Syfte: Syftet med studien är att belysa hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress en vecka efter händelserna. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på jämförelsen mellan tidningarnas gestaltningar av händelserna.Frågeställningar: Hur gestaltas nyheten veckan efter katastrofen? Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarnas gestaltningar? Hur ser förhållandet mellan text respektive bilder/nyhetsgrafik ut i de båda tidningarna?Teori: Studiens teoretiska ramverk är gestaltningsteorin och främst Robert Entmans modeller. Gestaltningsteorin handlar om mediernas inflytande över hur människor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i. Då studien är en jämförelse mellan svensk och brittisk dagspress kontextualiseras studien genom en skildring av situationen för dagspressen i respektive land.Metod: Uppsatsen har undersökt gestaltningar i medieinnehåll genom att använda kvantitativ innehållsanalys som metod för insamling av empiriskt material.

Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lång tid utsatts för kritik, i många fall svepande sådan. Inte mycket uppmärksamhet har dock ägnats åt de läromedel som används på sfi. Syftet med denna uppsats är att i någon mån råda bot på detta genom att analysera två läromedel för sfi:s nivå B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrån att läromedel bör återspegla målen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi från 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). Frågeställningen behandlar i vilken mån läromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmågor som krävs för att uppnå målen för sfi.

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare.Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön?Hur upplevs träningsmetodiken av barnen?Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation?MetodI studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat.

Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­troll eller be­ro­ende?Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjät­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att män­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vänds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma åt det unika i varje persons be­rättelse.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder. Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är:1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld?2)      Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld?I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt.

Att arbeta inom ambulanssjukvård är emellanåt mycket psykiskt påfrestande. Den verklighet man agerar i är fri från all censur och förskönande omskrivningar. Med all sannolikhet påverkar dessa händelser vårdaren, men exakt vad är det som påverkar och hur hanterar ambulanspersonalen dessa känslor?Syftet med studien är att undersöka hur ?särskilda händelser? påverkar privatlivet och det fortsatta vårdandet. Metoden för att besvara detta är kvalitativ intervju med utgångspunkt i informantens livsvärld.

Logistik är mer än transporter mellan olika platser. Stor del av ett företag och dess logistik kretsar kring de interna logistikfunktioner och hur de som företag ständigt jobbar för att förebygga flaskhalsar. En lagervariant som används för att skapa ett högre värde i en kedja är ett så kallat cross-dockinglager. I ett sådant förs ständigt ett arbete med att effektivisera processer med hjälp av olika tekniker och strategier. En teknik för att öka omsättningshastigheten i ett lager genom snabbare identifiering och spårning av gods som hanteras är Radio Frequency Identification (RFID).Syftet med studien är att belysa de ständigt återkommande problemområden som uppstår i ett cross-dockinglager samt hur en RFID-lösning skulle kunna stödja dess verksamhet.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen Torsås kan uppnå en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden är även tillämpbar för andra kommuner. Arbetet belyser även den krassa verklighet som idag råder vid nya detaljhandelsetableringar, där marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och där resultatet ofta blir stagnerande stadskärnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsättningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i Torsås kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krävs för att nå en positiv handels- och samhällsutveckling.

I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå.

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsområdet genomgår stora förändringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förändringar är införandet i svensk rätt av kravet på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfråga är: hur de olika redovisningstraditionerna påverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundläggande synsätt på redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall få styra gällande värderingsfrågor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka funktioner som rättvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.

AbstraktVi har i denna studie haft ambitionen att närma oss en förståelse för invandrade anhöriga som tar hand om sina äldre närstående, deras egna sociala verklighet, med dess handlingar, normer och värderingar. Syftet har också varit att försöka förstå motivet till varför personer med invandrarbakgrund vårdar sina närstående. Till sist har vi även strävat att få kunskap om vad de anhöriga skulle vilja att den offentliga sektorn skulle kunna hjälpa dem med i deras vardagssituation. Våra frågeställningar var: Hur ser den sociala verkligheten ut för anhörigvårdare? Vilka faktorer påverkar valet att bli anhörigvårdare? Hur upplever anhörigvårdaren den offentliga sektorn? I vår studie är det den anhörige som är i fokus.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardspråk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgångspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och Redovisningsrådet, fastställda kraven på att redovisningen skall vara jämförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste åren och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, känns dessa båda krav idag mycket aktuella. XBRL är ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmänt accepterade redovisningsprinciperna.