BakgrundJag har fÄtt i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag pÄ hur de skulle kunna anvÀnda sig av sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta ÄtgÀrder pÄ hur de kan anvÀnda sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.MetodJag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag pÄ hur Sapa Profiler AB kan anvÀnda sig av sociala medier för att stÀrka sitt varumÀrke..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser pÄ sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. UtifrÄn deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro, pÄ sitt liv och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nÀtverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhÀllet? Hur upplever de den nya identiteten och de nya vÀrderingarna i det nya samhÀllet? UtifrÄn respondenternas synvinkel har jag försökt att svara pÄ de ovannÀmnda frÄgorna.

MÄlet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och dÀrmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utlÀsa ett medelvÀrde pÄ 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansÄgs viktigast var att personen hade lÀtt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons pÄverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfÀlle med olika egenskaper efterfrÄgade.

Syftet med denna studie var att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur det Àr att leva med funktionshindret dyslexi/ lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur funktionshindret prÀglar personens sjÀlvkÀnsla och relationer till andra. VÄra problemstÀllningar var följande: Hur pÄverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur pÄverkas sjÀlvkÀnslan och sjÀlvbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur pÄverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig pÄ djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen Älder studerar vid Stockholm universitet. Vi anvÀnde oss Àven av en heuristisk metod, sjÀlvobservationer, som en beskrivning av vÄra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

In recent years, more and more people have started to live double lives. Blogs, Facebook, YouTube and Twitter have created conditions so that we increasingly live virtual lives on the Internet. The gathering of people in this way entails both risks and opportunities for businesses. This study aims to explain how the phenomenon of social media has affected trade and service companies in a marketing and communication perspective. The idea for the essay came to us after we had observed how different behaviors in companies? concerning social media could vary a lot, and how we felt that this affected our personal view of the brands.

VÄr uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier pÄverkar en turistupplevelse. Teknologi Àr idag ett fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har Àven blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska anvÀndande och anvÀnds idag frekvent av mÄnga mÀnniskor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i mÀnniskors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade omrÄde. Genom en empirisk utgÄngspunkt i form av djupgÄende intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier pÄverkar en turistupplevelse.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Studiens syfte Àr att undersöka meningsskapande som ett socialpsykologiskt fenomen. Mer specifiktförsöker studien förstÄ vad som motiverar kundtjÀnstarbetarna pÄ ett callcenter i vÀstsverige, till attfortsÀtta arbeta med ett arbete som Àr lÄgavlönat, hÄrt reglerat och monotont.I studien kommer lÀsaren att fÄ ta del av empiri baserad pÄ tio livsvÀrldsintervjuer, dÀrkundtjÀnstarbetare berÀttar om sina upplevelser av att arbeta i ett callcenter. Empirin visar attmajoriteten av kundtjÀnstarbetarna upplever sitt arbete ogynnsamt, dÄ kundtjÀnstarbetarna sÀllan fÄrutvecklas eller sjÀlvförverkligas inom arbetet. Flera kundtjÀnstarbetare finner heller inget tydligtsyfte med att göra sina arbetsuppgifter. IstÀllet arbetar flera kundtjÀnstarbetarna för att fÄ enekonomisk tillgÄng.

Vi har valt att titta pÄ hur E-sportmarknaden anvÀnder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nÄ befintliga och framtida anvÀndare. E-sport Àr ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 Àr tvÄ exempel pÄ spel dÀr E-sport Àr ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda pÄ hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. MÀnniskors beteende pÄ Internet samt hur mÀnniskor hanterar marknadsföring pÄ Internet kommer upplysas nÀrmare i arbetets resultatkapitel.

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. DÀrför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien anvÀndes en innehÄllsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet.

Ett vÀl fungerande nÀtverk kan hjÀlpa företag att förbÀttra sin produktivitet och skapa möjligheter till affÀrer. För att utnyttja fördelarna som nÀtverk kan skapa har Kista Science City AB sedan Är 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nÀtverk, med avsikt att stimulera tillvÀxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de relationer som företagen inom nÀtverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjÀlp av ARA-modellen. För att besvara syftet sÄ har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nÀtverket Àr begrÀnsat till nÄgon del av de lager som nÀmns i ARA-modellen..

Bakgrund: Schizofreni Àr en psykisk sjukdom dÀr personen har förÀndrade verklighetsuppfattningar sÄsom vanförestÀllningar, tankestörningar, förvirring och hallucinationer. Schizofreni kan ge svÄrigheter i exempelvis relationer och arbete. Genom att fokusera pÄ att förstÄ hÀndelser i personens dagliga liv fÄr sjuksköterskan kunskap om problem och varför dessa uppstÄtt. SÄdan kunskap kan hjÀlpa sjuksköterskan att utforma omvÄrdnadsÄtgÀrder som matchar personens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa dagligt liv för personer med schizofreni och dÀrmed öka sjuksköterskans kunskap om personens omvÄrdnadsbehov.Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ fem kvalitativa artiklar och 15 kvantitativa artiklar.

Kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem, dÄ vÄldets konsekvenser innebÀr ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger pÄ tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att kÀnna rÀdsla, skam och skuld samt Att inte kÀnna stöd.

Sociala plattformar har blivit allt viktigare för organisationer inom bÄde extern som intern kommunikation. Allt fler organisationer inför sociala intranÀt som tillhandahÄller anstÀllda med verktyg för att dela kunskap och information, men Àven nya möjligheter att göra sin röst hörd (employee voice).Denna uppsats undersöker huruvida anstÀllda vid Uppsala universitet anvÀnder lÀrosÀtets egenutvecklade sociala intranÀt (Medarbetarportalen) för att uttrycka employee voice inom fyra kategorier: individuellt missnöje, kollektiv organisation, beslutsfattande inom ledningen och ömsesidighet i intressen.Studien genomfördes i tvÄ delar, först en intervju med den enhet pÄ universitet som ansvarar för införandet av deras sociala intranÀt och sedan en enkÀtundersökning riktad mot anstÀllda vid universitetet. VÄr studie visar att inom Uppsala universitet finns det vÀldigt lite empiriskt stöd för att anstÀllda anvÀnder universitetets egenutvecklade sociala intranÀt för att uttrycka employee voice..