Sökresultat:
867 Uppsatser om Förtroende hos bank - Sida 39 av 58
KarriÀr som styrning : En studie om hur organisationer styr genom att erbjuda karriÀrmöjligheter
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anstÀllda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriÀr inom företaget. Jag har valt att fokusera pÄ anstÀllda frÄn frÀmst tvÄ företag och kan dÀrför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, tvÄ stycken face-to-face, tvÄ stycken via telefon samt en intervju genom e-post. TvÄ av intervjupersonerna arbetade pÄ en bank, tvÄ inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet frÄn intervjuerna analyserades utifrÄn Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sÀtt som organisationers erbjudanden om karriÀr styr den anstÀllda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att fÄ arbeta pÄ den önskvÀrda positionen var ett krav frÄn organisationerna som framkom under intervjuerna.
Förklarande faktorer bakom statsobligationsspread mellan USA och Tyskland
Det hÀr kandidatexamensarbetet inom matematisk statistik och industriell ekonomi undersöker förklarande faktorer bakom rÀnteskillnad, sÄ kallad spread, mellan amerikanska och tyska statsobligationer. De obligationer som undersöks har en löptid pÄ fem respektive tio Är. Den huvudsakliga analysen görs genom multipel linjÀr regression. Regressionsmodellering av statsobligationsspread Àr vanligt förekommande i bankvÀrlden och det hÀr kandidatexamensarbetet kan utgöra en grund för vidare modellering och förbÀttring av befintliga modeller. Problemformuleringen och arbetsupplÀgget har utformats i samarbete med en svensk bank, som inte nÀmns vid namn pÄ grund av sekretesskÀl.Kandidatexamensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar.
Hur hanterar Sveriges fyra största banker kreditrisker
HÀr utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat pÄ de allmÀnna rÄd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring Àmnet. Hanteringen jÀmförs bÄde mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvÀngningar inom tidsintervallet Är 2004-2008. Fokus ligger pÄ den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. NÀrmare studeras Àven koncentrationsrisker och dess förÀndring i samband med den senaste tidens lÄg- och högkonjunktur.Kreditriskhanteringen har under de senaste Ären fÄtt ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den hÀr utvecklingen pÄ olika sÀtt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmÀnna rÄd.
Selektion av Àpplefröplantor pÄ BalsgÄrd :
Today in Sweden, apples are mostly cultivated for direct consumption, i.e. dessert apples. Apple breeding aims at developing cultivars with new and improved qualities in order to meet the demands of different target groups and to increase the interest in apples on the market. Different target groups have different views on the qualities of an apple. The consumer, for instance, wants an apple that is tasty and beautiful, while the grower, in addition, wants an apple cultivar that is healthy, has good winter hardiness and a predictable, annual productivity.
Ungdomars medvetenhet om sÀkerhetsrisker med bankverktyg
According to Nosti (2012) banks target youths to find new customers by giving them special offers such as debit cards from a relatively early age. However, Moschis and Churchill (1979) point out that age can affect the level of knowledge in the consumer. Therefore, this essay focuses on youths as consumers. Specifically, youths? awareness of security risks in using bank tools such as debit cards or internet banks was studied.
Arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv : En studie av Handelsbanken
Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen frÄn omvÀrlden har arbetsförhÄllandena för de anstÀllda pÄ Sveriges arbetsmarknad förÀndrats. FÀrre medarbetare kÀnner sig motiverade i sitt arbete pÄ grund av det allt hÄrdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes pÄ Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare pÄ tvÄ kundkontor i StockholmsomrÄdet och pÄ Handelsbankens huvudkontor.
Kontanter och betalkort - En empirisk undersökning om privatpersoners instÀllning till betalkort
Problem: Trots att betalkort funnits lÀnge i samhÀllet, sÄ anvÀnds idag
kontanter fortfarande i stor utstrÀckning. Handhavandet av kontanter innebÀr
höga kostnader, dels pÄ grund av extraarbetet det innebÀr för butiker att rÀkna
pengar varje dag, dels för bankpersonal som ska sköta insÀttningar och uttag
och dels för kostnader till vaktbolag som sköter penningtransporter. Om man vet
varför kontanter fortfarande anvÀnds till sÄ stor utstrÀckning och till vad, sÄ
kan man rikta in sina insatser pÄ var man ska öka betalkortsanvÀndningen.
AvgrÀnsningar: Fokus i denna uppsats Àr pÄ samtliga svenska konsumenter som har
rÀttighet att fÄ ha betalkort frÄn en bank.
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om produktegenskaper sÄsom
pris och kvalité pÄverkar valet om att betala med kort eller kontant.
Metod: Undersökningen Àr genomförd som en kvantitativ undersökning.
Finansiering av samhÀllsentreprenörer : En fallstudie i vilka kanaler Ekobanken, GodEl och Charity Rating anvÀnderför att finansiera sin verksamhet.
I och med framvÀxten av samhÀllsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats pÄden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjÀna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervÀrde för samhÀllet. SamhÀllsentreprenörerna i Sverige stÄr dock framför ett problem,att pÄ ett hÄllbart sÀtt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlÀgga hur finansieringen av svenska samhÀllsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ?samhÀllsentreprenör?.
Positionering och varumÀrkesidentitet : En framgÄngsrik kombination i syfte att utöka en vÀldefinierad kundgrupp
Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.
