Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

RÄdet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngars nyttjandetider. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur kommuner vÀrderar och faststÀller materiella tillgÄngars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners vÀrderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för faststÀllande av tillgÄngars nyttjandetider. Arbetets data Àr insamlad genom tvÄ delstudier dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjÀlp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Titel: Revisionsplikt och trovĂ€rdighet ? ur ett Ă€garperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st smĂ„ aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.FrĂ„gestĂ€llning: Anser Ă€garna i smĂ„ aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle pĂ„verka bolagets trovĂ€rdighet gentemot dess intressenter?Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att beskriva smĂ„ aktiebolags trovĂ€rdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt pĂ„verkar trovĂ€rdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkĂ€ter, pĂ„ 100 st slump- mĂ€ssigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: Ă„rsomsĂ€ttning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anstĂ€llda.Empiri: Presentation av enkĂ€tsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovĂ€rdighet skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenĂ€rerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. DĂ€remot anser de inte att trovĂ€rdigheten skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovĂ€rdigheten mellan Ă€gare och bolagsledning skulle pĂ„verkas negativt, vilket förklaras av att Ă€gare/bolagsledning till 96 % av fallen Ă€r samma personer.

Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjÀnster och klientstorlek.Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgÄtt en rad förÀndringar. Detta till följd av ett antal hÀndelser sÄsom Enronskandalen som kom att ifrÄgasÀtta revisorers oberoende ytterligare.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka huruvida en revisors oberoende pÄverkas av variabler som revisionsbyrÄns storlek (Big 4), konsulttjÀnster och klientstorlek.Metod: UtifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt en kvantitativ metod genom att analysera sekundÀrdata som vi hÀmtat frÄn AffÀrsdatas databas. Urvalet bestod av Ärsredovisningar och dess tillhörande revisionsberÀttelser som studerats utifrÄn kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jÀmförts med tidigare forskning inom revisionsomrÄdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försÀkran.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmÀrker i nÄgot större utstrÀckning Àn övriga revisionsbyrÄer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjÀnster, företag som nyttjar revisionstjÀnster frÄn Big 4 nyttjar konsulttjÀnster i högre utstrÀckning Àn företag som har annan revisionsbyrÄ.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var pĂ„tryckningar frĂ„n det Europeiska rĂ„det, för att minska de administrativa kostnaderna för smĂ„ och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att mĂ„nga företag skulle vĂ€lja att anlita en revisor Ă€ndĂ„, för att det Ă€r en kvalitetsstĂ€mpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade smĂ„ aktiebolag idag vĂ€ljer att inte anlita nĂ„gon revisor.DĂ„ fĂ„ studier har hunnits genomförts pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skĂ€l det finns till att smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att smĂ„ aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder pĂ„ att respondenterna sparar pengar pĂ„ att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte Ă€r det enda skĂ€let till att de har valt att inte anlita en revisor.

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r utfört pĂ„ uppdrag av Visualiseringscentrum i UmeĂ„. Syftet med studien har framför allt varit att fĂ„ svar pĂ„ tre frĂ„gor: • Finns det intresse och behov av att anvĂ€nda 3D visualisering vid kommunal planering och vĂ€gprojektering? • Finns det nĂ„gon teknik som, om det finns intresse och behov, kan anvĂ€ndas för att tillgodose de behoven? • Finns det nĂ„gra andra branscher dĂ€r 3D visualisering skulle vara intressant att anvĂ€nda? För att fĂ„ svar pĂ„ den första frĂ„gan har ett antal intervjuer av nyckelpersoner pĂ„ stadsbyggnadskontor, VĂ€gverket samt konsulter i bygg- och planeringsbranschen genomförts. Resultatet av dessa intervjuer visar att det finns ett intresse och ett antal tĂ€nkbara tillĂ€mpningar för 3D visualisering. Ett tĂ€nkbart anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r i samband med offentliga visningar av planerade byggprojekt, vĂ€gar eller byggnader.

Under 1990-talet pÄgick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det Àr inte lÀngre en frÄgaom det kommer ske en lagÀndring Àven i Sverige utan snarare en frÄga omnÀr och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten Àr att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att pÄverka revisionsbyrÄerna samt ta reda pÄ om det kommer attske nÄgra former av förÀndringar inom revisionsbranschen, och i sÄ fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktÀr eftersom syftet Àr attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagÀndring som Ànnu integenomförts. Genom att anvÀnda oss av kvalitativ metod har vi fÄtt en djupareförstÄelse för Àmnet, snarare Àn en bred och översiktlig.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte Ă€r tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyrĂ„erna har fĂ„tt anpassa sin affĂ€rsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fĂ„tt anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förĂ€ndringar som historisk varit strĂ€ngt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter.Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera hur revisorerna ser pĂ„ revisionsbyrĂ„ernas affĂ€rsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har anvĂ€nt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, dĂ€r vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer frĂ„n de fem största revisionsbyrĂ„erna i Sverige och Ă€ven kompletterat detta med en dokumentstudie av byrĂ„ernas hemsidor och Ă„rsredovisningar.Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyrĂ„ernas affĂ€rsstrategi Ă„r 2011 fortfarande omfattar revision, men Ă€r idag Ă€ven mer fokuserat pĂ„ rĂ„dgivning, redovisning, sĂ€lj samt till en större grad Ă€n tidigare Ă„r marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror pĂ„ att klienternas situation har förĂ€ndrats sedan revisionspliktens avskaffande.

Staten har sedan Är 2000 i ökande grad kompletterat styrningen av kommuner och landsting med hjÀlp av öronmÀrkta stimulansmedel riktade till specifika omrÄden. FrÄn 2010 och fram till och med 2014 har Socialdepartementet tecknat Ärliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett omfattande reformarbete riktat till landstingens och kommunernas hÀlso- och sjukvÄrd samt kommunernas socialtjÀnst. Reformen benÀmnsBÀttre liv för sjuka Àldre, dÀr en viktig ingrediens har varit ekonomiska incitament i form av prestationsersÀttning.Syfte med denna studie Àr att belysa vilken pÄverkan styrsÀttet med förbestÀmda kvalitetskriterier och prestationsbaserad ersÀttning fÄr pÄ personalen i kommunal Àldreomsorg. Studien Àr en fallstudie av implementering, dÀr Arvika och Kristinehamns kommuner exemplifierar fallet. Det Àr en kvantitativ undersökning som bygger pÄ 574 enkÀtsvar frÄn olika personalgrupper inom kommunernas Àldre-omsorg.Styrning med prestationsersÀttning sker inom mÄnga omrÄden, men denna studie avgrÀnsas till att un-dersöka ett nytt sÀtt att arbeta förebyggande inom Àldreomsorg.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angÄende villkor och förutsÀttningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska pÄ grundskolans senare Är mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville fÄ en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar pÄ skolor med olika huvudmÀn. För att kunna undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med lÄg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua tvÄ lÀrare som arbetar som engelsklÀrare pÄ skolor med liknande upptagningsomrÄde och med ungefÀr lika mÄnga elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssÀtt skiljde sig Ät och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i sÄ fall berodde pÄ.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.