Sök:

Sökresultat:

1160 Uppsatser om Förstärkt verklighet - Sida 49 av 78

Den urbana grönskan : vision och verklighet

Den urbana grönskan Àr en förutsÀttning för en hÄllbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön frÀmjar hÀlsa och vÀlbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rÀtt utformning kan de ocksÄ vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering Àr de tillgÀngliga för alla mÀnniskor. Stockholm stÄr inför en period av stark tillvÀxt.

Ledarskap ur ett genusperspektiv : framstÀllningar i teori och fiktion

Bakgrund: Faktum Àr att det finns en betydligt högre andel mÀn pÄ ledande positioner Àn kvinnor. Beror detta pÄ att de Àr bÀttre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mÀngd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara Àr underhÄllning utan Àven ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som hÀnder dÀr skulle Àven kunna intrÀffa i en ?vanlig? mÀnniskas liv, men innehÄller extrema faktorer för att fÄnga tittarens intresse.

IAS 38 och IAS 36 för en rÀttvisande bild ? dröm eller verklighet?

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgĂ„ngar har pĂ„ senare tid kommit att öka. Det beror mycket pĂ„ att det anglosaxiska synsĂ€ttet, som krĂ€ver att finansiella rapporter skall ge en rĂ€ttvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgĂ„ngar kan klassificeras i olika grupper, en av dem Ă€r intellektuella tillgĂ„ngar som innefattar varumĂ€rken, patent och upphovsrĂ€tter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillĂ€mpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Mellan stöd och kontroll KriminalvÄrdares reflektioner kring kontaktmannaskapet och dess ramar.

Den hÀr studien belyser kontaktmannaskapet utifrÄn kriminalvÄrdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvÄrden som organisation. Studien grundas pÄ 66 kriminalvÄrdares reflektioner och har analyserats med hjÀlp av kvalitativ dokumentanalys. BÄda författarna har egna erfarenheter av kriminalvÄrdaryrket inklusive kontaktmannaskap och pÄ sÄ sÀtt har intresset vÀckts att studera detta nÀrmare. Uppsatsen utgÄr frÄn ett interaktionistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att mÀnniskor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhÄllningssÀtt, relationen mellan kontaktman och klient anvÀnds tillsammans med tidigare forskning om kriminalvÄrd och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förstÄelsen av resultat och analys.

Lgr 11 och SamhÀlle i dag 9 Fokus : En jÀmförande analys av ideologier

Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport LÀromedlens roll i undervisningen (2006) anvÀnder lÀrare i grundskolan lÀromedel, ofta en lÀrobok, som huvudsakliga utgÄngspunkt i planeringen av undervisningen, men Àven som verktyg i sjÀlva undervisningen. I samma rapport framgÄr att lÀrare ofta anser att om de bara följer en lÀrobok sÀkerstÀller det att undervisningen följer lÀro- och kursplaner. Att lÀroböcker ges en sÄpass hög legitimitet av lÀrare skapar intresse av att undersöka om det Àr lÀmpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas lÀroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det Àr dÀrmed av intresse att bedriva forskning inom omrÄdet och göra en jÀmförande ideologisk analys av Lgr 11 och lÀroböcker.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra ideologin sÄ som den uttrycks i SamhÀlle i dag 9 (2013) med ideologin sÄ som den uttrycks i Lgr 11.Metod: UtifrÄn Ball & Daggers (2011) ideologidefinition och med hjÀlp av centrala begrepp sÄ som demokrati och mÄngkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt SamhÀlle i dag 9 Fokus (2013)Resultat: Analysen visar att lÀroboken pÄ mÄnga punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men Àven avviker frÄn den vid ett flertal punkter.

Wittgenstein och skepticismen

 In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of WittgensteinŽs idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentatorsŽ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal.

Byggnader för arbete och fotboll : Kanal 5, Stockholm. Canon, Solna. Swedbank Stadion, Malmö

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts frÄn vision till verklighet. Gemensamt för projekten Àr att mÄlbilden varit inriktad pÄ nytta, identitet och mervÀrde. Kanal 5 i Stockholm Àr en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, dÀr verksamheterna Àndrats frÄn industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till Àldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

Arkivverksamhet pÄ museum. En studie av arkivverksamheten pÄ Nationalmuseum och Upplandsmuseet.

Intentionen med denna uppsats kan vÀsentligen uppdelas i tvÄ sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgÄngspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt Àr mÀnniskan oundvikligen fÄnge i ensamheten. Alla hennes anstrÀngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever mÀnniskan ett frÀmlingsskap emellan sig sjÀlv och omvÀrlden; en alienation som fullstÀndigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig sjÀlv. Som en röd trÄd löper alltsÄ ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framtrÀdande. Det Àr följaktligen sÀrskilt i dessa senare romaner som Ätskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. MÀnniskans obevekliga fÄngenskap i en utsatt tillvaro prÀglad av ensamhet och Ängest ? dÀr befrielse annan Àn den funnen i flykten ifrÄn ansvaret (mÀngdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? Àr densamma i sÄvÀl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Studenters arkivkompetens - en studie av historiska institutionens C-uppsatser

