Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

En kĂ€lla kan definieras som ?ett distinkt utflöde av grundvatten ur jord eller berg samt den vattensamling med tillhörande avrinning som ofta förekommer vid ett sĂ„dant utflöde?. KĂ€llor har haft en vĂ€ldigt stor betydelse för mĂ€nniskan genom tiderna och speciellt inom vattenförsörjning. PĂ„ Öland speglas detta genom att mĂ„nga fasta fornlĂ€mningar Ă€r placerade i anslutning till kĂ€llor. DĂ„ mĂ€nniskans behov av tillgĂ„ng till kĂ€llornas vatten minskat har följden blivit att mĂ„nga kĂ€llor fallit i glömska.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

VÄr problemformulering kretsar kring miljö och trÀngsel i stÀderna dÀr spÄrvagnen fÄtt igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spÄrvagnstrafiken i svenska stÀder.Vi har anvÀnt oss av textanalys för att fÄ fram information som inte kan hittas pÄ annat sÀtt informantintervjuer för att fÄ fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frÄgorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen pÄ ett lÀmpligt sÀtt.Resultatet av vÄr undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spÄrvagnsnÀtet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoÄren börjat bygga spÄrvÀg pÄ nytt. Medan de flesta av stÀderna lade ned spÄrvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsÀtta att investera i spÄrvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spÄrvagnslinjer i större svenska stÀder. SpÄrvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spÄrvagnen allt mer som kollektivt fÀrdmedel. LinjenÀten planerades pÄ lÄngsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spÄrvagn alternativt tunnelbana.

Detta examensarbete har genomförts pÄ Mape Sweden AB med syfte att eliminera eller minska icke vÀrdeskapande aktiviteter inom inköpsprocessen. Genom att undersöka hur fö-retaget arbetar med inköp och dess inköpsaktiviteter för verktyg och reservdelar Àr mÄlet att hitta lösningar som innebÀr en tidseffektivisering av inköpsprocessen.Arbetet Àr av kvalitativ karaktÀr. Denna ansats valdes dÄ gruppen ville fÄ en förstÄelse över nulÀget genom kvalitativa metoder. Metoderna som anvÀnts för att samla in data till arbetet var observationer och intervjuer, en litteraturstudie samt benchmarking pÄ ett annat tillver-kande företag. För att ta fram förbÀttringsförslag till företaget utfördes ett spagettidiagram över förflyttningar.

VÄr nyfikenhet till denna studie vÀcktes genom att vi fick reda pÄ att det startas fler företag av kvinnor Àn av mÀn pÄ Idélab pÄ MÀlardalens högskola. Detta Àr en skillnad mot övriga landet, dÀr fler företag startas av mÀn Àn av kvinnor statistiskt sÀtt. FrÄgan vi stÀllde oss var vilka faktorer det Àr som pÄverkar att statistiken ser ut som den gör pÄ Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, tvÄ ur personalen pÄ Idélab och Àven en sakkunnig person inom Àmnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssÀtt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om Àmnet.

Plötsligt hjÀrtstopp Àr den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som pÄverkar fö?ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjÀrtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer fo?r hjÀrtstopp hos vuxen patient.

Patentsystemet kan ge upphov till vad som kallas patentsnÄr, dÀr en aktör som vill producera en produkt eller bedriva en process mÄste vÀnda sig till de olika patentinnehavare vilka innehar rÀttigheterna till de nödvÀndiga teknikerna för att fÄ göra detta. Det hÀr Àr ett förfarande som Àr bÄde kostsamt och tidskrÀvande och dÀrigenom fÄr en dÀmpande inverkan pÄ innovationen. För att hantera detta kan patentinnehavare gÄ samman i en patentpool och genom denna gemensamt licensera ut de patent vilka krÀvs för att producera en produkt eller bedriva en process.Dessa poolsamarbeten som berör monopolrÀttigheter kan dock skapa konkurrensbegrÀnsande effekter. Genom tiderna har domstolarna gÄtt frÄn en bedömning av patentpooler som en rÀttmÀtig utbyggnad av patentrÀtten, till en bedömning att varje avtal som ökar patentrÀttens omfattning Àr olaglig för att slutligen tillÀmpa regler som tar hÀnsyn till positiva och negativa effekter och dÀrifrÄn göra en avvÀgning i fall till fall.Den tidiga utvecklingen tog plats i Förenta staterna men det nuvarande rÀttslÀget Àr i stort det samma ocksÄ i EU. De första reglerna som utfÀrdats om patentpooler Àr de riktlinjer som kommissionen gav ut 2004, dessa ger ledning om hur kommissionen kommer att bedöma ett poolsamarbete men de utgör inte bindande rÀtt.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna för montering av ett styrskÄp av modell Motoman NX100 NOC1. För detta anvÀndes simuleringsprogrammet DELMIA. Roboten som anvÀndes nÄdde inte alla montage om skÄpet var stationÀrt. DÀrför prövades först ett antal olika förslag för att lösa detta problem genom att transportera skÄpet. Det koncept som bedömdes som mest pÄlitligt anvÀndes sedan för att skapa en mer ingÄende simulering.

