Nedskrivna regler om skogsvÄrd har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, nÀr sÄgverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevÀrt. Tidigare hade avverkning av skog frÀmst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvÄrdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgÄ ett flertal Àndringar. Dagens skogsvÄrdslag gÀller sedan 1979 men genomgick viktiga Àndringar 1993.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner fÄr betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera mÀnniskor i vÄra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrÄdsyttranden angÄende detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det Àr genom diskurser av sÄdana slag rum fÄr betydelse. Resultatet av undersökningen Àr att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och dÀrmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sÀgas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta fÄr ocksÄ betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar mÀnniskor som inte "passar in" pÄ ett eller annat sÀtt i den aktuella rumskonstruktionen..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur dagligvaruhandelns ÄterförsÀljare och leverantörer anvÀnder sig av annonsering för att bygga varumÀrkeskapital och jÀmföra dem. Detta syfte uppnÄs genom att besvara de frÄgestÀllningar vi presenterat under frÄgestÀllningar. Uppsatsens metod Àr av kvalitativ natur och genom nio personliga intervjuer med ÄterförsÀljare och leverantör inom den svenska dagligvaruhandeln beskriver vi hur varumÀrkeskapital byggs upp. Perspektivet Àr företagens och vi försöker hÄlla en jÀmvikt dÀr konkurrenssituationen exemplifieras av lika mÄnga etablerade EMV som LMV. UtifrÄn framtagen analysmodell har vi anvÀnt fem begrepp för att beskriva varumÀrkeskapital: mÀrkeskÀnnedom, mÀrkes-associationer, upplevd kvalitet, mÀrkeslojalitet och image.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsÀtta musicera Är efter Är. Fokus ligger vid blÄsorkestern och blÄsinstrumentalister, de Àldre instrumentalisterna i orkestern. Studien Àr avgrÀnsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, frÀmst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hÄlla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer vÀxt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger pÄ faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka KÀllner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som Àr intagna i fÀngelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begÄtt nÄgot brott. Personlighetsundersökning baserades pÄ femfaktorsmodell och en enkÀt som bestod av 50 frÄgor. Samtliga faktorer jÀmfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jÀmförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begÄtt, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begÄ brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Syftet med arbetet Àr att konstruera en vardaglig jacka som fungerar oavsett vÀder, genom att undersöka krav och behov, kartlÀgga tillgÀngliga metoder, samt möjligheter att enbart anvÀnda ytbehandling som regnskydd. Kraven stÀlls genom att studera litteratur, samt genom en enkÀtundersökning. Metoderna att uppnÄ vattentÀta textilier kategoriseras i tre grupper; mikroporösa belÀggningar och laminat, hydrofila belÀggningar och laminat och vÀldigt tÀtvÀvt material. Dess egenskaper presenteras i rapporten, framförallt tÀtvÀvt material som visade sig vara det mest passande material för jackans syfte. Möjligheten att uppnÄ tillrÀcklig vattentÀthet med enbart ytbehandling testades genom att behandla olika bomullstyger, med ytbehandlingar av olika substanser.

I samband med ett bygge av en privatvilla stÀlls man inför mÄnga val. Det Àr inte ovanligt att trÀdgÄrden hamnar i skymundan i förhÄllande till alla interiöra beslut som ska fattas.Min utgÄngspunkt i den hÀr uppsatsen Àr att det finns en efterfrÄgan pÄ lÀttskötta trÀdgÄrdar bland Àgare till nybyggda villor i GÀvle. Genom intervjuer med tio familjer som nyligen ?blivit med trÀdgÄrd? och genom intervjuer med mÀnniskor med erfarenhet i byggbranschen har jag tagit fram ÄtgÀrdsförslag för den skötselextensiva trÀdgÄrden..

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att undersöka om man genom ett intressevÀckande tema kan öka lÀslusten hos ett antal elever med diagnostiserad dyslexi. Arbetet genomfördes under loppet av sex veckor i Ärskurs tvÄ och tre i ett yrkesförberedande program pÄ en gymnasieskola i norra Sverige. Genom en förberedande och en avslutande intervju samt ett lÀstest med eleverna utarbetades resultatet. Av de fyra intervjuade eleverna ansÄg sig en ha förÀndrat sina lÀsvanor i positiv riktning. Det Àr ett gott resultat, anser vi, med tanke pÄ den korta undersökningstiden och den höga frÄnvaron i elevgruppen..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av och förstÄelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av tvÄ olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvÀnts Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal frÄn dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrÄn Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration pÄ flera sÀtt, frÀmst genomsprÄkundervisning som fyller en sÀrskild funktion dÄ den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

En utforskande studie gjordes i syfte att se om extraktion kan utföras pÄ oljan som erhÄlls efter pyrolysav ved, för att denna olja ska lÀmpa sig bÀttre för anvÀndning som drivmedel. Det erhölls tre fraktionerfrÄn en pyrolysfabrik, varav tvÄ var energirika och kunde anvÀndas för att extrahera ut organisktmaterial. Extraktion utfördes med vattenlösningar för att minska kemikalieanvÀndningen och undvikakontaminering av den organiska fasen. Vakuumdestillation och filtrering anvÀndes ocksÄ somkompletterande separationsprocesser. Parametrarna som anvÀndes var utbyte, TAN-tal och pH.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Demokratiuppdraget Àr ett komplext uppdrag som innebÀr att skolan ska förmedla och förankra grundlÀggande demokratiska vÀrden hos eleverna. Dock stÄr det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebÀr och hur det ska gÄ till, det Àr upp till varje skola och lÀrare att tolka. Syftet med den hÀr fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielÀrare utefter frÄgestÀllningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut nÀr det gÀller innebörder av demokratiuppdraget samt nÀr det gÀller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielÀrare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gÀllande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebÀr förstÄelse för hur demokratiskt liv Àr som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebÀr elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebÀr att lÀra ett demokratiskt förhÄllningssÀtt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebÀr demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gÀllande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom lÀraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhÀlletTrots ett ringa urval av lÀrare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gÀllande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjÀlpt mig, och hjÀlper förhoppningsvis Àven lÀsaren, att fÄ en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas pÄ flera olika sÀtt. Faktumet att det kan tolkas pÄ flera olika sÀtt kan tÀnkas vara hjÀlpsamt att reflektera över i samtal gÀllande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Intresset för denna studie började med tanken pÄ musik som social rörelse och pÄ vilket sÀtt detta medium framstÀller en verklighet av sociala problem och orÀttvisor.Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter Àmnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förÀndras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna vÀg för. Det Àr frÀmst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen bestÄr av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera pÄ den mer nÀrliggande lokala diskurserna samt anvÀnda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frÄgestÀllning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehÄller sociala problem med relationssvÄrigheter, kÀrlek, styrka och vÀnskap i fokus..