HjÀrtinfarkt Àr ett livshotande tillstÄnd, dÀr ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelser av dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Detta för att fÄ kunskap om kvinnors livssituation, efter en genomgÄngen hjÀrtinfarkt. Tretton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys. Det resulterade i fyra kategorier: att kÀnna obalans mellan förvÀntningar och verklighet; att fÄ styrka frÄn socialt stöd; att kÀnna rÀdsla och osÀkerhet i sitt dagliga liv samt att finna framtidstro och styrka.

Bakgrund: NÀr en anhörig drabbas av cancer och vÄrdas vid livets slut vÀljer den anhörige ofta att vÄrdas hemma. Den nÀrstÄende tar dÄ pÄ sig ansvaret som vÄrdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut.Metod: Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehÄll analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: UtifrÄn artiklarna framkom fyra huvudkategorier och tvÄ underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det Àr för den nÀrstÄende att vÄrda vid livets slut. Resultatet visade att den nÀrstÄende vÀljer att prioritera den anhörige över sig sjÀlv vilket leder till ökad fysisk och psykisk pÄfrestning av den nÀrstÄendes hÀlsa. Trots ökad pÄfrestning vÀljer den nÀrstÄende ÀndÄ att ta pÄ sig ansvaret som vÄrdare utifrÄn kÀrlek.

Att bli pappa Ă€r en av de största förĂ€ndringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera Ă„r till-baka har den svenska mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetat aktivt för att involvera blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Även internationellt ses en trend att medvetet stödja blivande och nyblivna fĂ€der. Forskning pekar pĂ„ lĂ„ngsiktiga hĂ€lsovinster för hela familjen, sĂ€rskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift Ă€r att stödja bĂ„de kvinna och man i förĂ€ldrablivandet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livrÀddning och studier har pÄvisat att det rÀddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livrÀddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livrÀddare varit först pÄ plats vid misstÀnkt hjÀrtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom bÄde positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livrÀddaren. SMS-livrÀddarna sÄgs som en resurs och förkortade tiden mellan hjÀrtstopp och HLR. Det fanns en osÀkerhet kring SMS-livrÀddarens kompetens. SMS-livrÀddarens agerande pÄverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. SÀkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livrÀddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livrÀddaren var bÄde positivt och negativt.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstÄr och de upplevelser som kvinnan fÄr vid insÀttning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade pÄ kvantitativa studier. Resultatet visade att smÀrta tillsammans med spiralinsÀttning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smÀrta var de kvinnor som inte hade fött barn pÄ det naturliga sÀttet.

SammanfattningSyfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjÀrtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktÀr har granskats och analyserats för att svara pÄ studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmÀrta Àr ett av de vanligaste symtomen för hjÀrtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smÀrta och obehag frÄn rygg, nacke, hals eller kÀke.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjÀrtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr resultatet Àr baserat pÄ 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att sÀkra studiernas kvalitet Àr artiklarna granskade utifrÄn granskningsmallar. Resultatet visade att mÄnga av kvinnorna som drabbats av hjÀrtinfarkt inte tog sina symtom pÄ allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hÀnt. De skÀmdes över att vara sjuka och behöva hjÀlp.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle och invandringen frÄnutomeuropiska lÀnder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgÄr en graviditet och förlossning i Sverige Àn tidigare. Detta innebÀr attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravÄrden. MödravÄrden fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. MÄnga studier inom omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Att fÄ en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och Àr ett lidande. Tidigare forskning Àr till stor del fokuserad pÄ patienters upplevelser i ett terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att mÀnniskors uppfattning om döden Àr olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det Àr att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjÀlp av sjÀlvbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad pÄ sex sjÀlvbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat.

Cancer Àr en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. NÀr det intrÀffar pÄverkar det inte bara barnet utan Àven hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur förÀldrar upplevde sitt barns cancer och vilka kÀnslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville fÄ fram hur hela förloppet upplevdes, frÄn cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse av vad dessa förÀldrar upplevde och gick igenom.

Studien handlar om nÀrstÄendes upplevelser dÄ en anförvant drabbas av plötslig och allvarlig sjukdom eller skada och vÄrt syfte var att beskriva detta. Vi analyserade sex artiklar och anvÀnde oss av kvalitativ innehÄllsanalys dÀr textenheter kategoriserades i flera steg, vilket resulterade i sex kategorier: Att drabbas av kÀnslomÀssigt kaos, att vilja vara nÀra och tillÄtas vara delaktig, att sanningsenlig information kÀnns viktig, att kÀnslan av hopp Àr betydelsefull, att sÀtta fokus pÄ andra Àn sig sjÀlv, att kunna samla styrka och kÀnna att omgivningens stöd Àr vÀrdefullt. Resultatet visade att nÀrstÄende hade ett behov av att vara nÀra sin anförvant och att fÄ information om dennes tillstÄnd, prognos och behandling. Möjliga omvÄrdnadsinterventioner Àr att bemöta nÀrstÄendes behov av nÀrhet pÄ bÀsta sÀtt genom till exempel fria besökstider och att ge rak och Àrlig information pÄ det sÀtt som passar nÀrstÄende bÀst..

HIV Àr en virusinfektion som pÄverkar hela patientens hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att frÀmja hÀlsa och lindra lidande utgör den vÄrdande relationen grunden i dessa vÄrdmöten. Det finns fördomar och rÀdslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hÀlso- och sjukvÄrden. Detta kan i ett vÄrdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstÀrka kÀnslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande.

Eftersom befolkningen blir allt Àldre sÄ kommer mÀnniskor med kroniska sjukdomar att leva lÀngre. För att kunna ge stöd och hjÀlp till dessa personer Àr det viktigt att förstÄ deras upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig pÄ egen hand: att mötas av brist pÄ förstÄelse: att kÀnna ensamhet och utanförskap: att kÀnna sig frustrerad och vÀrdelös: att vara orolig och rÀdd inför framtiden.

Rökning Àr skadligt för luftvÀgarna och hos en person som ocksÄ har astma orsakar rökning ökad slemproduktion, ökad irritabilitet i luftrören och försÀmrad prognos. DÀrför Àr rökstopp det som ger absolut störst vinst gÀllande sjuklighet dÄ det snabbt ger ett positivt resultat för luftvÀgarna. För mÄnga kan det vara svÄrt att sluta röka och för att kunna hjÀlpa dem Àr det viktigt att ta reda pÄ vad personer med astma har för upplevelser av att sluta röka. Det finns fÄ kvalitativa studier kring detta. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att sluta röka hos vuxna personer med astma.

Bakgrund: NÀrstÄende har en betydelsefull roll och fÄr ta ett stort ansvar nÀr nÄgon nÀra drabbats av stroke. Det Àr inte ovanligt att livet förÀndras för alltid och nÀrstÄende hamnar i en krissituation. Professionell hjÀlp och stöd till nÀrstÄende under sjukhusvistelse Àr en viktig del i sjukvÄrden. Syfte: Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av stöd frÄn sjukvÄrdspersonal efter att en nÀra person drabbats av stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes.