Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvĂ„rdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjĂ€lp det finns att bistĂ„ de kriminella under tiden pĂ„ anstalten men Ă€ven efterĂ„t. Kriminellas beteende Ă€r ett omdiskuterat och intressant Ă€mne i samhĂ€llet. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhĂ€llet utan att leva ett kriminellt liv och vad fĂ„r det kosta? Det finns mĂ„nga fördomar i samhĂ€llet som gör att de mĂ€nniskorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och fĂ„r leva med det resten av sitt liv.

I Sverige överlever cirka 300 personer/Är hjÀrtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat pÄ kognitiva funktioner och livskvalité. MÄnga överlevare rapporterar mindre kognitiva inskrÀnkningar och förÀndringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer Àr sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts pÄ personer med hjÀrtsvikt och deras sexualitet som visar att den pÄverkas negativt.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ lokala ResebyrÄers relationer och samverkan ur ett nÀtverksperspektiv, för att kunna analysera produktutvecklingen och marknadsföringen. Med koppling till de valda syfte har följande forskningsfrÄga valts: Hur kan resebyrÄer anvÀnda sina relationer med leverantörer och samarbetspartners för att förbÀttra marknadsföringen och produktutvecklingen? Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv ansats. Uppsatsen behandlar relationer och nÀtverk, vilket behandlas i ett eget kapitel. Informationen till kapitlet Àr insamlat genom sekundÀrkÀllor.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Alla har nÄgon gÄng upplevt ensamhet men ensamheten Àr sÄ mÄngfasetterad att den kan upplevas pÄ flera olika sÀtt, bÄde som ett lidande men ocksÄ som en vilsam och behaglig kÀnsla. Ensamheten ses som ett angelÀget folkhÀlsoproblem men kan vara svÄr att upptÀcka eller kÀnna igen dÄ det Àr svÄrt att sÀtta ord pÄ. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserat pÄ tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanstÀlldes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och KÀnslor i samband med ensamhet.

Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumÀrke, företag och andra konsumenter pÄverkas av varumÀrkescommunities.

Denna studie belyser vikten av relationer i employer branding. Relationer har till följd att kommunikationen av företagskultur och företagsidentitet till företagets mÄlgrupp för rekrytering underlÀttas. Relationerna skapar Àven en lojalitet mellan företaget och dess mÄlgrupp vilket gör att de attraheras av företaget..

Vi har under hela vÄra liv en mÀngd relationer till en mÀngd olika mÀnniskor. Denna studie utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sÄdant sÄ pÄverkar dessa mÀnniskor omkring oss hur vi tÀnker, agerar och kÀnner. Relationer Àr nödvÀndiga för oss. De Àr nÄgot som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebÀr att man fÄr kÀnna sig trygg, bekrÀftad och Àven behövd.

Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

Recent research in classrooms has often had its focus on the pupil, the individual, and not on the different groups of students that exist. In a classroom there are normally several different groupings, each one having its own personal attitude towards the current lesson. If there had been more research we would find it easier to understand why pupils sometimes behave the way they do.The purpose of this essay is to analyze how pupils` social relations create groupings. Furthermore I intend to investigate how and why pupils show their belonging to a certain group.The two questions of the essay are:1. How pupils? social relations appear in a classroom?2.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka vad som karaktÀriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist Àr vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vÀnner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna pÄ ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex mÄnader. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn en intervjuguide som bygger pÄ uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.VÄr tidigare forskning bestÄr av studier om sociala relationers inverkan pÄ ungdomar med allvarlig social problematik sÄsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina förÀldrar under uppvÀxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har pÄverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmÄgan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsomrÄden sÄsom hÀlsa i form av mindre stress och kvalité pÄ sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmÄga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. MÀtinstrumentet var kvantitativt bestÄende av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkÀt.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.