Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra språk och matematik i skolår 3 under vårterminen 2009, då resultaten i svensk skola påvisar en försämrad utveckling. Studiens syfte är att ta reda på om och hur resultatet på proven påverkar lärarnas arbete och elevernas fortsatta lärande i svenska och matematik. Under vårterminen 2009 genomförde vi en enkätundersökning med elever och föräldrar i skolår tre i en Skånekommun. Dessutom har två rektorer, fyra speciallärare och fyra lärare i skolår 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstämmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna värderar sin svenskkompetens lägre än pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre än pojkarna.

Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende.

SammanfattningMalin StångbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lärandet i tidiga årStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolåren lär sig matematik.Dessutom ville jag få fram om eleverna fick bättre förståelse och ett annat förhållningssätt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrån tre läraresperspektiv genom intervjuer.Mina frågor lyder:Hur lär sig barn inom matematiken?Vad händer med barnens förhållningssätt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?Får eleverna bättre förståelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjälp av mina intervjuer med lärarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan påverka hur barn lär sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlärarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var både roligt och intressant och lättare attförstå.Sökord: Matematik, inlärning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Vårt syfte med detta arbete var att på ett lustfyllt sätt, genom lekar och spel försöka få eleverna att inse att matematiken är och kommer att vara en del av deras vardag samt att kommunikationen kan fungera som ett stöd för matematikinlärningen. Vi ville även arbeta med att öka intresset hos eleverna för matematik. För att undersöka detta använde vi oss av lekar, spel, sagor samt en enkät. Enkäten gav vi ut i början och i slutet av vår praktik för att kunna jämföra dessa. Vi fick mycket positiv respons av eleverna på våra genomförda övningar.

Våra styrdokument som ska länka i varandra från förskola till skola gör att det blir nödvändigt att reflektera över vilken roll förskolan har när det gäller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vårt arbete ?Den röda tråden? för att tydliggöra sammanlänkning. Vi ville ta reda på hur pedagoger arbetar med grundläggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville också titta på undervisningen sett ur ett genusperspektiv.

Denna studie har undersökt på vilket sätt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lärandei matematik. Studien utgår ifrån det s.k. sociokulturella perspektivet där kunskap ochlärande utvecklas i samspelet mellan människor och där situationella betingelser ochspråket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger på enkvalitativ undersökning med inspiration från den metod som på engelska benämnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens årskurs 3-9.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken.

Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om vuxnas lärande av matematik och att förstå vikten av vändpunkter i lärande av matematik. I detta arbete har berättelser från 29 studerande på två folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. Många av de 29 som studerar på allmän linje på två folkhögskolor har ett problematiskt förhållande till lärande av matematik. Många beskriver att de hade bekymmer med matematiklärande redan under grundskolans första år, för vissa leder dessa bekymmer till ohälsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vändpunkter när det gäller lärande av matematik, då ett gammalt mönster kan brytas. Några orsaker till vändpunkter som nämns i berättelserna är: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning från behandlingshem och klok lärare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlärningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

Studien handlar om storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och tolka lärares uppfattningar om hur väl matematik, som symbolspråk och kommunikations ämne, kan integreras i ett storylinearbete. Genom att intervjua sju lärare med storylineutbildning ville vi få svar på hur väl de anser att matematiken integreras i storylinearbeten. Undersökningen byggde på dessa intervjuer och på litteratur som berör både matematikämnet och storylinemetoden. Intervju- personerna var lärare vid olika skolor i Luleå kommun.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Det övergripande syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har också undersökt om lä-rarna dokumenterar detta arbete för att få en tydligare bild av elevers kunskaper och i så fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes på en skola där de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. På skolan intervjuade vi tre lärare vilka undervisar i år 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lärarna att de tog hänsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.