Intentionen med denna uppsats kan vÀsentligen uppdelas i tvÄ sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgÄngspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt Àr mÀnniskan oundvikligen fÄnge i ensamheten. Alla hennes anstrÀngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever mÀnniskan ett frÀmlingsskap emellan sig sjÀlv och omvÀrlden; en alienation som fullstÀndigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig sjÀlv. Som en röd trÄd löper alltsÄ ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framtrÀdande. Det Àr följaktligen sÀrskilt i dessa senare romaner som Ätskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. MÀnniskans obevekliga fÄngenskap i en utsatt tillvaro prÀglad av ensamhet och Ängest ? dÀr befrielse annan Àn den funnen i flykten ifrÄn ansvaret (mÀngdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? Àr densamma i sÄvÀl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Ockupanter och gerillor, kort sagt en hel del att tÀnka pÄ

Uppsatsen Àr inriktad pÄ den militÀra delen i upprorsbekÀmpning och tar sin utgÄngspunkt i tvÄ stycken militÀrteoretikers teorier inom Àmnet. Teoretikerna Àr John Mackinlay och David Kilcullen, som under 2009 utkom med varsin ny bok inom omrÄdet, The Insurgent Archipelago samt The Accidental Guerilla. Den metod som arbetet vilar pÄ Àr kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning som teorin och doktrinerna stÀmmer överrens. DÀrför har först teoretikernas syn pÄ hur en utifrÄn kommande intervenerande styrka pÄverkar lokalbefolkningen analyserats.

Krisberedskap i teori och praktik : En teoriprövande fallstudie av tre svenska företag

Syftet med undersökningen Àr att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stÀmmer överens med hur det Àr i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen Àr densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgrÀnsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera pÄ en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinÀra hÀndelser som kan intrÀffa, dÀr de anstÀllda blir drabbade eller dÀr företaget drabbas pÄ grund av de anstÀllda.För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gÀllande interna kriser.

AnhörigvÄrdare i ett mÄngkulturellt samhÀlle : om vuxna barn och deras Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvÄrdare och deras förklaringar till att förÀldrarna inte utnyttjar hjÀlp frÄn den offentliga Àldreomsorgen, som hemtjÀnst eller Àldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vÄrdar sina förÀldrar genomfördes. De teoretiska utgÄngspunkterna som valdes för att förstÄ den informella omsorgens sociala verklighet pÄ ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, sprÄkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till lÀnkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vÄrdar sina förÀldrar ansÄg att det var deras plikt att hjÀlpa en förÀlder som tidigare i livet tagit hand om dem.

En modell för differentierad lagerstyrning

Differentierad lagerstyrning Ă€r endast ett av mĂ„nga verktyg i lagerverksamheten som anvĂ€nds för att styra olika flöden i ett lager. Dessa flöden handlar framförallt om ruttplanering och problemen med tilldelning av lagerplatser för effektivare lagerhantering. Åsikter om framtiden delar forskning i tvĂ„ lĂ€ger, vissa menar pĂ„ en allt mer automatiserad utveckling, medan andra menar att de manuella systemen kommer fortsĂ€tta att vara dominerande. GĂ€llande lagerverksamhet behövs mer forskning kring helheten, bevis som förankras mot industrin och binder ihop teori med verklighet, samt att befintliga metoder behöver vidare utforskas.Syftet med detta examensarbete Ă€r dĂ€rför att göra en modell över differentierad lagerstyrning och bidra framförallt med att knyta ihop teori med praktik. Detta examensarbete diskuterar Ă€ven kring andra aspekter inom lagerverksamheten. Detta examensarbete baseras pĂ„ en triangulering utifrĂ„n flera perspektiv.

Inkludering - Utopi eller verklighet?

The aim of this paper is to shed some light on to what extent the process of making reality of Inclusion, as stated in International Declarations and in Government policies, has reached the actual educational activities in the school system. My chosen method is a case study, in which I have combined a survey with interviews in order to retrieve enough data for my analysis. I have also studied a number of policy documents and relevant literature. My analysis concludes, for the school that I have chosen to study, that there is still a lot to be done before inclusion becomes a reality. There are many obstacles to overcome, for instance; a constant struggle to obtain enough resources and to reach relevant levels of competence within the personnel.

Uppdrag grÀnser - en kvalitativ analys av textreklam i en kommesialiserad verklighet

This study was made with the incentive to find out the view on advertorials in Swedish press today. Our exploration of advertorials refers not only to adverts that look like editorial texts, as per the definition in the oxford dictionaries, but also to ways that editorial texts use an advertorial style or language similar to adverts. We explored both these sides because we recognized that the existence of advertorials in press today has to do with material which is indistinctive in several ways, and to find out the views on this, we interviewed chief editors and publishers on six local daily newspapers in VÀstra Götaland, Sweden.Our theories were based in the fact that the press finds itself working in a commercialized landscape, at the same time as journalism has a democratic role to uphold in society.We also considered that there used to be a committee against advertorials in Sweden called Textreklamkommittén, which was disbanded in 2005. That committee had a mandate to govern and try cases of advertorials in the press, but today, the only thing that journalists have to consider is a guideline of publishing matters. The central part of our study was therefore to find out what actual issues journalists have to consider in their daily work, as they are exposed to various forms of advertorials.After conducting the interviews, we asked four analytical questions to our material using the ECA-method of analysis.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->