Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angÄende villkor och förutsÀttningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska pÄ grundskolans senare Är mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville fÄ en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar pÄ skolor med olika huvudmÀn. För att kunna undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med lÄg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua tvÄ lÀrare som arbetar som engelsklÀrare pÄ skolor med liknande upptagningsomrÄde och med ungefÀr lika mÄnga elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssÀtt skiljde sig Ät och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i sÄ fall berodde pÄ.

Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet Àr grunden i förskolan. Tempus Àr det system vÄr studie kommer att handla om. Tempus Àr ett system för schemalÀggning pÄ förskola och fritidshem. PÄ Tempus hemsida kan man lÀsa kommentarer frÄn förskollÀrare, förÀldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syftet med studien var att undersöka gymnasielÀrares uppfattning om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt hur de resonerar kring sin anvÀndning av lÀroböcker i undervisningen. Det empiriska materialet bygger pÄ 5 semistrukturerade intervjuer med lÀrare av olika Älder och yrkeserfarenhet. Studiens resultat och analys sÀtts i relation till befintlig forskning inom omrÄdet.Resultatet av visar att gymnasielÀrarna i första hand ser lÀroboken som ett komplement, eller som ett lÀromedel av flera. Samt att lÀrobokens roll i undervisningen varierar baserat pÄ vilken del av svenskÀmnet, den sprÄkliga eller den litteraturvetenskapliga som lÀraren talar om. HÀr framgÄr att fyra av de fem tillfrÄgade lÀrarna upplever sig ha större anvÀndning av lÀroboken bÄde i förarbetet samt den konkreta undervisningen nÀr det kommer till den sprÄkliga delen av Àmnet, medan de i större utstrÀckning anvÀnder sig av övrig- eller egenproducerat material i den litteraturvetenskapliga delen av undervisningen.Det tydligaste resultatet som gÄr att utlÀsa av vÄr studie, vilket Àven finner stöd i den befintliga forskningen inom Àmnet, Àr att det som i första hand avgör lÀrobokens roll i undervisningen Àr lÀrarens subjektiva uppfattning om professionen och lÀraruppdraget, vilket faller tillbaka pÄ den enskilda lÀrarens behov av kreativ frihet, deras pedagogiska och politiska grundsyn samt deras Àmnes- och kunskapssyn..

Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). KroppssprÄkets pedagogiska funktion. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger anvÀnder och talar om kroppssprÄket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppssprÄk finns inom skolan och dÄ övervÀgande i de högre Äldrarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lÀrande. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollÀrare. Detta med intentionen att fÄ undersökningens frÄgestÀllningarbesvarade. FrÄgestÀllningarna innefattar i huvudsak hur lÀrare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lÀrande för bÄde lÀrare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet anvÀnds pÄ ett medvetet sÀtt eftersom detta slag av kommunikation tillÄter elever att lÀra utifrÄn den egna kunskapsnivÄn.

Arbetet visar hur systemet för traditionell förarutbildning ser ut och att den formaliserade utbildningsstrukturen starkt strider mot min och andra lÀrares och förarprövares erfarenheter och pedagogiska grundsyn. Att den traditionella förarutbildningen genom exempelvis trafikskolor Àr som den Àr, kan jag sÀkerligen inte pÄverka. Det var heller inte min avsikt med arbetet. Min önskan Àr dÀremot att via mina exempel och resonemang fÄ till stÄnd en diskussion bland de berörda förarprövarna inom yrkesförarutbildningarna. I och med att grundförutsÀttningarna nÀr det gÀller tid till förfogande per elev Àr sÄ olika, borde yrkesförarutbildningarna utnyttja det till att bÀttre utnyttja utbildningstiden till frÄgorna: hur, vad och varför? Genom att exempelvis öka tiden för den reflekterande dialogen inom arbetsgruppen omkring lÀrande och lÀrarens/förarprövarens yrkeskunnande och minska tiden för slaviskt regelföljande samt öka förstÄelsenför bedömning av tyst kunnande och minska tiden för fixerad momentutbildning och momentdokumentation.

Syftet med studien Àr att undersöka teaterlÀrares didaktiska syn pÄ Àmnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas arbete i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlÀrarna för sin undervisning i Àmnet teater pÄ gymnasieskolan? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarna i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielÀrare i teater. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna stÀlls resultaten mot tidigare forskning med fokus pÄ perspektiv pÄ teater och drama.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den pedagogiska miljön pÄ en förskolegÄrd pÄverkar hur barn i Äldern tre till fem Är leker. Jag har undersökt hur gÄrden ser ut, vad och hur barnen leker pÄ den samt den pedagogiska miljöns pÄverkan pÄ barnens lek. Jag har valt att avgrÀnsa undersökningen om pedagogiska miljön till pedagogernas pÄverkan, den fysiska miljöns pÄverkan samt materialets pÄverkan pÄ lek. I kunskapsbakgrunden presenterar jag tidigare forskning kring förskolegÄrdar och lek utomhus samt definierar begreppen lek och pedagogisk miljö. Som metod för undersökningen har jag anvÀnt mig av observationer.

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgÄtt stora förÀndringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsvÀsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förÀndrade förutsÀttningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna sjÀlva upplever att den pedagogiska rollen samt anvÀndarundervisningen har förÀndrats. Jag har Àven haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pÄdrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och anvÀndarundervisningen. FöremÄl för min undersökning har varit bibliotekarier anstÀllda vid Medicinska biblioteket, UmeÄ universitetsbibliotek.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Som medmÀnniskor och i lÀrarprofessionen anser jag att vi mÄste ha en bra förstÄelse för genus, dÄ det pÄverkar vÄr pedagogiska grundsyn och hur vi Àr som mÀnniskor. För att kunna utmana könsnormer pÄ ett konstruktivt sÀtt menar jag att vi mÄste förstÄ vad barnen har för syn pÄ genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jÀmstÀlldhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrÄn höglÀsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus SnÀll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snÀlla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i SnÀll (2008) representerar den snÀlla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den pÄverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Syftet med denna studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svÄrt att fÄ in i skolans praxis och att mycket beror pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt, samt vilka metoder och arbetsformer som anvÀnds för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lÀrare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande Àr den pedagogiska planeringen. Det Àr ett redskap som tydliggör mÄlen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlÀrning..

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.

Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..