MÄnga yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom pÄ förskolan. DÀr trÀffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara vÀldigt intresserade av att trÀffa nya kompisar medan andra kan ha svÄrt att acceptera att dela med sig bÄde pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat smÄbarns vistelse pÄ förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan Àven hÄlla avstÄnd frÄn alla lekar tills de har skapat förtroende till alla pÄ avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som fÄr positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsÀtter att söka sig till andra barn.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Under de senaste tio Ären har förekomsten av krÀnkningar online ökat,bÄde för dem som utsÀtts och utsÀtter andra för krÀnkningar online.Syftet med denna studie var att undersöka om sjÀlvkÀnsla ochkÀnslolösa/kÀnslokalla personlighetsdrag kan associeras med dem somutsÀtts, utsÀtter eller bÄde utsÀtts och utsÀtter andra för krÀnkningaronline. Syftet var Àven att undersöka om det finns ett samband mellan attbli utsatt och utsÀtta nÄgon annan för krÀnkningar online. För attundersöka detta anvÀndes en enkÀt med sammanlagt 42 frÄgor ochpÄstÄenden om kÀnslolösa/kÀnslokalla personlighetsdrag, sjÀlvkÀnslaoch huruvida de blivit krÀnkta eller krÀnkt nÄgon annan online. Urvaletbestod av 99 gymnasieungdomar, varav 41 unga mÀn och 57 ungakvinnor, i Äldrarna 16-20 Är. Resultaten visade signifikanta sambandmellan sjÀlvkÀnsla och kÀnslokalla/kÀnslolösa personlighetsdrag samt desom utsÀtter och sjÀlva blir utsatta för krÀnkningar online.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att portrĂ€ttera den svenska identiteten under andra vĂ€rldskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjĂ€lp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrĂ„n Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren gĂ„r i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella vĂ€rderingarna föds, var de kommer ifrĂ„n och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man portrĂ€tterar andra kulturer genom att stĂ€lla den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r Ă„rgĂ„ngarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill sĂ€ga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsĂ„ret.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Den 7 oktober 2001 startade kriget i Afghanistan, en konflikt som idag har pÄgÄtt i nÀstan 12 Är. MÄlet med operationen var att driva den talibanska ledningen frÄn makten, samt att tillfÄngata Usama bin Ladin och andra ledare inom al-Qaida och dÀrmed fÄ ett slut pÄ den sÀkra tillflyktsort som al-Qaida och andra terroristgrupper haft i Afghanistan.Corum och Johnson Àr tvÄ militÀrteoretiker som har forskat inom anvÀndandet av luftmakt i irreguljÀra konflikter. Dessa tvÄ har i sin bok Airpower in Small Wars formulerat 11 lÀrdomar som de anser att man bör ha i beaktning dÄ man anvÀnder luftmakt i irreguljÀra konflikter. Fem av dessa lÀrdomar gÄr att applicera direkt vid en analys pÄ stridsflygsfunktionen, medan de andra sex behandlar omrÄden som strategi, lufttransport och utbildning.I analysen framkommer det att vissa av dessa fem lÀrdomar gÄr till stor del att skönja i hur stridsflyget har anvÀnts i kriget i Afghanistan, medan andra har tillÀmpats i mindre omfattning. De tvÄ punkter dÀr utvecklingspotentialen bedöms vara hög avseende nyttjandet av stridsflyget Àr inom Undvika civila offer samt AnvÀnda markmÄlsoperationer vid konventionell krigföring.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Syftet med arbetet var att genom praktiskt musicerande undersöka skillnader och likheter mellan olika brassinstrument ur mitt perspektiv som trumpetare. FrÄgestÀllningar jag utgick frÄn var: - Vilka svÄrigheter stöter jag pÄ som trumpetare nÀr jag spelar andra brassinstrument? - Hur kan jag komma förbi de eventuella svÄrigheterna? - Vilka kunskaper har jag som trumpetare nytta av nÀr jag spelar andra brassinstrument? - Hur pÄverkas mitt trumpetspel av att jag spelar andra brassinstrument?Arbetet Àr avgrÀnsat till instrumenten trumpet, valthorn, trombon och tuba. Jag har övat pÄ och spelat in ett ensemblestycke för brasskvartett samt fyra solostycken, ett för varje instrument. Jag har Àven intervjuat tre musiker som spelar flera brassinstrument om deras erfarenheter i Àmnet.Jag kom fram till att det viktigaste nÀr jag spelar andra brassinstrument egentligen inte handlar om speltekniken pÄ instrumenten utan mer om musikaliteten och hur jag vill att det ska lÄta nÀr jag spelar.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmÄlsunder-visningen Àr utformad och hur modersmÄlslÀrare och elever uppfattar modersmÄlsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolÀmnen. Som underlag till vÄr undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare och deras elever pÄ tvÄ skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrÄn relevanta teorier för vÄr undersökning. För att uppnÄ vÄrt syfte stÀllde vi följande frÄgor: 1. Hur bedrivs modersmÄlsundervisningen? 2. Hur planerar lÀrarna sin undervisning? 3. Vilken funktion anser lÀrarna att modersmÄlsundervisningen har för elevernas lÀrande i andra skolÀmnen? 4. Vilken koppling gör eleverna mellan modersmÄlsundervisningen och lÀrandet i andra skolÀmnen? VÄrt resultat har visat att de modersmÄlslÀrare, som Àr bekanta med och följer kursplanen för modersmÄl Àr mer medvetna om vilken stor roll modersmÄls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolÀmnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig.

Med utgÄngspunkt att sjÀlvskadebeteende Àr ett internaliserat problem Àr syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om sjÀlvskadebeteende Àven Àr lÀnkat till externaliserade problem. Vi undersöker Àven om sjÀlvskadebeteende hÀnger samman med att i olika miljöer utsÀttas och utsÀtta andra för negativa beteenden. Studien anvÀnder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - ?Sju Skolor?: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in frÄn 1478 högstadieelever.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stor plats kvinnor och mÀn samt andra lÀnder Àn Sverige har fÄtt i historielÀroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare Är. Vi undersökte böcker frÄn fyra olika Ärtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta pÄ hur ofta de olika lÀroböckerna tog upp pronomen som syftade pÄ kvinnor och hur mÄnga gÄnger det förekom pronomen som syftade pÄ mÀn. PÄ samma gÄng ville vi se hur de olika könen framstÀlls och om dÀr finns nÄgon skillnad dem emellan. I undersökningen kring andra lÀnder ville vi fÄ fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa arbetsförmedlares förstÄelse av kompetensbegreppet, med fokus pÄ social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer Àr sociala nÀtverk, strukturer i samhÀllet och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr att individernas tolkningar, sÄvÀl de fem respondenternas som min egen har anvÀnts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna.