SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Diabetes typ 1 Àr en alltmer vanlig sjukdom bland barn och tonÄringar. Att vara tonÄring och samtidigt ha en kronisk sjukdom Àr en utmaning och stÀller krav pÄ tonÄringen. TonÄrstiden kretsar kring att frigöra sig frÄn sina förÀldrar och utveckla sin egen identitet. SjukvÄrden har ett stort ansvar att ge en sÄ god vÄrd som möjligt och hjÀlpa tonÄringen genom denna period i livet dÄ tonÄringen ska utveckla ett egenansvar för sin diabetes och hÀlsa.Syftet med denna uppsats var att belysa tonÄringars, med diabetes typ 1, upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hÀlsan. Uppsatsens Àr en litteraturstudie bygger pÄ kvalitativa vÄrdvetenskapliga artiklar.

Det hÀr arbetet handlar om asfaltbetongblandningar och hur variationen av dessa vid projektering pÄverkar vÀgarnas dimensionering i överbyggnaden mer specifikt bÀrlagret. Arbetet Àr baserat pÄ litteraturstudier av den senaste teorin kring dimensionering av asfaltbetongblandningar i vÀglager samt tillhörande kravskrifter bÄde frÄn svenska och amerikanska myndigheter. Den inledande delen i examensarbetet omfattar bakgrunden till vÀgdimensionering. Inledningsvis behandlas materialet asfaltbetong och derss egenskaper för att sedan gÄ vidare till allmÀnt om vÀgar, hur de utformas, vÀgens funktionella egenskaper och skador som kan uppstÄ. Detta ska ge lÀsaren tillrÀckligt med bakgrund för att följa med i resten av arbetet dÀr man kan lÀsa mer ingÄende om deformationsskador och vilka parametrar som Àr till stor vikt nÀr man studerar skador som uppstÄr i asfaltbetongen samt relationen till dem egenskaper bitumen har. Rapporten avslutas med att resonera kring eventuella problem kring dimensioneringsmetoder samt betydelsen av blandningens hÄllfasthetsegenskaper och hur de pÄverkar vÀgarnas tjocklek. Slutsatsen i rapporten Àr att asfaltbetongblandningen har en betydelse för dimensionering av bÀrlager och att det kan vara nÄgonting att beakta oftare vid vÀgdimensionering speciellt vid blandningar som skiljer sig mycket frÄn standardvarianterna..

Problem: Förhandlingslitteraturen har under de senaste decennierna haft en sÀregen utveckling, och forskare har debatterat vilka bestÄndsdelar och element som egentligen ska anses bygga upp förhandlingar. Det finns idag dÀrför en risk att förhandlare kan fÄ en snedvriden bild av förhandlingar i verkligheten. Syfte: Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för förhandlingssituationen och belysa de faktorer som kan pÄverka dess utfall. Metod: I denna uppsats har en fyrstegsmodell utvecklats. Denna utgörs av informatonsinsamlingssteg med fyra olika ontologiska status; litteratur, seminarie/intervjuer, semi-realitet och verklighet.

Förr förknippades tatueringar med sjömÀn och rebeller, nu Àr det betydligt vanligare och mer accepterat. Idag har det blivit populÀrare Àn nÄgonsin och med en yngre kundkrets. Syftet med den hÀr studien Àr vilka egenskaper som tillskrivs en vanlig kvinna med synliga tatueringar samt en kvinna utan synliga tatueringar. Deltagare i denna studie var 89 studenter pÄ en högskola i Äldrarna 19-49 Är. Resultatet indikerade att kvinnan utan tatueringar tillskrevs delvis mera positivt Àn kvinnan med tatueringar, bland annat ansÄgs hon mer attraktiv och mindre sexuellt erfaren Àn kvinnan med tatueringar.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av det anrika svenska företaget Primus. Primus Àr ett internationellt vÀlkÀnt varumÀrke med gott rykte som tillverkare av kvalitetsprodukter. Företaget Àr lönsamt, men Àgarna anser att omsÀttningen Àr lÀgre Àn den rimligen har potential att vara med ett sÄ vÀlsett varumÀrke. Huvudanledningen till den lÄga omsÀttningen Àr att de produktsegment dÀr Primus har stor marknadsandel vÀnder sig till mycket smala mÄlgrupper. DÀrför fick jag i uppdrag att utreda vilken sorts produkt Primus borde utöka sitt sortiment med och utveckla denna konceptprodukt med sikte pÄ en produkt möjlig att sÀtta i produktion.

VÄr intention med uppsatsen var att synliggöra förskollÀrares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begrÀnsar eller möjliggör barns utveckling och lÀrande. Vi ville bredda kunskapsfÀltet inom omrÄdet, bÄde för vÄr egen del men Àven för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt fÄr en förstÄelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar pÄ vÄra frÄgor, anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens vÀrde inom anknytning Àr tvetydigt nÀr det kommer till förskollÀrares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vÀgs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket pÄverkar förskollÀrares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan.

Under lÄng tid har det riktats kritik mot restriktionstillÀmpningen i Sverige eftersom det finns en risk att den isolering som restriktionerna medför pÄverkar klienternas hÀlsa negativt. KriminalvÄrdarna har en viktig uppgift i att försöka minska de negativa följderna genom att isoleringsbryta individerna. Problemet Àr att den höga arbetsbelastningen har lett till att kriminalvÄrdarna inte kan utföra de vÄrdarna uppgifterna i den utstrÀckning som det finns behov av. Av den anledningen har fem kriminalvÄrdare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever förutsÀttningarna för att bryta isoleringen för hÀktade under restriktioner. Uppsatsen Àmnar Àven studera vilka arbetsuppgifter och egenskaper kriminalvÄrdarna anser Àr viktiga i arbetet.

Syfte: Syftet Àr att tillföra kunskap gÀllande kompetensutveckling, till omrÄdet Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga. I förlÀngningen avser vi att skapa en bÀttre förstÄelse för vilken nytta företag har av teambuilding nÀr det gÀller personlig utveckling av anstÀllda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga och studien visar Àven att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmÄgan som teambuilding ger..

Studiens syfte var att fÄ kunskap om förhÄllanden som kan leda till ett förÀndringsarbete som Àr lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att fÄ en lyckad organisationsförÀndring men Àven varför och pÄ vilket sÀtt kommunikationen Àr viktig vid en förÀndring?Metoden som anvÀndes var kvalitativ och vÄrt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vÄr studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man mÄste ha egenskaper frÄn bÄde transformativt och transaktionellt ledarskap.

Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att gÄ bakom kulisserna pÄ olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda pÄ hur olika mediearbetare ser pÄ makt och inflytande och Àven fÄ klarhet i vad det Àr som krÀvs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förstÄelse hur det ser ut inom mediebranschen och pÄ det sÀttet förbereda nya mediearbetare pÄ framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, frÄn filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var mÀn, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom frÄn ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin anvÀndes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fÀlt. Vad som kom fram under undersökningen, enligt vÄra intervjupersoner, var att ett starkt nÀtverk Àr en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestÀmmer branschens villkor Àr de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man mÄste vara beredd pÄ att jobba hÄrt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det Àr nÀstan viktigare att kunna arbeta hÄrt Àn att vara professionell..

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig Ät beroende pÄ grundutbildning och val av teoretisk inriktning pÄ studierna. Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr deltagarna i undersökning fick svara pÄ öppna frÄgor om motiv som fÄtt dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stÀmde in i ett antal tÀnkbara motiv att vÀlja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att vÀlja psykoterapeutyrket upptÀckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bÀttre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriÀr/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, pÄverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svÄrigheter, förvÀntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utstrÀckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svÄra erfarenheter i livet Àn vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

NÀr elever besöker studie- och yrkesvÀgledaren bÀr de pÄ en förhoppning om att fÄ reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom Àr mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera Àmnet. Syftet med studien Àr att fÄ en insikt hur vÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom och hur betydelsefullt det Àr i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien Àr att studera hur studie- och yrkesvÀgledarna sjÀlva ser pÄ sjÀlvkÀnnedom. Studiens valda metod Àr kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvÀgledarna som intervjuades var till antalet Ätta och hÀlften av de intervjuade vÀgledarna arbetar pÄ grundskolan och andra hÀlften pÄ gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvÀgledarna anser att det Àr deras uppgift att bidra till elevers sjÀlvkÀnnedom.