I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att som blivande förskollÀrare fÄ mer kunskap om pedagogens Äsikter pÄ hur skönlitteratur kan fungerar som metod inom Àmnet döden. Döden Àr en naturlig del i livet, liksom skönlitteratur Àr en naturlig del i förskolan. Vilka Äsikter har pedagoger om skönlitteratur som behandlar Àmnet döden? Litteraturen behandlar olika aspekter kring skönlitteratur, döden, barnet och pedagogen. Författarna lyfter fram svÄrigheterna med Àmnet döden samtidigt som de belyser möjligheterna med skönlitteraturen för att skapa en naturligare instÀllning till Àmnet.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

SammanfattningVi som har valt att skriva om pedagogisk kartlÀggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lÀrare och arbetar i Är 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar pÄ en F-6 skola. Vi valde det hÀr Àmnet för att vi genom vÄr pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns nÄgra tydliga svar pÄ hur en kartlÀggning ska genomföras. I bakgrunden hittar lÀsaren b l a vilka direktiv som stÀlls frÄn Skolverket, Lpo 94 (LÀroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av sÀrskilt stöd och om kartlÀggning inför skrivandet av ÄtgÀrdsprogram.Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av ÄtgÀrdsprogram eller i alla fall ingÄr i den processen. Vi anvÀnde oss av en intervjuguide med relativt öppna frÄgor för att kunna möta den vi intervjuade och fÄnga upp intressanta trÄdar i intervjusamtalet. Vi ville fÄ en djupare förstÄelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprÀttar ÄtgÀrdsprogram.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhÄllningssÀtt, eftersom vi under arbetets gÄng ville vara öppna för andra tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare arbetar med pedagogisk kartlÀggning pÄ individ och miljönivÄ.Resultatet visar att skolorna gör nÄgon form av kartlÀggning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgÀngliggör sig gentemot skolan. Med hjÀlp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jÀmför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser pÄ begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gÀllande kursplaner och lÀroplan.

Föreliggande uppsats Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram för elever i socioemotionella svÄrigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av sÀrskilt stöd samt den nya skollagen som trÀdde i kraft juni 2011. Metoden som har anvÀnts Àr en halvstrukturerad intervjustudie dÀr sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrÄn följande frÄgeomrÄden; Pedagogisk utredning, ÄtgÀrdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar pÄ fem skilda grundskolor varav tvÄ Àr friskolor. Resultatet visar att det förekommer nÄgon form av pedagogisk utredning pÄ samtliga skolor innan ett ÄtgÀrdsprogram skrivs fram.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.

Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. De bÄda pedagogiska verksamheterna skall förmedla mÀnniskors lika vÀrde och skall anpassas till varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tÀnker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhÄllningssÀtt kan inverka pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvÄrigheter. HÀr lyfts Àven olika perspektivs eventuella pÄverkan fram.Metodvalet Àr en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Barns behov, ekonomi och politik Ă€r det som utgör innehĂ„llet i den allmĂ€nna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare frĂ„n fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanstĂ€llts, analyserats och jĂ€mförts med en teoretisk översikt dĂ€r litteratur samt nationell och internationell forskning inom omrĂ„det behandlats. Undersökningen visar att det Ă€r pedagogen sjĂ€lv, tillsammans med arbetslaget, som Ă€r den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som Ă€r outnyttjade pĂ„ grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka teorier BBIC vilar pÄ, hur BBIC:s teoretiska grundsyn har förÀndrat sÀttet att beskriva barns behov i utredningar, samt om formulering och motivering av insatser har pÄverkats av detta.I uppsatsens första del görs en genomgÄng av de huvudsakliga teoribildningar som BBIC utgÄr ifrÄn; anknytningsteori, utvecklingsekologi samt risk- och skyddsfaktorperspektivet. BBIC:s ursprung i England och dess vÀg till Sverige beskrivs, samt nÄgra av BBIC:s viktigaste tankegÄngar.Tio barnavÄrdsutredningar som alla har lett till insats har undersökts. Fem av dessa var BBIC-utredningar och fem var Àldre utredningar utan BBIC-anknytning. De tvÄ grupperna av utredningar har sedan jÀmförts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur socialsekreterare skildrar barns behov. Hur vÄrdplanernas insatsformuleringar har pÄverkats av BBIC:s införande har ocksÄ undersökts.Resultatet av studien tyder pÄ att BBIC-utredningarna i större utstrÀckning synliggör barnets behov i vissa avseenden.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvÀndning i undervisningen i skolÄr 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs pÄ nÄgra skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var ocksÄ att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät mellan de skolor dÀr sagor och barnlitteratur anvÀnds mycket jÀmfört de dÀr sagorna inte har en framtrÀdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lÀrarintervjuer och kvantitativa elevenkÀter. Intervjuer genomfördes med lÀrare pÄ tre olika skolor och 40 elever deltog i enkÀtundersökningen.

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem Àr medlemmar i gruppen Sharaf HjÀltar och kÀmpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingÄr Àven en fÀltstudie av Sharaf HjÀltars arbete i form av förelÀsningar. Fokus ligger pÄ dessa unga killars personliga erfarenheter frÄn sin uppvÀxt i familjer prÀglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjÀltar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnÀmnda inbegriper sÄ vÀl invandrare som svenskar, tjejer som killar och nÀrstÄende/bekanta som för killarna okÀnda individer.