Sök:

Sökresultat:

5643 Uppsatser om Förskolebarns intresse - Sida 35 av 377

Kvinnlig vrede, moderns roll och negativa mönster : Analys av karaktÀrerna Ida och Anna-Karin i ungdomsböckerna Cirkeln och Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna Àr. Det Àr relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsÀmnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt lÄga betyg i religionskunskapsÀmnet. Skolinspektionens granskning visar Àven pÄ brister i hur Àmnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att Àmnet inte Àr anpassat för dem och att det pÄminner om den religionskunskap de lÀste pÄ högstadiet.

Organisationskultur i tvÄ organisationer med skilda inriktningar : en jÀmförande studie

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina vÀggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets grÀnser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa vÀggar i ett försök att fÄ en inblick i organisationskulturens prÀgel. Det var detta intresse som vÀckte idén till denna jÀmförande studie vars syfte Àr: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de tvÄ studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats Àr ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frÄgestÀllning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden Àr en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkÀtundersökning dÀr full anonymitet erbjudits de bÄda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren pÄ det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats Àr att det finns bÄde kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de tvÄ undersökta organisationerna.

Implikationer av ett förÀndrat arbetssÀtt för att öka kÀrnkompetenserna hos elever i gymnasieskolan : En studie av tvÀrvetenskapliga upplÀgg i gymnasieskolans naturvetenskapliga program

Det hÀr arbetet behandlar den situation som idag rÄder, gÀllande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar pÄ för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga Àmnen i skolan. Ett exempel pÄ en sÄdan lösning har genomförts pÄ en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. DÀr har lÀrarna arbetat mer Àmnesintegrerat, med tydligt fokus pÄ programmÄlen för att stÀrka kÀrnkompetenserna. Det hÀr försöket har jag studerat med stöd av en enkÀt för att mÀta förÀndringar i elevernas attityder samt tagit del av lÀrarnas observationer.

Franchisee-based brand equity inom fastighetsmÀklarbranschen : VarumÀrkets vÀrde för franchisetagare

Titel: Franchisee-based brand equity inom fastighetsmÀklarbranschen ? VarumÀrkets vÀrde för franchisetagare NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Ebba Granberg, Malin BloomHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2015 - majSyfte: Syftet med denna studie Àr att analysera vilka kÀllor franchisetagare pÄverkas av i skapandet av FBBE inom tjÀnsteföretag. Detta med avseende pÄ vilken betydelse varumÀrket har i franchisekonceptet och huruvida detta pÄverkar franchisetagarens intentioner att ingÄ i ett franchiseavtal samt bibehÄlla franchiserelationen.Metod: DÄ syftet med studien Àr att analysera franchisetagarens pÄverkan av FBBE, har sÄledes studien genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Semi-strukturerade intervjuer har utförts med 12 franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschen, vilka alla arbetar i StockholmsomrÄdet. Materialet har dÀrefter analyserats med hjÀlp av dataanalysprogrammet Nvivo10 och presenterats tillsammans med resultaten för studien.Resultat & slutsats: Studien introducerar en ny modell över FBBE inom den svenska fastighetsmÀklarbranschen.Förslag till fortsatt forskning: Denna studie Àr avgrÀnsad till ett specifikt geografiskt omrÄde och det kan dÀrför vara av intresse att upprepa en liknande studien inom samma bransch, men i ett annat geografiskt omrÄde.

I backspegeln, i fordonet och genom vindrutan : den svenska e-legitimationens framvÀxt och nulÀge

Detta arbete utgör en sammanhÄllen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framvÀxt i Sverige, vilket Àr en viktig förutsÀttning för utvecklingen av sÀkra offentliga elektroniska tjÀnster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har omrÄdet med tiden kommit att prÀglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och förestÀllningar. Studiens bidrag Àr att beskriva och analysera framvÀxten av den svenska e-legitimationen med hjÀlp av de tre analysperspektiven deltagande, förestÀllningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. SÀrskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010.

Laborationer i naturvetenskaplig undervisning - En översikt med ett kritiskt perspektiv

Laborationer Àr en ofta anvÀnd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga Àmnena i skolan och har varit det under lÄng tid. Det Àr ocksÄ en metod som en del lÀrare anser vara tids- och resurskrÀvande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad laborationer Àr och om vad som Àr syftena och mÄlen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio Ären för att ge en nutida bild av laborationens vÀrde i undervisningen utifrÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar. Först undersöks laborationers effektivitet för lÀrande av vetenskapliga koncept och fenomen.

"I Fabians vÀrld" ? en reklamkampanjs dubbla effekt : Om storytelling som ledarskapsverktyg under pÄfrestande perioder

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur SIBA AB:s storytelling pÄverkar de anstÀllda. Uppsatsen utgÄr ifrÄn att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker dÀrför hur de anstÀllda pÄverkas av Fabian Bengtssons tillÀmpade ledarstil under rÄdande pÄfrestande situation föranledd av marknadsförÀndringar inom hemelektronikbranschen.ForskningsfrÄgor:Hur kan en ledare pÄverka de anstÀlldas attityder till företaget under pÄfrestande situationer pÄ marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anstÀlldas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien pÄ SIBA AB baseras pÄ en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pÄgÄende reklamkampanjen ?I Fabians vÀrld?. Det empiriska materialet bestÄr av en enkÀtundersökning stÀlld till 75 anstÀllda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgÄr av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv pÄverkan pÄ de anstÀllda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgÄr Àven att ledare genom storytelling kan pÄverka anstÀlldas attityder och intresse för företaget.