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, sjĂ€lvstĂ€ndighet och attityd. Även politiker passade pĂ„ att surfa i vĂ„gorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhĂ€ngare i bĂ„de det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande stĂ€llningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fĂ„tt en ny laddning och feminismen Ă€r inte lĂ€ngre det enda valet i strĂ€van mot jĂ€mstĂ€lldhet.

Kvinnor har alltid fÄtt kÀmpa för att fÄ vara med i det fina rummet inom idrotten. I början av 1900-talet ansÄgs det oestetiskt och okvinnligt att syssla med tÀvlingsidrott. Om en kvinna skulle delta i manliga aktiviteter kunde detta förmanliga henne. Under 1970-talet blev det mer och mer vanligt med kvinnor i eliten och idag har kvinnor möjlighet att tÀvla i stort sett alla sporter, som förr varit belagda mÀnnen. Jag har följt alpinÄkaren, Anja PÀrson under en tvÄ mÄnaders period, i Sportbladet.

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet pÄ ett annat sÀtt Àn det konventionella. Detta pÄ grund av olika anledningar sÄ som: rening, fördröjning och mervÀrde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till reningsverk eller recipienter i ledningar Àr idag kraftigt överbelastade, dÀrför mÄste man ibland om det Àr rÀtt förutsÀttningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar pÄ hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten pÄ öppna dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstÄr.Metoden har varit att titta pÄ tvÄ olika system nÀmligen vÀstra hamnens dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.

I lÀroplanerna för grund- och grundsÀrskolan stÄr att lÀsa om skolans uppdrag att lÄta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhÀllet. MÄnga lÀrare inom och utom sÀrskolan bÀr pÄ frÄgan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning pÄ bÀsta sÀtt. UtifrÄn syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig sjÀlva och hur de ser pÄ sina möjligheter att verka i samhÀllet, samt genom arbetets frÄgestÀllning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig sjÀlva och sig sjÀlva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhÀllets syn pÄ gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhÀllsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, anvÀnds som arbetets teoretiska ramverk. SjÀlvbilden, hur du ser pÄ och vÀrderar dig sjÀlv, stÄr i nÀra samklang med samtidens syn pÄ mÀnniska och samhÀlle. Dels formas bilden av dig sjÀlv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen.

Tiderna förÀndras, sÄ Àven inom jordbrukssektorn. Effektiviseringen av jordbruket har medfört att det pÄ senare tid bildats allt större enheter för att bibehÄlla god lönsamhet, vilket innebÀr vÀxande enheter med fler medarbetare. Det innebÀr att den enskilde jordbrukarens uppgift förÀndras, frÄn att ha ansvarat och arbetat med allt frÄn ekonomi och djurskötsel till maskinkörning, till att bli chef och ledare med personalansvar. Behovet av medarbetarskap Àr tydligt dÄ jordbrukaren inte klarar av att ensam ha full koll och kontroll över verksamheten nÀr den vÀxer och personalstyrkan likasÄ. Det medför Àven ett behov av att kunna etablera en god relation mellan chef och medarbetare, samt förmÄgan att som chef vÄga delegera ansvar och arbetsuppgifter. Vi har i detta arbete genomfört en kvalitativ studie som syftar till att se hur arbetsgivarna inom jordbrukssektorn ser pÄ medarbetarskap samt hur det anvÀnds i verksamheten.

Syftet med studien Àr att granska personalens erfarenheter av tidmÀtning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjÀnsten i en storstadskommun. Mina frÄgestÀllningar Àr som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemalÀggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur pÄverkas hemtjÀnstens personalgrupper?UtifrÄn ett semistrukturerat frÄgeformulÀr har hemtjÀnstpersonal under intervjuer berÀttat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmÀtning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjÀlp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmÀtning av utförd hjÀlp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.