Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förvÀntningar frÄn lÀrarna, förÀldrarna och sina egna förvÀntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i Àmnet svenska A eller svenska som andrasprÄk A. Jag tittar Àven pÄ hur förhÄllandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger pÄ data som samlats in via en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvÄtest pÄvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förvÀntningar frÄn svensklÀraren och de egna förvÀntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvÄtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av förÀldrarnas förvÀntningar och betyg eller betygsambitioner.

Studiens problemomrĂ„de Ă€r att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framtrĂ€dande i ett klassrum. Studien syftar Ă€ven till att undersöka nĂ„gra elevers uppfattningar om vilka beteenden som rĂ„der i klassrummet beroende pĂ„ kön. Även elevernas uppfattningar kring lĂ€rares bemötande gentemot dem Ă€r ett av studiens syfte. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det hĂ€r gjordes för att vi ville jĂ€mföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgÄng i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det rÄder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och kÀnslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka kÀnslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men ocksÄ att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever frÄn Ärskurs 1 till och med Ärskurs 5 intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer anvÀndes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för tvÄ till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförÀndrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka naturÀmneslÀrares och engelsklÀrares uppfattningar gÀllande fördelar, nackdelar och förutsÀttningar med Àmnesövergripande arbete. Jag ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader i uppfattningar mellan de tvÄ Àmnesgrupperna. Undersökningen grundades pÄ intervjuer med sammanlagt Ätta lÀrare: fyra naturÀmneslÀrare och fyra engelsklÀrare. Resultatet visade att lÀrare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och lÄsta Àmnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel pÄ förutsÀttningar som lÀrarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssÀttet.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förstÄelse av sin situation. Metodvalet föll pÄ semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begrÀnsningsfaktor för matematikinlÀrningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera Är skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ sjÀlvuppfattning om den akademiska förmÄgan och affektiva reaktioner som matematikÄngest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lÀrandet sker har stor betydelse för inlÀrningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. En frÄgestÀllning Àr vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i sÀrskola. I undersökningarna kom det fram att svag begÄvning, tal- och sprÄksvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter kunde tillsammans med andra svÄrigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i sÀrskola.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag Àr att skapa trygga lÀrandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till sÄvÀl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frÄgor som ligger till grund för min studie Àr: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet pÄ förskolan?För att finna svar pÄ frÄgorna anvÀnds en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 Är. Problemformuleringarna var: Hur behandlare anvÀnder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar pÄ att familjeterapi Àr den ledande behandlingsmetoden dÄ familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krÀvs att patienten fÄr den behandling hon behöver.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhÄllandena mellan jorden, mÄnen och solen. De omrÄden somhar undersökts har gÀllt storlek, avstÄnd och rörelse. Denna studie har ocksÄ undersökt hur elever uppfattar att mÄnens faser uppkommer. Försök har ocksÄ gjorts att utröna var deras uppfattningar hÀrrör frÄn. Undersökningen Àr baserad pÄ 20 intervjuer med elever dÀr deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden.

Fetma och övervikt Àr ett stort samhÀllsproblem, dÄförhÄllanden under uppvÀxtÄren Àr avgörande för framtida livsstilsvanor. DÀrförses de som den frÀmsta och viktigaste mÄlgruppen för folkhÀlsoinsatser.Dennastudie syftar till att undersöka coachers berÀttelser om uppfattningar kringvad samtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebÀr.Uppsatsenbygger pÄ en kvalitativ ansats med inspiration av berÀttelseforskning. IntervjuÀr den metod som har anvÀnts. Totalt har tre personer som arbetar som coacherinom en interventionell forskningsstudie deltagit.Resultatetvisade att utan tidigare erfarenhet inom omrÄdet uppfattas mÄngasvÄrigheter i att hÄlla samtal som coach. Att arbeta som erfaren coach innebÀratt man uppfattar studiens deltagare som mer motiverade, medvetna, kapabla tillförÀndring samt ser empati som vÀldigt betydelsefullt för samtalen ochhoppfullt pÄ studiens effekt.

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.

LÀrande Àr enligt forskare centralt för att Ästadkomma utveckling och förÀndring med hjÀlp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lÀrande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lÀrandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.