The purpose of this paper is to examine what opinions parents have of the after school-centre, if they know that it has an objective and what that objective is. This will be examined by surveying parents with children in after school-centre. The questions posed in the study are as follows: Do parents know the objective of after school-centre? What is the general view of after school-centre among parents? The results show that 41 percent know that there is an objective while 39 percent don't. Only 6 percent can describe what the objective is.

Introduktion: Problematiken kring mag/tarmkanalen blir ofta förbisedd och ges lÀgre prioritet hos patienter inom intensivvÄrden pÄ grund av den högteknologiska miljön och dÄ det i första hand handlar om att hÄlla patienten vid liv. Flera studier har visat pÄ hur införandet av standardiserade dokument för bedömning av avföring förbÀttrat för patienter inom intensivvÄrden. Vi vill nu undersöka om införandet av mag/tarmschema inte bara gör sjuksköterskor mer observanta pÄ patienters mag/tarmproblem utan om det pÄverkar hur de journalför sina observationer.Syfte: Hur pÄverkar implementeringen av mag/tarmschema sjuksköterskans dokumentation av patienternas avföring och mag/tarmstatus pÄ en intensivvÄrdsavdelning? Hur dokumenteras förebyggande ÄtgÀrder för mag/tarmfunktionen?Metod: Studien har en kvantitativ ansats och genomförs som en kvasiexperimentell design med pre-/posttest. I pilotstudien granskades ett stickprov av 10 respektive 15 % systematiskt utvalda journaler frÄn en neurointensivvÄrdsavdelning i Sverige ett Är före implementering av mag/tarmschema och ett Är efter.Resultat: Pilotstudien visar pÄ att det inte blev nÄgon signifikant skillnad i dokumentationsfrekvens och tid till första dokumentation av mag/tarmstatus eller elimination efter införandet av mag/tarmschema.Diskussion: Efter vad som framkommit i pilotstudien och i relation till den forskning vi lÀst anser vi att det finns ett behov av att standardisera vÄrden kring patienters mag/tarmproblem.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att pÄ sÄ sÀtt nÄ deras erfarenheter av hur mobbningen pÄ detta omrÄde ser ut. Intervjupersonerna berÀttar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter Àven fram hur ledarna ser pÄ ledarskap i allmÀnhet och hur de ser pÄ sitt eget ledarskap. Vidare ser vi ocksÄ till deras utbildningsbakgrund.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv pÄ estetiska lÀrprocesser i relation till demokrati- och vÀrdegrundsfrÄgor. Den teoretiska ansatsen hÀmtas frÄn poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien Àr strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samlÀsning mellan kunskapsomrÄdet scenkonstnÀrlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktÀriseras av ifrÄgasÀttanden av konsten som ?god? respektive antaganden om vÀrdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhÀllet som automatisk följd av bildning och fostran.

Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att fÄ en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att anvÀnda mig av en intervjustudie för att förstÄ hur fyra förskolelÀrare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade lÀroplanen. Forskningen pekar pÄ att mÄnga pedagoger finner att naturvetenskap Àr underutvecklat och att mÄnga har negativa erfarenheter frÄn sin egen skolgÄng och att det kan vara en bidragande orsak till att Àmnet inte drivs pÄ ett sÀtt som mÄnga pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det Àr bara fantasin och kreativiteten som sÀtter stopp för hur ?du? kan göra Àmnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..

UtgÄngspunkten för min uppsats har varit en dokumentation av ett rollarbete pÄ skolan, en slags dagbok. För att fÄ innehÄllet i uppsatsen sÄ autentiskt som möjligt har jag valt att inte göra nÄgra förÀndringar i efterhand. Jag har under skrivandets gÄng dragit en hel massa slutsatser och skulle jag efter alla de insikter som förÀndrat min syn pÄ teater och hur man repeterar förÀndrat uppsatsens innehÄll skulle den i mina ögon vara förkastlig. Jag har istÀllet valt att skildra den process som jag genomgÄtt som tÀnkande konstnÀr, detta i sin tur leder till att jag ibland förkastar konklusioner som jag dragit bara nÄgon dag tidigare..

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

SmÀrta Àr ett centralt fenomen inom vÄrden och en av de vanligaste orsakerna till vÄrdkontakter.SmÀrta Àr alltid en subjektiv upplevelse och behandlingen behöver dÀrmed anpassas efter varjeenskild individ. Att lindra lidande Àr ett av sjuksköterskans grundlÀggande ansvarsomrÄden ochbehandlingen av patienter med smÀrta skall utföras enligt vetenskap och beprövad erfarenhet,vilket bland annat innebÀr korrekt bedömning av smÀrta samt dokumentation och utvÀrdering avgiven behandling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att göra en litteraturöversikt överakutmottagningars omhÀndertagande av patienter med akut smÀrta. Resultatet bygger pÄ 11vetenskapliga artiklar som sökts i databaser respektive manuellt. Materialet bearbetades utifrÄnen beskrivning för en litteraturöversikt.

Mitt syfte med denna studie Àr att beskriva, tolka och förstÄ hur elever upplever att lÀrare kommunicerar de mÄl eleverna ska strÀva mot och dem de ska uppnÄ, vÀgen mot mÄlen, samt hur lÀraren har för avsikt att bedöma nÀr eleven nÄtt mÄlen. Jag anvÀnder mig av en gruppintervjumetod: fokusgrupper. Jag anvÀnder mig av en analysmodell i tre steg vid analysen och tolkningen av fokusgruppernas utsagor. Resultatet presenterar jag i de beskrivningssekvenser som jag fick fram i analysen. Resultatet visar att det finns skillnader i huruvida lÀrarna kommunicerar mÄlen och hur de i sÄ fall gör det.

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet Àr att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pÄgÄr mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras pÄ en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgÄende metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag anvÀnt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.