Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Fakulteten för lÀrande och samhÀlle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 SÄngstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sÄngstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att vÀlja ett kvantitativ metod, enkÀtundersökning, har jag valt att undersöka ÀmnesomrÄdet med sÄ liten pÄverkan som möjligt frÄn mina egna uppfattningar och vÀrderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jÀmlik organisation dÀr arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sÄngstund eller inte pÄ sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sÄngstund varje vecka pÄ sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

Studien syftar till att försöka finna de uppfattningar som lÄg- och mellanstadielÀrare uppvisar i samband med lÀxan som fenomen. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrÄn Hellstens (1997) sju konnotationer av begreppet lÀxan. Dessa Àr förberedelse, tidstruktur, kontroll och styrning, kÀrlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation. Vi fann att lÀrarnas syn pÄ fenomenet lÀxan stÀmde vÀl överens med dessa sju redovisade funktioner.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kĂ€rleken överensstĂ€mmer. De bĂ„da lĂ€gren Ă€r definitivt enade om att kĂ€rleken Ă€r den absoluta grundpelaren i kristendomen, och dĂ„ de bekĂ€nner sig till samma religion borde de ha en samsyn pĂ„ hur grundpelaren i den ser ut.Den allmĂ€nna Ă„skĂ„dningen hos protestantiska kristna Ă€r att Guds kĂ€rlek helt och hĂ„llet Ă€r agape. Ett omfattande verk om hur och varför den Ă€r det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat pĂ„ 1930-talet.För ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan utgav den nuvarande pĂ„ven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn pĂ„ den kristna kĂ€rleken. Till den encyklikan har jag stĂ€llt frĂ„gan ?Är Guds kĂ€rlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan??.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i Àmnet svenska. UtgÄngspunkten Àr det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs pÄ den undersökta gymnasieskolan, vilket strÀvar efter att utveckla den formativa bedömningen. ForskningsfrÄgor som stÀlls Àr hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svÄrt att förstÄ i matriserna samt pÄ vilket sÀtt det formativa arbetssÀttet skulle kunna utvecklas utifrÄn elevernas uppfattningar. Det teoretiska ramverk som antas Àr Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka bestÄr av att lÀraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att mÄlet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhÄllande till mÄlet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lÀrande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mÄl och kriterier delges eleverna, vilket sker i anvÀndandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut pÄ att uppsatsförfattaren delade ut en enkÀt till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 pÄ den undersökta gymnasieskolan.

Skolan Àr en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och frÀmja hÀlsa. Ett redskap i detta arbete Àr skolmÄltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och ÄterhÀmtning, men ocksÄ ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gÀllande mÄltidssituationen under skollunchen med fokus pÄ skolmÄltiden som social och lÀrande situation och dess pÄverkan pÄ hÀlsa. Avsikten var Àven att undersöka skolmÄltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. UtifrÄn elevernas berÀttelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmÄltidens syfte.

Förskolan har riktlinjer frÄn Skolverket i form av en lÀroplan. Förskolan Àr ett komplement till hemmet och en riktlinje i lÀroplanen berÀttar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vÄrdnadshavarnas synsÀtt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen frÄn förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vÄrdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsÀttningar, tips och rÄd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv frÄn förskola till hem. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod med enkÀter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vÄrdnadshavare.

The study highlights teachersÂŽ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to oneÂŽs own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

Dagens skola skall strÀva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmÄga att sjÀlv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhÄllande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med sjÀlvbedömning dÀr studenterna fick bedöma sina svar pÄ de olika uppgifterna gentemot lÀrarens svar pÄ samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ studenternas uppfattning om vÀrdet av sjÀlvbedömning som inlÀrningsmetod. VÄr datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter pÄ en lÀrarutbildning i södra Sverige. I vÄr resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vÄr analys mer överskÄdlig.

The basis for this study was my own conception of a weakening of recreational activities in the Swedish secondary school. The aim of the study was to look into five school leaders? ideas of recreational activities. The school leaders? who participated came from various municipalities in two different counties, southern VÀrmland and northern VÀstra Götaland (former Skaraborg).

Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

En allmÀn uppfattning bland lÀrare i skolan Àr att mycket tid lÀggs pÄ konflikthantering. Studien lyfter lÀrares uppfattningar kring konflikter och konflikthantering, dÄ syftet Àr att studera konflikthanteringen i tvÄ klassrum. Syftet Àr Àven att se vilka uppfattningar lÀrare har kring förebyggandet av konflikter samt hanterandet av dessa. Studien bygger pÄ observationer samt kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ lÀrare har intervjuats. Uppfattningen bland lÀrarna i studien Àr att en konfliktfri skola Àr till fördel för eleverna och undervisningen.