Idag Ă€r debatten om lĂ€xor vanligt förekommande i sĂ„vĂ€l skolans sfĂ€r som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sĂ€tt att skapa en normalitet, och en strĂ€van efter att fĂ„ fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om lĂ€xans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör lĂ€roplanen nĂ„gra av de normer som skolans aktörer ska förhĂ„lla sig till gĂ€llande lĂ€xorna. Trots att lĂ€xan inte nĂ€mns i lĂ€roplanen sĂ„ lever lĂ€xan vidare och vi vĂ€ljer dĂ€rför att betrakta lĂ€xan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan Ă€ven av förĂ€ldrar. Även fast lĂ€xan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om lĂ€xor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar dĂ€rför; var Ă€r elevernas talan om lĂ€xor?Vi har dĂ€rför valt att anta ett elevperspektiv och anvĂ€nder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om lĂ€xor.

Bakgrund och problem: Börsnoterade fastighetsbolag i Sverige koncernredovisar idag enligtIFRS. Alla dessa bolag vÀrderar sitt fastighetsinnehav till verkligt vÀrde. Verkligt vÀrdeföranleder mÄnga berÀkningar och bedömningar vilket ger ett subjektivt vÀrde. För- ochnackdelar har diskuterats i flera Ärtionden och Äsikterna gÄr fortfarande isÀr.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förstÄ attityden till och uppfattningar omverkligt vÀrde och ta reda pÄ om det skiljer sig mellan fastighetsbolag, revisorer ochakademiker.AvgrÀnsningar: VÄr studie Àr inriktad pÄ den svenska marknaden och fastighetsbolag somkoncernredovisar enligt IAS 40. Vi har valt tvÄ fastighetsbolag med huvudkontor i Göteborgvilket gör det enklare för oss att trÀffa respondenter.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.

Bakgrunden till denna undersökning Ă€r att uttal Ă€r en viktig del av sprĂ„ket att behĂ€rska, samtidigt som det finns indikationer pĂ„ att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) Ă€r eftersatt. ÄndĂ„ uppnĂ„r elever inom SFI ett förstĂ„eligt uttal och dĂ€rför antogs att de anvĂ€nder sig av sjĂ€lvstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lĂ€rt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera nĂ„gra SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lĂ€ra svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrĂ„gor kring metoder som eleverna uppfattar har hjĂ€lpt dem att lĂ€ra svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes pĂ„ deras egen skola.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kÀnnetecken för bra matematikundervisning. Syftet Àr att fÄ kunskap om vilka uppfattningar elever och lÀrare har om vad som kÀnnetecknar bra matematikundervisning pÄ en skola som Àr i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolÄren och deras lÀrare anser kÀnnetecknar bra matematikundervisning. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar, dels en enkÀtundersökningbland elever, en kvantitativ studie med sÄ kallade attitydfrÄgor, dels intervjuer med lÀrare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frÄgor. Studien genomfördes med elever i Ärskurs 2 och Ärskurs 5 och deras matematiklÀrare.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielÀrare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningslÀget som framhÄller frÀmst de positiva sidorna med matriser. De frÄgestÀllningar som jag Àmnat besvara var: Hur uppfattar historielÀrarna att matriser bör anvÀndas i undervisningen? Vad Àr lÀrarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lÀrarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som anvÀndes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomlÀsningar av de transkriberade intervjuerna dÀr citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier dÀr lÀrarnas utsagor sÄgs som ett redskap för Skolverket, lÀrarna och eleverna.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers förestÀllningar om SFI-undervisningen med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens roll och undervisningsmetoder utifrÄn de erfarenheter de bÀr med sig frÄn skolan i hemlandet. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilken instÀllning har informanterna till lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehÄll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande pÄ SFI? För att utreda dessa frÄgor har jag anvÀnt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel.UtmÀrkande för studien Àr att grammatik anses som det viktigaste momentet i spÄkundervisningen enligt informanterna, vilka frÄn skolan i Tjetjenien Àr vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritÀra pedagoger och dÀr goda studieresultat Àr viktiga. HÀr i Sverige möts de av "snÀlla" lÀrare som beaktar faktorer som kan pÄverka deras inlÀrning. Informanterna kÀnner sig tudelade i sin instÀllning till de olika skolsystemen.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet sprĂ„kstimulering, men Ă€ven hur barn som har sprĂ„kliga svĂ„righeter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sĂ€ttas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjĂ€lp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i tvĂ„ olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med sprĂ„kstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att pĂ„ en lagom anpassad nivĂ„ föra samtal med barnen, liksom att ta vara pĂ„ vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara sprĂ„kstimulerande arbetssĂ€tt. Även lek, sĂ„vĂ€l fri som planerad liksom aktiv höglĂ€sning beskrivs ocksĂ„ vĂ€rdefullt i sammanhanget. FĂ€rdiga modeller och material sĂ„som Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansĂ„gs ocksĂ„ vara stödjande.

Syftet var att kartlÀgga skolÄr 7-9 lÀrares uppfattningar om vilka möjligheter de ansÄg sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lÀrares uppfattningar om vilka begrÀnsningar som de upplevde i frÄga om att ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom nÄgra skillnader beroende pÄ lÀrarnas bakgrund. För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielÀrare pÄ kommunala skolor i en stad i Mellansverige.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lÀrare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i Ärskurs 1-6, elever pÄ studieförberedande gymnasieprogram och elever pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkÀt med endast en, öppen frÄga: Hur skulle du beskriva en bra lÀrare? För att fÄnga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten anvÀnts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tÀvling dÀr Sveriges bÀsta lÀrare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgÄngspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjÀlp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat pÄvisas gÀllande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.