Genusmedvetenhet inom fritidshemsverksamheten : En undersökning om fritidspedagogernas syn pÄ sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten

Studiens syfte Àr att försöka förstÄ uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den hÀr undersökningen bygger pÄ fyra verksamma fritidspedagogers syn pÄ sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en Àr utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgÄr frÄn ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhÀllets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag pÄ en dialogpedagogik som praktisk tillÀmpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien bestÄr av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrÄn en kvalitativ metod som fokuserar pÄ ett inifrÄnperspektiv, studien bygger pÄ tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

TillvÀxt i smÄföretag - UtifrÄn ett medarbetarperspektiv

Sammanfattning Titel: TillvÀxt i smÄföretag, utifrÄn ett medarbetarperspektiv NivÄ: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation III, 15 hp Författare: Fatmir Maloku & Katarina Klein UtgivningsÄr: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik ProblemomrÄde: Sammanfattningsvis beskriver tidigare studier kring tillvÀxt i smÄföretag, hur man ska förbereda sig inför en kommande förÀndring och hur man bÀst handskas med denna. Dock studeras detta utifrÄn ett företagsperspektiv. DÀrför finns det intresse att lyfta fram medarbetarnas upplevelser. Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en förstÄelse av hur tillvÀxt i ett smÄföretag upplevs utifrÄn ett medarbetarperspektiv. Uppsatsens bidrag: Bidraget av denna studie Àr en förstÄelse av medarbetarnas upplevelser av tillvÀxt i smÄföretag.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats och har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer pÄ 11 respondenter. Vidare har vi anvÀnt oss av tillvÀgagÄngssÀttet grundad teori, för att pÄ lÀmpligaste sÀtt besvara vÄr frÄgestÀllning. Resultat: Den röda trÄden genom studien Àr att medarbetarna pÄ en pratnivÄ Àr positivt instÀllda till tillvÀxten, men man upplever oro inför de förÀndringar som det innebÀr för framtiden. Risken Àr att tillvÀxt medför förÀndringar som skapar ett mer formellt och uppdelat företag dÀr nuvarande företagskultur inte förs vidare. Vidare forskning: Det hade till en början varit av intresse att göra en komparativstudie med ett annat företag inom samma bransch.

Vad driver kvinnliga chefer? : En djupstudie för ökad förstÄelse

De interna faktorerna Àr vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriÀr och klÀttra pÄ den hierarkiska stegen. FrÀmst Àr det de interna faktorerna utmaning, intresse samt mÄlet att utvecklas som Àr aktuella för respondenterna. Emellertid har Àven den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt pÄ drivkraften att göra karriÀr..

"Fittja Àr vÄr" : En studie om identitetsskapande faktorer bland nyanlÀnda invandrarelever i en mÄngkulturell högstadieskola

HÀlso- och sjukvÄrden Àr i hög grad ett system med stÀndigt pÄgÄende förÀndring och med krav pÄ förbÀttring och utveckling. FörÀndring mÄste ses som ett kontinuerligt tillstÄnd och för att leda i en sÄdan organisation krÀvs ett demokratiskt ledarskap dÀr medarbetaren ses som medskapare och dÀr chefen leder processen och inte individen. FortgÄende utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lÀrande organisation och det Àr av intresse att studera hur chefer omsÀtter dessa kunskaper i vardagen.Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbÀttringsarbete. Resultatet visar att förÀndringsvilliga, engagerade, mÄlinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillÄtande klimat dÀr medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förÀndringar gÀllande tid sÄ att erfarenhetsutbyte kunde ske.

The Curator as a Collector

Om lusten att samla pĂ„ sig saker och om lusten att visa sin samling. Att synliggöra en smak,en kunskap, ett intresse för andra. Om processer och tankar kring ett arbete dĂ€r sjĂ€lvavisningen av det insamlade materialet bildar (blir) (Ă€r) en tillgĂ€nglig rörlig samling, ett privatmobilt arkiv, ett levande nĂ€tverk. Är det en bekrĂ€ftelse i sig att publiken kommer och tittareller krĂ€vs det mer? Ett samtal kring upplevelsen eller bara ett utrymme för samtal efter det upplevda..

Skyltfönstret som marknadsföringsplats

Butikskommunikation har som uppgift att visa upp produkter och att vÀgleda kunden i dennes inköp genom att informera, inspirera och skapa köplust. Butiken ska visa sortimentet pÄ ett optimalt och tilltalande sÀtt samt skapa ett helhetsintryck som stÀmmer med butikens koncept. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken dÀrav skyltfönstret. UppmÀrksamhet kan skapas utanför butiken och för att snabbt nÄ kunderna kan man ha en bra fönsterskyltning vilken ska förmedla konceptet och generera ökad trafik i butiken. För mÄnga butiker Àr skyltfönstret butikens frÀmsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak pÄ vad som finns inne i butiken och skapa nyfikenhet hos konsumenten.

Exotiska kroppar till salu pÄ den globala marknaden

Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av intervjuer redovisa sex gymnasielÀrares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger pÄ principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lÀrarna ser yrkesetiken som ett förhÄllningssÀtt samt en del i status- och professionsfrÄgan. Diskursaktualiteten uppfattas som frÄnvarande pÄ den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos nÄgra av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..

Kreativ matematik

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->