Syftet med min studie Àr att se hur lÀrare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterÀr lÀsning. Studien Àr en fördjupning i vad motivation Àr och hur lÀrare kan arbeta med hjÀlp av sina pedagogiska verktyg till att uppnÄ mÄlet att motivera till lÀsning. Tre djupgÄende intervjuer stÄr i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr: hur motiverar svensklÀrarna elever med dyslexi till att Àgna sig Ät skönlitterÀr lÀsning? och hur kan lÀrare utveckla sitt lÀrarskap för att skapa en trygg och intressevÀckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas instÀllning till skönlitterÀr lÀsning Àr negativ men att lÀrarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjÀlpmedel med mera.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken attityd framtidens svensklÀrare hade till grammatikundervisningens roll inom svenskÀmnet. Vi ville Àven veta hur dessa har tÀnkt sig undervisa om grammatik samt om det fanns nÄgon skillnad i attityd mellan studenter som studerade tvÄ sprÄk och studenter som hade ett samhÀllsvetenskapligt/estetiskt Àmne tillsammans med svenskan.Vi genomförde en enkÀtstudie och en intervjustudie bland studenter som studerade eller hade studerat svenska pÄ universitetet. Det som framkom var att mÄnga hade en negativ grundsyn till grammatikundervisningen men att de trots detta sÄg grammatiken som en viktig del av undervisningen. Det som blev tydlig bÄde bland forskare som intresserat sig av Àmnet tidigare samt de tillfrÄgade studenterna var att kritiken som grundades mot grammatikundervisningen frÀmst berodde pÄ att den var formellt bedriven i en traditionell anda. Den stora Àndringen som bör göras Àr att vÀva in grammatiken i all svenskundervisning och lÄta eleverna fÄ ett metasprÄk, ett sprÄk om sprÄket.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrÄn förÀldrars och dagbarnvÄrdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frÄgestÀllningar som studien baseras pÄ Àr: Hur kommer det sig att förÀldrarna har valt att ha sina barn pÄ familjedaghem istÀllet för förskola och Finns det nÄgra tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten pÄ familjedaghem och förskola utifrÄn dagbarnvÄrdarens och förÀldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta omrÄde har bland annat tagit upp dagbarnvÄrdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt förÀldrarnas syn pÄ verksamheten i familjedaghem. Studien Àr utförd utifrÄn kvalitativa metoder med intervjuer och enkÀtundersökning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om anvÀndning av OneDrive Àr ett fungerande hjÀlpmedel i andrasprÄksundervisningen, och mina forskningsfrÄgor Àr formulerade utifrÄn Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv anvÀndning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till anvÀndning av OneDrive? Hur fungerar anvÀndning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lÀrande i undervisningen i svenska som andrasprÄk?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. TvÄ av pedagogerna undervisar i svenska som andrasprÄk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien lÀser svenska som andrasprÄk.I resultatet av studien framgÄr det att pedagoger har sÄvÀl lika som olika syn pÄ hur man kan anvÀnda OneDrive. Pedagogerna kÀnner till fler funktioner som kan anvÀndas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna kÀnner Àven till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten dÀr intervjuerna genomförts.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

Storform Ă€r ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nĂ„ en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, mĂ„ste pianisten genomgĂ„ en vĂ€g som Ă€r full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles sĂ€rskild möjlighet att vara reflekterande, samt att Ă€ga sitt lĂ€rande. Det Ă€r en utmanande och livslĂ„ng process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlĂ€rning av storform i pianospel Ă€r grundlĂ€ggande i mitt arbete.

Syftet med mitt utvecklingsarbete var att studera vilket förhÄllningssÀtt förskollÀrare har till leken och dess betydelse för lÀrandet i förskolan. Jag har intervjuat fyra förskollÀrare i en kommun om detta. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för denna undersökning eftersom min intervju baserade sig pÄ frÄgestÀllningar som innehöll frÄgeord. Patel och Davidsson (2003) menar att en kvalitativ intervju görs för att upptÀcka intervjupersonens uppfattningar om ett Àmne. Genom mitt utveckllingsarbete har jag kommit fram till att förskollÀrarna hade ett genmensamt förhÄllningssÀtt till leken och dess betydelse för lÀrandet.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollÀrare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus pÄ barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet Àr ocksÄ att belysa nÀr pedagoger i förskolan upplever att barn Àr problemskapande. Studien Àr kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebÀr att tolka och sÀtta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med Ätta förskollÀrare pÄ fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori anvÀnts i första hand.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra respondenters syn pÄ hur körsÄng har pÄverkat deras vÀlbefinnande. För att uppnÄ syftet har vi valt följande forskningsfrÄgor: Hur beskriver respondenterna att de mÄr före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsÄng pÄverka respondenterna pÄ kortare, eller lÀngre sikt?  Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsÄngare pÄ icke-professionell nivÄ. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet.

Under de senaste Ärtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sÀtt som museer stÀller utoch arbeta med föremÄl. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men ocksÄ mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framstÀllningssÀtt.I den nya museiologin som vÀxt fram vill man istÀllet belysa hur den kunskap sommuseet skapar Àr kontextuell och situerad i sin samtid. MÄnga museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren pÄ nya sÀtt och bjuder in denne till utforskande och deltagande.Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan Äk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltstÀller ut och arbetar med Àldre konst tÀnker jag mig att detta ocksÄ innebÀr att det finnstraditioner av hur sÄdan konst visas upp och lÀrs ut, men att verksamheten ocksÄ mÄste förhÄllasig till den kritik som den nya museiologin innebÀr.

Studien bygger pÄ en livsberÀttelse berÀttad av en verksam förskollÀrare. DÀr förskollÀraren berÀttar om sin uppvÀxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn pÄ sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser Àr en professionell förskollÀrares beteende.FörskollÀrarens styrdokument Àr Skollagen samt lÀroplan för förskolan (Lpfö 98). DÀr faststÀlls det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. FörskollÀraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvÄrdnad och fostran. Demokratiska vÀrderingar skall vara grundlÀggande i förskoleverksamheten.