Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.

Studiens syfte var att undersöka deltagarnas erfarenheter av att ingå i en referensgrupp för en projektverksamhet. Referensgruppen skulle arbeta med att synliggöra våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Sju referensgruppsdeltagare intervjuades. Intervjuerna bearbetades huvudsakligen med meningskategorisering utifrån grundad teori, men även svarsfrekvenser från kompletterande frågor med fast svarsalternativ redovisas. Samtliga deltagare var representanter i referensgruppen mellan åren 2007-2009 och kom från olika föreningar och organisationer i Västra Götalands Län.

Bakgrund: De medicinska behandlingarna inom ambulanssjukvården har blivit mer avancerade vilket medför att risken för felbehandlingar ökar. Då det inte finns något fullt fungerande rutinmässigt system att följa upp patienter som vårdats i ambulansen ökar risken för att misstag upprepas.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ambulanspersonalen har behov av att få uppföljning av patienter de vårdat i ambulansen.Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som datainsamlingsmetod. 76 av 150 enkäter besvarades.Resultat: Majoriteten av den tillfrågade ambulanspersonalen önskade få möjlighet till uppföljning, oavsett yrkeskategori eller antal år i yrket. Uppföljning önskades för att få veta om rätt medicinska insatser utförts och för att förbättra sin kompetens.Slutsats: Mer omfattande forskning behövs för att ytterligare belysa behovet av uppföljning hos ambulanspersonal och på sikt utveckla ett system för uppföljning.Nyckelord: ambulans, ambulanspersonal, ambulanssjukvårdare, enkät, kvantitativ, omvårdnad, uppföljning, sjuksköterska.Keywords: ambulance, ambulance staff, evaluation, nurse, nursing, paramedic, quantitative, questionnaire..

SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H.

SammanfattningTitel: Effektiv BatchdokumentationHandledare: Annette ElmqvistExaminator: Sven HampProblemformulering: De problemformuleringar varit utgångspunkt för arbetet är:? Kan dokumentationen struktureras på ett bättre sätt och effektiviseras.? Kan befintlig dokumentation delas upp för att skapa effektivare flödeSyfte och mål: Syftet med detta examensarbete är att utveckla en bättre struktur för GMP styrande dokumentation avseende tillverkningsmetod, kontrollprotokoll och instruktioner för tillverkning av valt intermediat i ett automatiserat system som uppfyller kraven på både lättförstålighet och effektivitet.Metod: Genom intervjuer med operatörer inom företaget och på andra företag ta fram nya rutiner för utarbetande och effektivisering av dokumentationsprocessen. Genom litteraturstudier definiera väsentlig krav på dokumentationsprocessen enligt GMP.Slutsatser: Det går att effektivisera dokumentationsprocessen för vald tillverkning. Det går att dela upp dokumentationen och särskilja uppvägning och analyser. Ansatserna i problemformuleringen kan med rimlig arbetsinsats uppnås.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Samtidigt som användningen av alkohol har minskat i den utvecklade delen av världenökar den i utvecklingsländerna. Alkoholanvändningen har både kulturell och social meningmen är samtidigt relaterad till flera hälsoskadliga- och sociala problem. Studiens syfte var attbeskriva hur personer med inflytelserika uppdrag i en massajby i Tanzania uppleveralkoholanvändningen samt dess följder för såväl invånarna som för byn. Vidare var syftet attbeskriva deras upplevelser av religion och traditions betydelse för alkoholanvändningen.Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med ettändamålsenligt urval av tio respondenter. Data analyserades med manifest innehållsanalys.

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet.

Arbete inom den psykiatriska vården väckte intresset att undersöka hur det erfars och upplevsatt utöva den här typen av tvång och vad poliserna som utför handräckningarna upplevde isamband med dessa åtgärder. Vissa litteraturstudier har gjorts för att få en inblick i vilketmaterial som redan fanns tillgängligt samt vilka slutsatser som redan fans dragna rörandeämnet. Syftet med detta arbete var att belysa polisers erfarenheter och upplevelser i sambandmed handräckning av personer drabbade av psykisk sjukdom. Fem intervjuer har gjorts medfem olika poliser. De intervjuade poliserna varierade avseende ålder, kön samt antal år i tjänst.I resultatet har framkommit att handräckningar upplevs som riskfyllda uppdrag för deinblandade poliserna, att handräckningar är något som anses vara frekvent förekommandesom arbetsuppgift och att det kan diskuteras huruvida polisen är rätt instans att genomförahandräckningen.

Detta examensarbete gjordes på uppdrag av Norrbys kommundel som är en del av Borås. Syftet med arbetet var att kartlägga och analysera äldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och användandet av bilarna och även hur detta skall gå till. För att genomföra detta uppdrag och få en teoretisk grund att stå på har lämplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom äldreomsorgen har genomförts för att få ingående information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i västra Borås däribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, Ekås och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i västra delen av Borås centralort.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

SammanfattningI och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

I förskolan skall all personal jobba utifrån rådande styrdokument. För förskolan gäller Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (se bilaga1). Den inledande delen i läroplanen för förskolan tar upp värdegrundsarbetet. Syftet med min studie var att undersöka hur förskollärarna och barnskötarna på två avdelningar planerade och jobbade med värdegrunden i förskolans verksamhet samt vilken kunskap de har kring vad som står om värdegrunden i läroplanen (Lpfö 98). I min undersökning har jag gjort intervjuer med fyra förskollärare och tre barnskötare på två olika avdelningar, jag har också gjort observationer på dessa avdelningar med två barngrupper på vardera 18 barn.

En organisationsförändring som blir allt vanligare i takt med att hierarkierna i organisationerna blir mer horisontella är delegering av ansvar. Forskning har visat att effektiv delegering av ansvar kan gagna både organisationen och den enskilda individen. För att detta ska kunna uppnås är det emellertid viktigt att hänsyn tas till medarbetarnas subjektiva tolkningar och värderingar av förändringen och dess olika aspekter. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag att undersöka medarbetarnas perspektiv hos en organisation som hade valt att införa delegering av ansvarsområden i sin verksamhet. De frågeställningar som ingick var: I vilken grad är införandet, val av uppgifter, genomförandet och fortlöpande hantering av delegeringen effektivt? Hur har upplevelsen av arbetstillfredsställelse påverkats av förändringen? Hur har upplevelsen av organisationsengagemang påverkats av förändringen? Finns det faktorer rörande införandet, valet av uppgifter samt genomförandet och hanteringen av delegeringen som kan ha en negativ inverkan på effektiviteten? En enkätundersökning genomfördes med 18 medarbetare i 5 butiker.