Vi-kan-ju-banken -HÀlsorelaterat förÀndringsarbete i arbetslivet (Health promotion in the workplace)
With starting point in the increasing ill-health in Swedish working life today, in form of for example absence due to sickness and early retirement pension, and the knowledge that the working environment effects peoples health in a big extent, I found it very interesting to inquire into how people within the working life experience health promotion and how this can be developed. A qualitative method was used to receive a deeper understanding for the employees? experiences and data was collected through semi structured interviews with employees on a bank called Ikanobanken, in Ălmhult. The result shows, among other things, that respondents find responsibility and the opportunity to influence the learning processes and development important. It also became clear that the respondents find participation, motivation, communication and safety essential factors when related to changes in health behaviours.
Riskhantering med spannmÄl : terminshandel som instrument
De senaste Ärens stora prissvÀngningar har gjort lantbrukets intÀkter mycket varierande.
För att kunna sÀkra intÀkterna och kunna planera kommande Ärs inköp krÀvs nÄgon form
av prissÀkring. Arbetet behandlar en av dem, terminshandel pÄ börs. MÄlet med arbetet
Àr att det om möjligt ska inspirera fler att prissÀkra sina producerade varor och dÀrmed
fÄ en tryggare ekonomi. Syftet Àr att se hur terminshandeln mellan lantbrukare och
handelspartnerkan utvecklas sett ur lantbrukarens perspektiv.
Information till litteraturstudien kommer frÄn aktuella hemsidor, insatta personer inom
bank och spannmÄlshandel, samt seminarium om terminshandel och prissÀkring.
Del 1 innefattar en litteraturstudie som behandlar de begrepp och möjligheter som finns
inom terminshandel, samt de risker som kan uppstÄ vid eventuell prissÀkring.
Del 2 Àr resultat frÄn intervjuer. De intervjuade Àr lantbrukare som alla har genomfört
terminshandel pÄ börsen.
Samarbetet mellan intern- och externrevisorn - Tillförlitlighet och internrevisorns bidrag
Uppsatsen förklarar följande problemformulering: Hur ser samarbetet ut mellan intern- ochexternrevisorn i bankbranschen samt hur tillförlitligt Àr internrevisorns bidrag?Studien syftar till att beskriva hur samarbetet ser ut mellan revisorer i bankbranschen. VidareÀmnar uppsatsen förklara nyttan med internrevisorns bidrag till externrevisorn samtgranskningens tillförlitlighet.Uppsatser bygger pÄ en kvalitativ utformning, vilken utgÄr frÄn sex genomförda intervjuermed fyra internrevisorer och tvÄ externrevisorer samt sekundÀrdata i form av vetenskapligaartiklar och litteratur.Resultatet frÄn studien visar pÄ att samarbetet mellan revisorerna sker pÄ ett likartat vis ibankerna som studerats. Resultatet angÄende samarbetet stÀmmer inte överens med tidigarestudier eftersom samarbetet sker pÄ en högre nivÄ inom bankerna. Internrevisorns bidrag tillexternrevisorn beror pÄ flera faktorer till exempel tillgÀnglighet, tillförlitlighet och effekten aven svag intern kontroll.
Sveriges informationsutbytesavtal med Monaco och Liechtenstein : Leder avtalen till ökad insyn och effektivt informationsutbyte?
This thesis concerns agreements for the exchange of information relating to tax matters between Sweden and the previous tax havens Monaco and Liechtenstein. Monaco does not apply any tax on income or capital for individuals and Liechtenstein has strict bank secrecy, both aspects are supposed to be counteracted by similar agreements. The purpose is to investigate whether the entered agreements increases transparency and effective exchange of information in accordance with the OECDÂŽs objectives in the area. Furthermore, is there any regulation in the agreements that can be seen as potentially loopholes to avoid the exchange of information and if so; may these loopholes be justified in any way?OECD believe that the tax havens favorable tax regulation is resulting in harmful tax competition and they identify lack of transparency and lack of effective exchange of information as the main reasons.
"Annan finansiell verksamhet" - En tolkning i ljuset av CFC-lagstiftningen : En tolkning i ljuset av CFC-lagstiftningen
The initial provisions concerning CFC-legislation were introduced 1990 and has since been subject to several revisions and adaptations. The fundamental purpose of the CFC-legislation is to prohibit and prevent tax evasion undertaken by such companies that own other foreign companies where generated income is subject to low rates of taxation. The CFC-legislation aims to provide the Swedish government with an op-portunity to tax this income. This is important in order to prevent tax avoidance and preserve the integrity of the system of taxation within Sweden. In order for the CFC-legislation to be as effective as possible there must exist a clear way of defining which activity that is to be regulated within its scope.
Ăndring av förmĂ„nsrĂ€ttslagen : HjĂ€lpa eller stjĂ€lpa en oprioriterad borgenĂ€r?
The law of preferential rights has, since the 70?s, given företagshypotek a high priority after a company has claimed bankruptcy. After the costs concerning the insolvent estate and the liens, företagshypotek has received full refund. The effect has been that the unprioritized creditors often have not recieved any of their claims after the bank have re-cieved theirs. Many countries have during the last decades deviated from this law and in 2003, Sweden decided to take the same path.