för denna undersökning Àr att genom lÀromedelsanalys belysa hur lÀsförstÄelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestÄtt av textanalys av ett antal lÀromedel i SO och NO, avsedda för skolÄr 7-9, samt kompletterande intervjuer med nÄgra lÀrare som anvÀnder de aktuella lÀromedlen i sin undervisning. I jÀmförelsesyfte har sedan diskursanalysen anvÀnts som analysmetod.Resultatet visar att lÀrarstöd för lÀsförstÄelseundervisning, direkt riktat mot lÀrobokstexten, endast förekommer i SO-lÀromedlen och dÄ frÀmst i lÀromedlet för samhÀllskunskap. Intervjuerna visar, inom bÄde SO och NO-diskursen, att kunskap om lÀsförstÄelseteorier Àr en viktig faktor för att lÀraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstÄ texten i respektive Àmne.En slutsats som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om lÀsförstÄelse hos lÀrare i alla Àmnen och att ett samarbete om elevers lÀsning över ÀmnesgrÀnserna bör efterstrÀvas..

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsÀrende Àr vanligtvis att betrakta som allmÀnna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att mÄnga kompetenta presumtiva intressenter avstÄr frÄn att söka sig en ny kommunal anstÀllning, dÄ det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfÀllet.  Under de senaste 20 Ären har kommuner dÀrför i allt större utstrÀckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjÀnstemÀn. I samband med detta har det flera gÄnger diskuterats hur detta förfarande pÄverkar offentlighetsprincipen. NÀr privata konsulter sköter kommunala rekryteringsÀrenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i Àrendet inte Àr att betrakta som allmÀnna nÀr de inkommer till konsulten.

Syftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i Àmnet engelska mellan tvÄ skolor. Undersökningen genomförs med fokus pÄ skolor i tvÄ omrÄden vars invÄnare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmÀssig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jÀmförelse av de tvÄ omrÄdena pÄ kommunal- och övergripande skolnivÄ. DÀrefter kommer en enkÀtundersökning med hela skolÄr nio pÄ de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lÀrarrepresentant för engelskan pÄ skolorna.

Kommuner Àr en verksamhet som pÄverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintÀkter som vi betalar in. Under de senaste Ären har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott pÄ bristfÀlliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fÄtt konsekvenser. Det har Àven presenterats en rapport frÄn Europakommissionen om att mutor Àr förekommande inom kommunal verksamhet Àven i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har anvÀnds pÄ ett felaktigt sÀtt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nÄ sina mÄl och det kan dÀrför finnas ett behov förbÀttra ledningen av verksamheten för att ÄtgÀrda riskerna. Ett sÀtt att förbÀttra ledningen Àr att anvÀnda sig av riskhantering vilket Àr ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssĂ€kring av företags ekonomiska situation krĂ€vs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, sjĂ€lvstĂ€ndig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats Ă€r att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras pĂ„ de lagar och normer som finns angĂ„ende revisorns ansvar samt sammanstĂ€llning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och RevisorsnĂ€mnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lĂ€gga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rĂ„dfrĂ„gning med kollegor, experter och branschorganisationer Ă€r till stor nytta för revisorn..

Detta arbete handlar om förÀldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete pÄ en svensk kommunal skola jÀmfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkÀtundersökning har vi fÄtt en bild av hur förÀldrar och lÀrare pÄ skolorna ser pÄ engagemanget. Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förÀldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de bÄda skolorna. Resultatet visar att de tvÄ skolorna skiljer sig Ät genom att förÀldrarna pÄ den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgÄng. FörÀldrarna pÄ bÄda skolorna tycker dock att det Àr mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bÀsta..

Syftet med min studie Àr att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att anvÀnda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill ocksÄ utforska hur anvÀndandet av ?casemetoden? som inlÀrningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att anvÀnda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden Àr lÀmplig undervisningsform för lÀrare att anvÀnda om lÀrare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det Àr ett roligt och motiverade arbetssÀtt jÀmför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig sjÀlv i den lÀrande processen och lÀr ut konsten att presentera sin Äsikt och ta emot andras.

Syftet Àr att utreda hur internhyressystemets enskilda styrverktyg samverkar och om de tillsammans uppnÄr mÄlsÀttningen att öka affÀrsmÀssigheten och kostnadseffektiviteten ur ett kommunperspektiv. Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie av Lunds kommun. Detta tillvÀgagÄngssÀtt har vi valt för att kunna göra en djupgÄende analys av den specifika situationen vi studerar. UtgÄngspunkten Àr deduktiv dÄ vi utifrÄn tidigare teoretiska kunskaper har valt att studera den aktuella problematiken, men inslag av induktiva angreppssÀtt finns i uppsatsen. För att uppnÄ affÀrsmÀssighet och kostnadseffektivitet Àr det viktigt att de enskilda styrverktygen utformas sÄ att de samverkar med varandra pÄ ett sÀtt som stödjer de övergripande syftena med internhyressystemet..

Syfte: I november Är 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgÄngspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsÀttningarna pÄ revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats.Metod: Uppsatsen Àr inriktad i ett kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgÄr frÄn teori om revisionspliktens avskaffande, frÄn EuropanivÄ till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats.Resultat & slutsats: Undersökningen pÄvisar att sÄvÀl större som mindre revisionsbyrÄer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte pÄverkat byrÄerna i nÄgon större utstrÀckning. Studien Àr för tidigt ute för att se nÄgon radikal förÀndring. .

Since 1983 all Swedish companies are legally obliged to allow themselves to be audited. Recently the question of whether small companies should be subject to this or not has frequently been discussed. Many find it superfluous and think it ought to be abolished. In England small companies no longer have to be audited. However, in a study by Jill Collis it has been shown that a large number of companies choose to be audited although there is no obligation for them to do so.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

SammanfattningFöretag har i alla tider lĂ„nat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlĂ„nade kapitalet krĂ€vt sĂ€kerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att Ă€nnu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gĂ€ller utlĂ„ning av kapital till lĂ„ntagare kan kreditvillkor anvĂ€ndas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken Ă€r att lĂ„ta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€kerstĂ€lla kreditvĂ€rdigheten Ă€r att granska sĂ„ att rĂ€kenskaperna och förvaltningen av bolaget Ă€r i sin ordning.

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig pÄ den kvalitativa metoden genom intervjustudie. UtifrÄn de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp Àr svÄrt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna Àr vÀsentlig för en god kommunikation. Mejl Àr den kommunikationskanalen som anvÀnds mest men det finns Àven andra kanaler sÄsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .